Hemlös - med egna ord
11:05Boktitel: Hemlös - Med egna ord
Författare: Olika hemlösa som skrivit i Situation Stockholm
För lite mer än två veckor sen nu, gick jag förbi en Situation Stockholm-försäljare, och stannade, i syfte att köpa en tidning. När försäljaren frågade om jag ville ha tidningen, eller boken Hemlös - Med egna ord, sa jag, av ren impuls, att jag ville ha båda.
Jag måste säga att det är ett utav dom bästa impulsköp jag någonsin gjort! Boken är så otroligt bra, så otroligt hemsk och så otroligt sorglig.
Dödsfallen det står om i boken är många. Politikerna borde skämmas över att folk behöver dö på gatan, bara för att dom inte kan få någon hjälp att ordna upp sitt liv igen! Det är inte rätt! Räkna då också med att en väldigt stor del av dom dödsfallen det stått om i tidningen kan ju förmodligen inte ha kommit med i boken. Och räkna då också med att dom allra flesta dödsfall blir det förmodligen aldrig ens skrivet om.
I boken finns i alla fall samlade texter, skrivna av hemlösa, publicerade i tidningen Situation Stockholm. Berättelserna behandlar om splittrade familjer, tragiska barndomar, knarkavvänjning, om att hitta boende, och många fler ämnen än så. Jag får dåligt samvete bara av att läsa.
Min favorit är såklart Raines dagböcker, som handlar om en vardag som är totalt olik min egen. Den är i alla fall hemskt, hemskt, HEMSKT bra! Och alla MÅSTE läsa den. Köp den, och gör en god gärning på samma gång!
1 kommentarer
Under 12 år har gatutidningen Situation Stockholm funnits i vår huvudstad Stockholm. De människor som startade den tänkte nog att den skulle vara en tidning som hemlösa skulle sälja för att skapa sig en plattform. Och utifrån den ges en möjlighet att bryta sin hemlöshet med samhällets stämpel på vilka dessa människor är och därefter få leva ett någorlunda ”normalt” liv. Men hur har det egentligen gått?
SvaraRaderaHar tidningsförsäljningen och alla skattemiljoner som pumpats in för ändamålet skapat den resning av människor som var tänkt? Har hemlösa individer fått bli ”vanliga” medborgare? Om så vore skulle tidningen lagts ner, och det är väl så att när organisationer som AB situation Stockholm inte längre behövs så är målet nått?
Om detta vore aktiebolagets mål idag så ser jag inte hur stoltheten numera endast är fokuserad på hur många tidningar de säljer, hur många försäljare de har och med stolthet i rösterna gärna talar om att deras tidning nu även säljs i Uppsala, Södertälje, Örebro, Västerås och Gotland. Om vi tittar närmare på tidningens innehåll finns där fyra sidor med sponsorer. Det smaklösa med dessa är att de allra flesta är just de som skulle kunna se till att hemlösa fick tillgång till ett tryggt hem och känna på känslan av att bli kallad medborgare.
Men om vi återgår till hur det går för de hemlösa försäljare detta aktiebolag säger sig hjälpa, så finns det ingenstans på deras hemsida som ger svar på detta. Om det skulle vara så att tidningsförsäljningen hjälpte hemlösa ur detta tillstånd, så skulle väl detta den organisationens främsta marknadsföringsargument. ”Titta här har vi följt 100 av våra försäljare under 2 år och hälften har idag ett ordnat liv med egen bostad och slipper numera gå under begreppet hemlös”, men naturligtvis är det inte så.
Den bistra och cyniska sanningen om de hemlösa som fått hjälp ur sin stämpel som hemlös genom situation Stockholm har gått via kyrkogården.
Om jag inte missminner mig har företag i Sverige något som kallas arbetsgivaransvar, vilket innebär att enligt lag ska företagen bekosta vården om missbruk upptäcks. Men av någon underlig anledning tycks inte detta gälla då arbetsgivaren heter situation Stockholm, där arbetstagarna är hemlösa. Varför då?
Så precis som övriga hemlöshetsverksamheter behöver situation Stockholm hemlösa för att personalen ska få sin lön, vilket knappast talas om eller gör att självkritiken eller den övriga ”hemlösaindustrin” kritiseras därifrån.
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa