Jag vill bara önska gott nytt år till alla fina bloggläsare! Jag har märkt att ni under de två senaste månaderna blivit fruktansvärt många fler (nästan dubblerats) och är hemskt, hemskt glad att så många vill läsa min blogg. Jag älskar varje gång jag får godkänna en kommentar - nästan lika mycket som jag älskar att skriva om böcker. Tack och hoppas ni har haft ett bra år och får ett fint nytt år! Jag har i alla fall höga förhoppningar om det nya året. :)

Det börjar bli dags att summera det här året, och vad passar väl inte bättre då än jag blev taggad av Bokraden? Här kommer 35 frågor som summerar 2013:

1. Hur många böcker har du läst under året? 
I skrivande stund (15.53 30/12, men kommer inte publiceras förrän 31/12!) har jag hunnit läsa 107 böcker. Är ganska nöjd, även om det är 30 böcker mindre än förra året.

2. Hur många sidor blev det sammanlagt?
Vet ej!

3. De 10 sämsta böckerna du läste. (Tydligen har jag varit superdålig på att läsa dåliga böcker i år. Jag har totalt tappat tålamodet med böcker som jag inte gillat, och därför bara lagt ner dem böcker jag inte gillat. Så här blir det istället fem böcker jag gillade lite mindre.)

• Magikerna, Lev Grossman
• Ingen reklam tack, Katarina & Bosse Lundh
• Djävulen hjälpte mig, Caroline Eriksson
• Vackra lögner, Lisa Unger 
• Valentin - Den magiska drycken, Jessica Handiman

4. Årets 10 bästa böcker.

1. Den skarpa eggen, Philip Pullman
2. Nyckeln, Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
3. Pandemonium, Lauren Oliver
4. Insurgent, Veronica Roth
5. Rädda mig inte, Tahereh Mafi
6. Stad av skuggor, Cassandra Clare *
7. Den femte vågen, Rick Yancey
8. Francesca, Melina Marchetta
9. Förr eller senare exploderar jag, John Green
10. I kroppen min, Kristian Gidlund

5. Den sorgligaste boken.
I kroppen min. Förr eller senare exploderar jag är en bubblare här, men I kroppen min vinner bara för att det är på riktigt.

6. Den du aldrig kommer glömma.
Alltså, hela Den mörka materian. Läste förvisso första boken 2012, men älskade dessa så himla mycket.

7. Den hemskaste. 
Samma svar som på fråga fem. För att det är så fruktansvärt att den här mannen ville så mycket, men inte kunde.

8. Den mest spännande.
Nyckeln! Läste alla 800 sidor på typ tre dagar. Kunde inte lägga ifrån mig den.

9. Den längsta?
Borde vara Nyckeln. Tror inte jag läst någon längre i år i alla fall.

10. ..och kortaste?
Vet inte riktigt, men Kära ingen var ganska kort.

11. Den med vackrast omslag. 
Insurgent-omslaget bloggade jag ju till och med om i ett helt eget inlägg, så det blir nog den! Men både Mio, min Mio och Bröderna Lejonhjärta är ju fantastiskt fina.


12. Det fulaste omslaget.
Omslaget till Fulast i världen tycker jag ser så himla billigt ut...

13. Den du kommer läsa om och om igen.
Den mörka materian.

14. Hur många av böckerna du läste var recensions exemplar? 
58. Även inräknat böcker som jag fått för att jag haft tävlingar på bloggen och fått i goodiebags.

15.Hur många recenserade du? 
Ungefär 63. Vet att det är flera som jag "bara" skrivit boktips om, och de är också medräknade.

16. Vilken/vilka bok/böcker gav dig inspiration till något? 
Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet. För att den visar att det är okej med dubbelmoral, och att allt en gör för att uppnå det en vill är ett steg i rätt riktning. För att den visar att en är mänsklig även om en är aktivist. Och för att den får mig att tänka att om en kan göra lite, så är det bra, även om det inte är allt eller revolutionerande.

17.  Har du sett någon filmatiering av någon bok? Läste du boken före eller efter? 
Flera! Catching Fire, City of Bones, World War Z, Beautiful Creatures och The Host. Alla läste jag först och såg sen. Började även titta på Under the Dome, men la av eftersom jag tyckte den var så himlahimla dålig.

18. Hur många seriealbum läste du? 
Fem!

19. Hur många av böckerna du läste kom ut under 2013?
56. Har räknat in de översättningar jag läst som kommit ut på svenska under 2013 också. Så kan ha kommit ut på originalspråk tidigare, men eftersom jag läste översättning så har jag räknat utgivningsår på översättningen.

20. Hur många var pocket böcker?
Har börjat läsa färre och färre pocketar sen jag började blogga "på riktigt". Känns så larvigt att beställa recex i pocketformat... Och som ni såg tidigare så är mer än hälften av böckerna jag läst recex. Men 15 stycken pocketar blev det.


21. Någon bok du ångrade att du läste? 
Nej. Böcker som jag kommer ångra att jag har läst lägger jag ner innan jag hinner ångra.


22. En bok som alla borde läsa som du läste. 
Förr eller senare exploderar jag! För att den är så sorglig och fin.

23. Den roligaste boken du läste?
Vi är inte sådana som i slutet får varandra.

24. Bok som var bra men kanske var riktad till yngre/äldre läsare? 

Jag läser rätt mycket som jag VET är riktat till de som är yngre än jag själv, men jag gillar det. Varelserna: Elias bok gillade jag, men tror att jag hade gillat ännu mer om jag var yngre.

25. Den mest hypade boken du läste? 
Nyckeln! Känns som årets mest efterlängtade bok.

26. En bok du hade stora förväntningar på och den överträffade det? 
Jag, En. Hade enorma förväntningar på den här, och ändå överträffade den varenda en.

27. Den du blev mest besviken på.
Vi måste sluta ses på det här sättet. Tycker att den föll så himla platt.

28. En relativt okänd bok du läste som fler borde läsa. 
Jag biter i apelsiner. Jag tycker i alla fall att den fått betydligt mindre uppmärksamhet än Gilla Böckers andra böcker som givits ut under året. Den är värd mycket mer uppmärksamhet, och fler borde definitivt läsa den.

29. 5 böcker som kommer ut under 2014 som du ser framemot? 
Panic (Lauren Oliver), Hollow City (Ransom Riggs), Det handlar om dig (Sandra Beijer!!!! Ser fram emot den här dödligt mycket), Spring så fort du kan (Sofia Nordin) och Popmusik rimmar på politik (Anna-Charlotta Gunnarsson)

30. Vilket bokförlag tycker du är bäst? 
Mina favoriter just nu är Modernista.

31. Varför? 
För att deras utgivningshöst har varit så himla bra med både Legend och Insurgent och för att de helt enkelt ger mig en bra känsla. Bubblare är förstås Gilla Böcker, för att de är trevligast!

32. Vilket förlag har du fått flest rec.ex från under året? 
Har tröttnat på att räkna efter, men skulle tro att det är Rabén&Sjögren. Tror att typ en tredjedel av alla mina böcker kommer därifrån, hah.

33. Vilket förlag har det utbud som passar dig bäst. 
Rabén eller Gilla Böcker. Om Gilla Böcker hade haft mer fantasy hade de absolut definitivt varit bäst.

34. En bok som kom ut 2013 men som du inte har hunnit läsa. 
I kroppen min: vägsjäl. Kommer gråta ihjäl mig när jag väl gör det.

35. Vilka 3 bokbloggare taggar du? 
Tror att jag kanske har dålig koll på vilka som gjort och inte, men säger väl roulette russe, romeoandjuliet och bokfrossa.

__________________________________________________________________________________

Alltså, det här med årsutmaningar har inte varit min starka sida – förutom Kaosutmaningen, den gillade jag verkligen! Därför tänker jag inte utvärdera något från förra året (utvärdering av Kaosutmaningen finns redan här), utan bara utmana på nytt. I bokbloggargruppen på facebook petade vi ihop en ny utmaning som finns att beskåda hos Pocketlover, alternativt under fliken som heter Kaosutmaningen 2014 här på bloggen.

En form av hyllvärmarutmaning kommer jag också köra. Den finns på flera olika ställen, och jag vet inte om någon gör likadant som jag. Därför länkar jag ingen. Jag tänker varje månad i månadssammanfattningen sätta upp tre hyllvärmare, varav minst en ska läsas under månaden. Är otroligt nyckfull med vad jag är sugen på att läsa, så det måste bli så. De första tre böckerna kommer presenteras när jag sammanfattar december!
__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Jag tog visst inte bara lov från skolan, utan också från bloggandet. Men det kan jag gott få tycker jag. Jag har hunnit ta mig igenom både Mio, min Mio och Bröderna Lejonhjärta nu sen jul.

Igår kväll högg jag in på Onda flickor av Alex Marwood. Först blev jag lite besviken, för jag hade visst läst lite slarvigt på baksidan. Visst handlar den om två flickor som dödat en annan flicka, men berättelsen utspelar sig hela 25 år efter händelsen. Jag som hade förberett mig på att gotta ner mig i något riktigt obehagligt fick istället en regnig brittisk deckare. Så lite besviken är jag, men tycker att den är hemskt bra ändå.

Snart ska ni få en massa årssammanfattningar och grejer, men jag tänker faktiskt ha lov lite till.

För övrigt: Ni som på senaste tiden klickat er in på Swedish Zombies crewsida på senaste tiden har kanske noterat att mitt namn står där. Och tja, det betyder att en hel del av mina fantastisk-recensioner kommer hittas där från och med januari. Jag är fett nöjd och glad och hoppas att ni kommer vara precis lika glada och nöjda och läsa både mina och många andra fina recensioner på SZ.

__________________________________________________________________________________

Just nu håller jag på att läsa Bröderna Lejonhjärta. Jag tror alla känner igen citatet "Annars är man ingen människa utan bara en liten lort". När jag läser den här boken känns den mer aktuell än någonsin.

13-åriga Jonatan Lejonhjärta måste lämna tryggheten i Körsbärsdalen för att rädda människor i Törnrosdalen. Törnrosdalen har nämligen blivit övertagen av den onde Tengil. Skorpan undrar varför Jonatan inte bara kan sitta hemma vid elden i Ryttargården och ha det bra. Jonatan svarar honom att det finns saker som man måste göra, även om det är farligt. "Annars är man ingen människa utan bara en liten lort", säger han.

Jonatan skulle kunna sitta hemma vid elden i Ryttargården och bara ha det bra. Men han väljer att inte göra det. Han väljer att ta kampen för personer som han aldrig mött.

Rasifiering drabbar inte mig. Jag kan sitta hemma vid tv:n och titta på när Sverigedemokraterna får flera platser än någonsin i riksdagen. Men jag VILL inte göra det. För jag vill inte se på när människor som är precis som jag, blir behandlade annorlunda än jag. Jag vill också ta upp ett citat ur Gudrun Schymans talibantal som jag tycker passar här:

Jag vill inte kunna välja en "bra" skola till mina barn om jag vet att det för med sig att andras barn får gå i en sämre. Jag vill inte att min rätt till bostad ska föra med sig att andra saknar tak över huvudet. Det finns ett värde för mig, som människa, att veta att jag lever på ett sådant sätt att också andra har det bra. Det finns ett värde för mig att slippa kliva över lik på vägen till jobbet. Det finns ett värde för mig att slippa se människor som rotar i papperskorgar eller sover på parkbänkar. Det finns ett värde för mig att veta att människor, så långt jag kan överblicka, lever väl.

Och det finns ett värde för mig att veta att alla behandlas lika, oberoende av hudfärg, hemland, kön, sexualitet. Jag har så svårt att förstå de människor som inte kan se att vi alla är precis, precis lika.
__________________________________________________________________________________

AAAAH, är så himla jätteglad. Jättedålig bild, men det här är årets bästa julklapp.

Jag har funderat hela veckan på vad jag ska skriva i det här inlägget. När den är dagen började visste jag fortfarande. Och jag vet egentligen inte ens nu vad det här inlägget ska innehålla. Det var meningen att det skulle innehålla boktips. Och visst, jag skulle kunna tipsa om Anne Franks dagbok, To Kill a Mockingbird, Niceville, Boktjuven eller Med förintelsen i bagaget, men det känns rätt klyschigt och tråkigt.

Nu är dagen nästan över, och jag skriver det här för att jag vill visa mitt stöd. För att rasism aldrig kommer vara välkommet i mitt hem, eller på min blogg. Jag kommer gråta inombords varje dag som Sverigedemokraterna finns kvar i riksdagen.

Ut med rasisterna, in med feministerna.

__________________________________________________________________________________

Igår uttryckte jag min oro över att inte ha något EXCEPTIONELLT bra att läsa under helgen. Den oron hoppas jag att jag har rått bot på idag, för jag köpte nämligen mig själv en liten julklapp (Katniss var också delaktig i form av att ligga bredvid och vara gosig) Så... Vad säger ni om Narnia? Jag beställde just en samling med alla böckerna i en. Visserligen kommer den inte hinna fram innan jul, men kanske i alla fall på fredag, eller till och med efter nyår är okej. Jag har nämligen en hel vecka "ledigt" mellan uppsatsinlämning och opponering, och då kan jag ju försöka klämma några Narnia-böcker. Kan nog bli bra det här.

__________________________________________________________________________________

Igår hade jag bestämt träff med några kursare för att läsa igenom och diskutera varandras uppsatser. En utav de andra har skrivit om His Dark Materials och när jag läste började jag fundera på en grej. Förra året slukade jag hela Den mörka materian under december och januari. Året innan var det Hungerspelen och Under kupolen som var min julläsning.

Mönstret är alltså följande: Jular är exceptionellt bra att läsa världens bästa böcker på. Alltså, jag menar alla dessa är ju bland de bästa böcker jag läst I MITT LIV.

Jag tänker också på hur jag ska kunna toppa det den här julen. Jag har INGENTING i ens samma klass hemma. Eller alltså, jag har ju några Stephen King, det kanske fungerar? Men vilken press! Vilken press att inse att jag läste så himla bra böcker under julen tidigare. Efter att vi pratat uppsatser igår tog vi en sväng förbi Modernista på vägen hem. Jag köpte en julklapp och fick ett recex av Drömgångare. Jag får väl hoppas innerligt att det blir min fantastiska julbok.

__________________________________________________________________________________

En dag sent tänker jag haka på Top Ten Tuesday. Den här veckan handlar det om de tio bästa författare en läst under året som varit nya för en själv. Om ni vill se alla nya författare jag läst i år kan ni ta en titt på fliken som heter "Läst 2013". Alla författare som jag läst för första gången är märkta med en stjärna.

Sen blev det här inte en tio-i-topp. Det är helt enkelt inga fler författare som jättegärna vill lyfta. Dessa som jag valt gillar jag lite extra mycket, och tycker är exceptionella. Det är liksom inte "bara" bra berättelser, utan har speciella språk och egenheter som jag tycker är intressanta. Till exempel så gillade jag Femte vågen himla mycket. Det är en jättebra historia. Men tycker jag att Yancey är en exceptionellt bra författare? Nja.

Jag tycker det är svårt att ranka, så utan inbördes ordning:

1. Annakarin Thorburn (Jag biter i apelsiner)
   Efter att jag hade läst Jag biter i apelsiner sa jag att den helt säkert skulle komma i på min tio i topp bland årets bästa böcker. Nja, där ligger den inte kvar, men jag tycker fortfarande att det är en jättefin bok och älskar språket.
2. Sophie Adolfsson (Det känns konstigt att vakna i sin egen säng)
   Jag älskar att Det känns konstigt att vakna i sin egen säng är så himla unik och att den är så sjukt vulgär och rolig. Från den spermaklet-liknande texten på framsidan, till fasttorkade flytningar i könshår och... tja läs den bara.
3. Katarina Sandberg (Vi är inte sådana som i slutet får varandra)
   Katarina Sandberg behärskar både att skriva roligt och ledsamt och sätter fingret på exakt rätt punkter. Jag hoppas verkligen, verkligen att hon ger ut fler böcker SNART.
4. Kristian Gidlund (I kroppen min)
   Alltså, vad ska en ens säga? Jag grät mig igenom hela boken. Klart slut.
5. Maria Nygren (Fjärde riket)
   Åh, jag vet inte egentligen om Fjärde riket innehåller så himla mycket språkligt fantastiska grejer, men jag tycker det är en så exceptionellt... påhittig berättelse. Så den får vara med ändå.
6. Linn Spross (Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet)
   Linn Spross får mest vara med på den här listan för att jag älskar Imagine så himla mycket. Jag tycker att hon är en helt fantastisk karaktär. Imagine är verkligen den där typen av tjej som jag själv skulle sucka åt och verkligen inte bry mig om att lära känna på djupet, men Spross har gett henne så himla mycket djup, och jag tycker verkligen att hon är en så intressant karaktär.
7. Fredrik Backman (Min mormor hälsar och säger förlåt)
   Egentligen tycker jag det är lite jobbigt att ha med Backman på den här listan, för att jag rent instinktivt ogillar honom (vet inte varför?). Men skrattade så jag grät när jag läste Min mormor hälsar och säger förlåt, och tyckte att språket var så kul och underfundigt. Därför totalt omöjligt att inte ha med på den här listan.

För övrigt 1: Notera könsfördelningen på den här listan.
För övrigt 2: Notera samtliga författares nationaliteter.
För övrigt 3: Jag plöjde de tre första avsnitten av säsong fyra av The Walking Dead igår. Aaaah, varför har jag väntat så länge? Tycker att den här serien är rätt hjärndöd, men älskar den så himla mycket. 
__________________________________________________________________________________

För er som inte följer mig på instagram måste jag bara visa upp det här fina, fina halsbandet som landade på min dörrmatta idag. Köpte det för ynka 18 kronor här.

Det är bara en enda grej som gör mig missnöjd. Jag snurrar och snurrar och snurrar, men jag får inte mer tid att skriva uppsats för det. Himlarns dåligt alltså.

Tack vare Teenbookalover kunde jag gå och se Catching Fire idag tillsammans med min sambo. När så det började närma sig slutet viskade jag mellan fnissningarna: "Han ser ut EXAKT som Claes Malmberg". Sen på hemvägen var det igång. Vilka skulle egentligen spela i den svenska versionen av Hungerspelen? Vi kom fram till:

Just nu håller jag på att läsa Underjordarna - en otroligt intressant bok som handlar om att jorden har blivit helt översnöad. När jag berättade vad som låg på min TBR-pile tog jag bland annat upp den här, och nämnde att jag helt garanterat skulle läsa den, eftersom den ändå var så himla kort.

Tja, visst är den kort, men den är otroligt kompakt och tung att läsa. Det tar tiotusen år att läsa en sida. Boken är indelade i korta liksom kapitel med blankrader mellan, men i övrigt är den INTE STYCKINDELAD (och dessutom är det ett sans-serif-typsnitt i hela boken. Jag är en tjej som gillar mina serifer i tryckt text). Och det gör att på en sida hinner jag tappa bort mig inte bara tiotusen gånger, utan rent av tjugotusen. Blir helt trött av det, och orkar inte läsa så himlarns mycket åt gången. Men jag gillar den ändå, än så länge. Det måste bara få ta lite tid.

En liten uppdatering om hur det går med min läsning. Vad läser ni?
__________________________________________________________________________________

Clarys mamma ligger fortfarande medvetslös, killen hon är kär i är helt plötsligt hennes bror, hennes bästa kompis är kär i HENNE och allt är allmänt upp och ner och väldigt lite som det var innan hon fick veta att det fanns en helt annan värld. Helst vill hon att allt ska bli som vanligt, men det fungerar inte riktigt att låtsas som ingenting. Hon är nämligen fullt upptagen med att hjälpa Jace att inte bli tagen av Klaven och rädda världen, och så vidare.

Även fast jag var så himla pepp på att läsa den här boken missade jag helt när den kom ut på svenska. Vet inte hur det gick till (eller jo, det gör jag visst. Den här hösten har kort sagt varit för mycket).

Trots att det ändå händer en del i den här boken känner jag att det känns som himla mycket transportsträcka. Det är liksom vänta vänta vänta och sen händer det BAM BAM BAM, men det står ändå liksom inte riktigt i proportion till väntan. Om ni förstår vad jag menar? Det är liksom den känslan jag får när jag läser boken.

Men jag är ändå nöjd. Jag tycker att det känns som en ganska typisk tvåa i en serie - vilket det ju också ÄR. Den var liksom inte kan-inte-lägga-ifrån-mig-bra, men tillräckligt bra för att jag hellre skulle vilja läsa den än The Forest of Hands and Teeth. Jag tycker inte att den här är lika förutsägbar som första boken var, men sitter och väntar på grejer jag vet ska komma (jag är den här typen som inte direkt har något emot spoilers - nästan tvärtom faktiskt. Jag tycker det är roligt att vänta på det som ska hända, och tycker det är kul när någon annan får berätta en historia. Och för mig förstörs inte heller läsupplevelsen av att jag vet vad som ska hända). Och de omotiverade blankraderna som jag klagade på i Stad av skuggor dyker inte upp i den här.  Heja!

__________________________________________________________________________________

Veckans tematrio postades i tisdags och eftersom jag ändå har prick tre bok-grejer på min önskelista (fast totalt 10 böcker...) så kan jag ju lika gärna passa på att presentera dessa.

1. Årets bokiga julklapp ääääär: En Harry Potter-box. Alla som inte vill ha en räcker upp handen - nä precis, jag tänkte väl det. Den som jag har hotat min sambo till att köpa till mig (inga julklappar eller födelsedagspresenter eller pussar om jag inte får den!) är den här fantastiska finingen:

2. Den här har jag ju redan nämnt, men Carrie av Stephen King står definitivt på min önskelista. Vill läsa den himla mycket alltså.

3. När jag hängt på biblioteket har jag fått upp ögonen för de fina utgåvorna i Astrid Lindgrens samlingsbibliotek. Jag har önskat mig mina två Lindgren-favoriter - eftersom jag aldrig läst dem! Men älskade filmerna när jag var liten (har dessutom haft ett marsvin döpt efter en karaktär i den ena). Mio, min Mio och Bröderna Lejonhjärta.


Vad önskar du dig i julklapp?
__________________________________________________________________________________

Jag var klantig nog att glömma ansöka till nästa termin i tid, och skickade in sen anmälan (och blev därmed av med platsgarantin jag har genom mitt program...). Så idag har SUs hemsida legat nere hela dagen, och det har inte gått att komma in på antagning via solans log in. Men nu har jag kommit in och fått beskedet att jag är antagen till kandidatkursen i Litteraturvetenskap, trots sen anmälan. Ska med andra ord skriva kandidatuppsats i vår. Dör vilken jäkla lättnad det här är. Ska aldrig klanta mig såhär igen, lovar.
__________________________________________________________________________________

Eftersom jag fortfarande försöker fly från uppsatsen (som jag för övrigt lämnade in grovmanus på igår. Den är dock inte så lång som jag hade tänkt att den skulle vara vid det här laget, men känner ingen oro för tillfället) så tänker jag haka på Top Ten Tuesday idag och berätta om vad som ligger på min att läsa-hög (eller hylla. Jag har faktiskt en sådan). Jag har faktiskt planerat att vara HELT ledig i mellandagarna. Jag tänker inte lyfta ett finger på hela veckan. Har nämligen en till vecka efter nyår på mig att skriva klart uppsatsen, men tänker ändå satsa på att bli klar innan jul.

Nåja, tio böcker finns det väl inte en chans att jag hinner på en vecka, men här är en önskelista på vad jag vill ha tid att läsa (utan inbördes ordning):

1. Magikernas kung - Lev Grossman
   Trots att jag inte var överdrivet förtjust i Magikerna är jag oförklarligt pepp på Magikernas kung. Vill läsa den nu!
2. Sagoberättaren - Antonia Michaelis
   Det här är nog den bok jag kommer ta tag i först, så snart jag är klar med Stad av aska!
3. Across the Universe - Beth Revis
   Den här har jag haft liggande hela hösten nu. Måste ta tag i den alltså. Snart!
4. Underjordarna - Claes-Magnus Bernson
   Jag snubblade över förlaget Affront och tyckte omslaget till den här boken var så himla snyggt. Dessutom är den en kortis (90 sidor) och vintrig, så den kan jag nästan garantera att jag kommer läsa snart!
5. Sweeney Todd
   Jag var och såg Sweeney Todd på Stadsteatern i lördags, och det var bra (fast Peter Jöback är ju förstås inte Johnny Depp). Har haft låtarna ringande i huvudet sedan dess, och tänkte att nu ska jag väl ändå ta och läsa den där himla boken snart. Den har stått i min bokhylla i 5 ½ år nu. Och har Depp på omslaget. Så ja. Kom igen nu.
6. De fördömda - Joyce Carol Oates
   Två Oates om året är bra för... håret? Eller något.Tror dock inte jag kommer hinna läsa den här i år, men önska går ju.
7. Samlingen - Petrus Dahlin & Lars Johansson
   En till fortsättning som jag borde ha läst för längesedan!
8. Under det rosa täcket - Nina Björk
   Nu när jag faktiskt äger den här boken – och dessutom i snyggomslaget – finns det inte längre någon anledning till att inte läsa.
9. Agnes Cecilia - Maria Gripe
   Jag brukade älska Maria Gripe, men nu har det gått alldeles för lång tid sen jag senast läste något av henne. Agnes Cecilia vill jag minnas att jag såg som tv-serie som barn och tyckte var fruktansvärt läskig.
10. Pestens tid - Stephen King
    Vintern för två år sedan tragglade jag mig igenom hela tjockisen Under kupolen. Jag kände att jullov + King-tegelsten var en himla bra kombination som hade varit fin att göra om. Har även satt upp Carrie på önskelistan, så OM jag får den så kommer jag nog läsa den istället (MAMMA HÖRDE DU DET?).

Vad vill ni läsa i vinter?
__________________________________________________________________________________

Hej alla!
Jag måste bara fråga om en grej om ni har lust att lägga 30 sekunder på att hjälpa mig med en grej. Fungerar sökfunktionen för er?

Edit: Har plockat bort sökfunktionen nu. Ska ta reda på vad som är fel en annan dag.
Edit 2: Nu fungerar det igen!
__________________________________________________________________________________

Var längesedan jag körde en jerka nu, men tyckte att det var en rolig fråga!

 Vilken karaktär skulle du helst vilja möta IRL och varför?

__________________________________________________________________________________

Dagens fundering handlar inte om vegetarianism och zombieapokalyps, utan om homosexualitet och zombieapokalyps. Är så totalt insnöad på The Forest of Hands and Teeth just nu, så tänker inte på annat (än zombier alltså. Fast en jävla massa grejer i kombination med zombier).

Men en sak slog mig idag när jag läste: Hade inte boken kunnat bli typ 20 000 gånger intressantare om Mary var hemligt förälskad i Cass istället? Det hade dessutom varit ännu mer tabu i det här inrutade samhället som är i boken. Männen bara trånar efter henne, och hon bara "SORRY, I like girls" (är det meningen att jag ska börja skriva erotisk fanfiction nu, där tjejerna för en gångs skull får varandra?).

För övrigt så önskar jag finna fler lesbiska hjältinnor i dystopier över huvud taget, utan att behöva söka upp dessa. Alltså, jag vill inte hålla på och leta, och hitta en bok och tänka: "den HÄR ska jag läsa, för i den är huvudpersonen homosexuell". Jag vill liksom bara SNUBBLA över dem. Tänka: "den här boken verkar bra, den ska jag läsa. Fan vad kul att huvudpersonen är homosexuell". Typ.

__________________________________________________________________________________

Hej kära bloggläsare!
Idag lyssnar jag på Strawberry Fields Forever på repeat och funderar över huruvida det är bättre eller sämre att vara vegetarian när zombieapokalypsen kommer. Å ena sidan tänker jag att en kanske får äta det som liksom finns, om det är svårt att få tag på mat. Å andra sidan tänker jag att det inte är så jävla stor risk att en kommer behöva äta kött, eftersom alla djur blir uppätna av zombier (eller framför allt för att ALLT KÖTT RUTTNAR eftersom vi inte har några kylar eftersom det inte finns någon elektricitet eftersom de som skötte det här med elektricitet numer är inkapabla att sköta det eftersom de numer är zombier). Har verkligen funderat på det här hela dagen (bestämde mig igår för att exakt från och med nu (fast nu igår alltså) är jag vegetarian. Och sen började jag imorse fundera på det i kombination med en kommande zombieapokalyps osv, ja ni fattar.).

Saker jag borde fundera lite mer på:
Hur jag ska hinna skriva fem sidor på min uppsats till på måndag.
Hur jag ska hinna läsa klart boken till på måndag.
Hur jag ska hinna göra BÅDA dessa saker utan att plugga konstant utan sovpauser.
Varför jag tänker på hur det är att vara vegetarian under en zombieapokalyps när jag borde tänka lite mer på genus i samhället som byggs upp efter en zombieapokalyps (oj, meta, får ont i huvudet).
Varför jag bloggar när jag obviously inte har tid att göra exakt just det...

(japp, det här blogginlägget är hemskt bokrelaterat. Allra mest är det nog till för att jag ska slippa skriva uppsats)

__________________________________________________________________________________

Källa

Kom inte på när ni ligger i sängen och inte kan somna att det skulle vara så himla kul att gör en Pinterest-mapp som heter "creeps me out". Jag pysslade med det iförrgår när jag inte kunde somna. Tror ni det blev enklare eller?! (Ledtråd: svaret börjar på n och slutar på j).

Efter att ha läst klart Jag, En började jag direkt på den här. Jag, En var helt enkelt så fullständigt genialisk att jag var tvungen att smälla till med en Levithan till på samma gång.

Liten parlör för älskande beskriver ett kärleksförhållande. Både det bra och det dåliga. Från start till slut - fast inte i den ordningen förstås. Istället för att berättas kronologiskt berättas boken i bokstavsordning. Från A till Z. För varje ord ges en ögonblicksbild.

I början hade jag väldigt svårt för att uppskatta den här boken. Jag vet faktiskt inte om jag gjorde det alls under hela tiden som jag läste den, utan det kan faktiskt vara så att det kom först efteråt. För nu när jag läst klart den försöker jag tänka på den på samma sätt som Jag, En - microberättelser. Jag älskar ju dessa små ögonblick där det verkligen tas tillvara på nuet och allt det som är helt vanligt - men ändå helt ovanligt. Och det skulle jag säga är Levithans största talang. Han kan ta de där till synes helt vanliga, tråkiga sakerna och göra till en berättelse - till magi. Jag känner till och med att jag kanske borde läsa om den här boken, uppskatta den mer medan jag faktiskt läser den. Inte vänta till efteråt.

Jag har haft den här boken liggande hemma, plockat upp den och läst någon sida då och då. Jag tycker att det har varit ett perfekt sätt att läsa den här boken på. Den behöver komma lite i taget, inte hela på en gång. Ord för ord, ögonblick för ögonblick är bästa sättet att ta in den här på.

Jag och min sambo var och såg Necronomicon på Elverket för ett tag sedan - och jag måste bara skriva lite om den för att det var så himlahimla bra (trots att det inte är direkt bokrelaterat).

Edward blir intagen på mentalsjukhus för att ha dödat sin barndomsvän. Själv hävdar han att det inte är han, utan att det finns något i gruvorna under dansbanan. Han har fått i uppdrag att visa gruvan för arkeologen Judith och hennes dotter - men plötsligt är de instängda.

Det första som händer är att hela publiken kommer in i ett mentalsjukhus. Jag stod och fånlog hela tiden bara för att det var så jäkla fantastiskt. Jag viskade lite tyst till Victor att jag vill ha en sån där säng hemma, för då skulle det alltid kännas som att en gick la sig i en skräckfilm.

Jag har inte varit på Elverket tidigare, och har därför inte upptäckt hur fantastisk den här scenen är förrän nu. Till att börja med är den sinnessjukt omvandlingsbar. Det märktes tydligt bara under den här pjäsen, och jag kan tänka mig att det märks ännu tydligare om en ser lite fler pjäser där.

Jag tyckte i alla fall att det var nästan fjantigt bra. Allt var så himla perfekt på något vis. Det bästa med att vara under 26 är ju att det dessutom är billigare än bio. Så jag tycker att alla ska gå och se den. Köp biljetter här.

Jag ska för övrigt se Sweeney Todd på Stadsteatern på lördag. Är pepp! Någon annan som sett?

__________________________________________________________________________________

Jag började månaden himla starkt, och tänkte "nej, nu jävlar". Sen blev jag så himla upptagen med uppsats och jobb och uppsats och jobb att det blev väldigt lite lästid. Om du däremot skulle fråga mig hur många P3-dokumentärer jag lyssnat på under november månad uppgår antalet till 21 stycken (om ni vill ha tips om mina bästa får ni säga till). Så det här grandiosa antalet har jag kommit upp i:

101. Jag, En - David Levithan
100. Nyckeln, Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
99. Kitty och den försvunna skattkartan, Carolyn Keene
98. Legend, Marie Lu *
97. Insurgent, Veronica Roth

Fem. Alltså fem stycken. Fast jag måste ju meddela att det typ är fyra jättejättebra böcker, och en ganska bra (det är alltså Kitty jag pratar om här. Nog för att jag gillar Kitty, men can't stand the gender roles). Så den här månaden är det sen jäkla bra kvalitet på böckerna att det inte gör så mycket. Dessutom närläser jag ju The Forest of Hands and Teeth, och det är kul - om än krävande. Min engelska är inte tiptop, och det går mycket långsammare än att läsa på svenska. Men det är också jättebra, eftersom jag behöver öva mig på det.

Alla böcker var så bra den här månaden, så jag tänker inte ens säga vilken som var bäst eller sämst!
__________________________________________________________________________________

Hanna går sista året på gymnasiet. Direkt efter studenten ska hon åka till Paris med sin bästa kompis. Allt är bokat, flyg, boende, franskakurs. Jens har precis separerat från mamman till sitt barn, och ska helt plötsligt bli varannan vecka-pappa. I hans liv finns egentligen inte plats för någon nu tjej. Det skulle vara för tidigt. Men så träffar han Hanna, och ingenting blir riktigt som han tänkt sig.

Jag var inte lika upphetsad över den här som jag vet att vissa andra var. Lisa Bjärbos tidigare böcker tycker jag jättemycket om. Johanna Lindbäck har jag bara läst en bok av, och jag minns inte riktigt vad jag tyckte om den. Ändå så hade jag nog undermedvetet byggt upp förväntningar kring den här boken. Kanske på grund av Johannas superpepp innan.

Så. Jag började läsa. Tyckte den var kul i början, men ju längre jag kom, desto mer tröttnade jag. När boken var slut tänkte jag bara: "Jaha, that's it?". Den faller liksom bara platt. Jag tycker helt enkelt att den var tråkig. Så himla knäppt, för det är verkligen det sista jag förväntade mig av den här boken. Att jag efteråt skulle tänka att "Var det bara det?".

Jag gillar Jens. Jag gillar Hanna. Jag gillar båda hemskt mycket faktiskt. Men någonstans i allt det här är det någonting som inte fungerar, och jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är som inte känns rätt. Så trots att jag inte ens visste att jag hade några förväntningar på den här boken, blev jag besviken. För någonstans hade jag ändå förväntat mig MER.


__________________________________________________________________________________

En är en själ utan kropp. Hen flyttar runt i olika kroppar, utan kön, utan att kunna leva ett eget liv. Hen är bara tillfällig gäst i alla andras liv. Tills hen träffar Rhiannon. En blir blixtförälskad, och vill ägna resten åt sitt liv åt att bara vara med henne. Men självklart går det inte.

Allt med den här boken är så himla bra. Allt från idén till utförandet. Det jag älskar mest är att samtidigt som berättelsen om En berättas, får en också en hel drös med microberättelser. Små ögonblicksbilder ur olika personers liv - en person för varje dag. Det är inga livsavgörande beslut som tas samma dag som En besitter en person, men vi får ändå den här lilla, enkla berättelsen om en persons vardag. Varje dag blir en egen novell, som med få ord berättar en livshistoria. Jag tycker att det är så fantastiskt.

När jag läste den här boken tänkte jag nästan hela tiden på vilket fantastiskt hantverk den är. Den känns fruktansvärt genomtänkt, och variationen mellan de olika personerna som figurerar är så stor att jag inte ens förstår hur allt detta kan lagras i ett huvud.

Och tja, jag har satt etiketten gråtvarning på det här inlägget. För trots att en vet redan från början att det här aldrig kommer kunna sluta bra, så gör det så ont, så ont på vissa ställen. Jag tänker saker som att om nu En funnits på riktigt, varför skulle inte hen ha lika mycket rätt att ha ett liv som alla andra?

Läs och tänk och filosofera och gråt. Gör det.


__________________________________________________________________________________

Elsa är en sjuårig besserwisser som älskar Harry Potter och inte låter sig tryckas ner av någon. I skolan är hon utanför. Lärarna och rektorn tycker att det är Elsa som har problem med att anpassa sig. Hemma är mamma gravid och pappa upptagen med en ny familj. Men hon har mormor. Mormor som alltid hittar på galna upptåg och berättar sagor. Bland annat berättar hon om Miamas - ett land som en kommer till när en sover. Ett land där sagor är valuta.

När mormor dör lämnar hon efter sig några brev. Dessa brev har två saker gemensamt: Alla innehåller ett förlåt, och alla ska överlämnas till personer som figurerat i mormors sagor. Elsa skickas ut på äventyret att dela ut alla breven.

När jag fick den här boken på posten tänkte jag bara: "Men gud, varför har jag fått den här boken? Är inte ett dugg intresserad av Backman". Men så sa min lillasyster: "Den låter ganska bra, om inte du vill läsa den så kanske jag vill", och DÅ, i sann syskonanda (allt som du vill ha vill jag ha), tänkte jag att jag skulle ge boken en chans. Och det är jag väldigt glad att jag gjorde.

Jag älskar tanken på en vuxenbok med ett barn i huvudrollen, och tycker att det fungerar otroligt bra. Det blir roligt och intressant. Jag älskar att få se allt ur Elsas synvinkel. Berättelsen måste liksom bli annorlunda när det berättas ur ett barns synvinkel och med ett barns förstånd. Jag har sett att Elsa beskrivits som störig av flera, men jag älskar henne. Hon känns som en barnversion av mig själv (men inte jag som barn. Jag var betydligt mesigare och betydligt mindre besserwissrig än vad jag är idag).

Backman blandar humor och allvar på ett så himla smidigt och snyggt sätt. Ibland hann jag gå från skratt till gråt fortare än jag hann bläddra till nästa sida. Humorn är tramsig, men fantastisk, och ibland var jag helt enkelt TVUNGEN att skratta högt för att det var så roligt. Trots att det är så rolig finns det även utrymme för allvarliga bitar.



__________________________________________________________________________________

Ibland kan jag känna att det är så himla skönt att bara börja läsa en bok, utan någon som helst aning om vad den handlar om, och utan att ha några som helst förväntningar. När jag började läsa Legend visste jag ingenting om den, hade inte läst några recensioner eller omdömen över huvud taget. Det enda jag visste var att den utspelade sig i någon sorts framtid.

June är den enda som någonsin fått maxpoäng på prövningen. Hon skolas för att bli agent inom militären, en toppbra sådan.
Day blev inte ens godkänd. Efter att ha skickats till ett labb som försökskanin och lyckats ta sig därifrån är han nu Republikens mest eftersökta brottsling.

När Day dödar Junes bror får hon snabbt ta en allt för tidig examen från skolan, för att kunna skickas ut på sitt första uppdrag; Att hitta Day.  Men snart blir allt alldeles för komplicerat, och June vet inte vem hon ska lita på; Day eller de som ger henne order?

Som sagt visste jag inte alls vad jag skulle vänta mig när jag började läsa boken. Jag visste inte ens vilka personer boken handlade om, utan körde bara på. Det tog faktiskt ett tag innan jag förstod att Day var en kille och inte en tjej.

Trots att den här berättelsen är dödligt klyschig och så förutsägbar att jag hade kunnat berätta hela boken efter att ha läst de första kapitlen (alltså seriöst, jag överdriver inte ens lite), så gillar jag den ändå. Placeringen av berättelsen - i den här konstiga framtiden där United States of America inte är förenade, utan uppdelade - gör den liksom spännande. Det går att koncentrera på allt som är nytt och intressant runtomkring istället för att fokusera på själva berättelsen. Jag vet inte om ni förstått än att jag är en sucker för att lära mig om samhällen. Jag älskar att läsa om hur olika länder anpassar sig till sitt klimat, hur de hanterar ett zombievirus eller andra katastrofer. Jag älskar att läsa om hur länder är olika. Och jag älskar ännu mer att läsa om samhällen som inte ens finns.  Det är nog det jag tycker är mest intressant i den här boken - det korrupta samhället och hur det är uppbyggt.

Jag reflekterade över en sak när jag läste den här boken: Väldigt många dystopiska/postapokalyptiska böcker skildrar samhällen med extrema klassklyftor. Hungerspelen är ju givet, men också Delirium, Divergent och Rör mig inte. Jag tycker att det är intressant att så pass många författare väljer att "förutse" ökade klassklyftor. Att skriva en dystopisk roman, är inte det byggandet av det mest icke-perfekta samhället? Att inkludera stora klassklyftor i det här otroligt dåliga samhället måste ju vara ett tecken, tänker jag.


__________________________________________________________________________________

Hej hörni!
Jag söker en skrivarkompis. Det hade varit trevligt att ha någon att byta texter med, som läser och kommer med synpunkter och allt sånt. Så om du också skriver så kan vi kanske öva oss tillsammans!

Finns du? Släng iväg ett mejl till mig i så fall: annalagerqvist@gmail.com
__________________________________________________________________________________

Jag har kommit ungefär 280 sidor in i Nyckeln än så länge och kan knappt lägga den ifrån mig. Det här kommer inte bli en deltidsrapport, utan mer ett simpelt TACK. Och inte ens ett tack för en bra bok, utan för den EMINENTA karaktärslistan i början av boken. Jag vet inte HUR många tvåor, treor jag läst där jag varit förvirrad i säkert 100 sidor för att jag inte fattar vilka alla karaktärer är. Jag har fruktansvärt svårt för namn (vilket visade sig på bokbloggarmiddag igår när jag två minuter efter att ha hälsat hade glömt bort alla namn), och tycker inte att en lista över karaktärer i början nödvändigtvis behöver vara ett tecken på en komplicerad och rörig berättelse (jämför med Gisle Surssons saga). 

Äntligen fick jag mitt efterlängtade recensionsexemplar, och jag kan lova att det var verkligen värt väntan! Det är så himla dumt att jag hade en sån bloggsvacka förra året, för jag recenserade aldrig Divergent. Dock tror jag att ni vid det här laget vet vad den handlar om, och jag skrev ändå ett inlägg om hur jag kände precis efteråt.

Jag vill även varna för SPOILERS om du inte läst klart Divergent än. Så fortsätt inte läsa i så fall, okej?

Efter simuleringsattacken är De tappras falang splittrad. Några har valt att slå sig samman med De lärda, och resten är utspridda i de andra falangernas högkvarter. Vid bokens början befinner sig Tris hos De fridfulla, men själv känner hon sig allt annat än fridfull. Att hon själv dödat en av sina bästa vänner äter upp henne inifrån, och mellan henne och Tobias hopar sig lögn efter lögn. Hon bygger upp en mur omkring sig, byggd av mer lögner, svek och hemligheter.

När de som finns kvar av De tappra slår ihop sig med de falanglösa för att anfalla De lärda känner Tris att något är fel. Hon kan inte låta det här hända. Och hon vill hemskt gärna få reda på vad som finns bortom staketet, men i så fall måste hon välja; Sanningen eller Tobias?

Åh, som jag hade sett fram emot att läsa den här boken, alltså! Och jag är inte ett dugg besviken heller. Jag tyckte nog att den var lite seg i början, och tänkte flera gånger typ att "blir det bara det här så dör jag", ungefär (ja, så dramatisk är jag). Men rätt var det var, utan att jag ens märkte att det hände, var jag så inne i den att jag inte ville lägga ifrån mig den.

Problemet nu är bara... slutet. När jag hade läst klart Pandemonium var jag direkt tvungen att beställa hem Requiem på engelska bara för att... jag var tvungen. Jag känner lite nu att jag kanske måste beställa hem Allegiant om jag ska kunna göra något annat än ha abstinens fram tills den kommer ut på svenska.

För övrigt otroligt mycket sensationer i den här boken. Jag tyckte den var ganska oförutsägbar, och jag gillar så när det är oförutsägbart. När jag fick veta att [Caleb jobbade åt Jeanine] spoiler!!! svor jag högt och min sambo undrade om jag hade gjort illa mig (stod och lagade mat samtidigt - ja, bara det här att jag lagade mat och läste samtidigt alltså).

Så himla bra bok alltså.


__________________________________________________________________________________

Är helthelthelt såld på att andas Insurgent-Insurgent-Insurgent just nu, men alltså HAR NI KOLLAT ORDENTLIGT PÅ EN STOR BILD AV DET HÄR OMSLAGET?! Så galet, galet snyggt. Titta på de små löven, så fina! Om ni har den hemma måste ni plocka fram den och granska omslaget intensivt och nära för att urskilja vartenda litet blad. Gör det. Nu.

__________________________________________________________________________________

Amanda är en ganska vanlig tonåring. Hon är aktiv och tycker om att cykla. 5 kilometer om dagen, då får hon en ny cykel på födelsedagen. Det finns även en kille hon gillar. David. Han går i parallellklassen och är snyggast på hela skolan.

Problemet är bara att precis när det börjar hända saker med David börjar Amanda känna sig trött. Hon orkar inte lika mycket som förut. Efter en midsommardans är han nära, nära - så nära att hon inte kan andas, utan trillar ihop och måste åka ambulans till sjukhuset. Hur ska David kunna vara kär i en tjej som inte kan cykla och dansa och hoppa som alla andra - en tjej med för stort hjärta?

Jag gillade verkligen den här boken. Jag tycker att berättelsen känns unik. Hjärtfelet sätter en intressant twist på hela den vanliga tjej-kille-kärlekshistorian. Boken är rolig, fin, sorglig och tänkvärd. Jag tyckte också att den var väldigt lätt att ta till sig. Jag gillar faktiskt boken så pass mycket att jag inte tänjer gå in och tjata om heteronorm osv ens. Vad jag däremot tänker tjata om är följande:

"En del får lite problem med utseendet", sa [sjuksköterskan]. "Så det kan vara smart att träna på att sminka sig. Bland annat får en del flickor lite mer hår i ansiktet."

Ovanstående citat störde mig så fruktansvärt mycket att jag tycker att det drog ner hela helhetsintrycket av boken rejält hos mig. Jag gillade den här boken väldigt mycket, men jag tyckte just den repliken störde så mycket att läsningen inte blev densamma för mig efter det. Hade sköterskan uppmuntrat en kille att träna på att smink sig? Eller beklagat att han får mer hårväxt i ansiktet? Eller över huvud taget pratat om utseendet? Varför pratar de inte istället om ett nytt hjärtas funktion; kommer hon kunna springa, cykla, hoppa, dansa igen? Det klart att det ska informeras om alla sidor av en organtransplantation, men vi kan väl hoppa över könade antaganden, tack.

__________________________________________________________________________________

I oktober läste jag 1000 böcker. Mer eller mindre. Närmare bestämt 15, varav en del bilderböcker. Men det kändes som många. Kanske för att jag har läst galet mycket lättlästa böcker för typ lite yngre. Läslusten har inte direkt legat på topp, så jag har bara läst lätta böcker för att sparka igång den igen. Tycker nog att det har fungerat rätt så bra faktiskt. Läser Insurgent i skrivande stund (3/11, 20:11), och vill inte gärna lägga ifrån mig den. Men hallå, skärpning. Har bloggat om exakt noll av dessa böcker:

96. Fångad, Lucy Christopher *
97. Vem ska trösta knyttet?, Tove Jansson
96. Hur gick det sen?, Tove Jansson *
95. Mitt bultande hjärta, Alf Kjetil Walgermo *
94. Lilla Sparvel, Barbro Lindgren *
93. Instängd, Torsten Bengtsson *
92. Juliane och jag, Inger Edelfeldt *
91. Häxans dotter, Maj Bylock
90. Häxprovet, Maj Bylock
89. Sunnanäng, Astrid Lindgren
88. Eric, Shaun Tan
87. Ronja Rövardotter, Astrid Lindgren
86. Min vän Percys magiska gymnastikskor, Ulf Stark
85. Hur man botar en feminist, Nanna Johansson
84. Snille & smak, Valle Westesson & Kringlan Svensson *

Totalt: 15 böcker.
Bästa bok: Mitt bultande hjärta! Störde mig enormt på en grej som drar ner betyget rejält, dock. Skriver om det i recensionen (som är på g, lovar!)
Sämsta bok: Min vän Percys magiska gymnastik skor, om jag måste välja en.
Största överraskning: Hur gick det sen? och Vem ska trösta knyttet? Läs anledning nedan.
Största besvikelse: Trollkarlens hatt av Tove Jansson. Som ni ser läste jag inte ens ut den. Hade förväntat mig så himla mycket, på grund av - ni vet, TOVE JANSSON, hallå, jättejättehypad! Men... jag gillade den inte. Tyckte mest att den var rörig och tråkig. Dock uppskattade jag JÄTTEMYCKET ovan nämnda böcker.
__________________________________________________________________________________

Jag blev taggad av Elina att göra Bump in the Night Tag. Det går alltså ut på att svara på lite frågor och att sen tagga vidare. Idag orkar jag dock inte tagga vidare, eftersom jag har extremt dålig koll på vilka som gjort vad och sådär. Så taggar alla som vill!

1. Vad är din favorit när det kommer till övernaturliga väsen att läsa om?
   Zombie! Utan tvekan alltså. Men är väldigt konservativ när det kommer till mina zombie-berättelser. Vilket jag skrivit om tidigare.
2. Vilken scen (från vilken bok som helst) är din mardröm att vara med om?
   Jag måste nog säga hela situationen i Delirium här. Att tvingas till en värld utan kärlek. Känner mig skitlarvig, men får panik när jag tänker på att sluta älska dem jag älskar. Skulle kunna ta zombieapokalyps, att slåss mot världens mäktigaste trollkarl, sitta fast under en kupol, tvingas delta i ett Hungerspel, ha cancer, invarderas av aliens och en massa andra grejer. Men inte det. Sådana drömmar kan ibland få mig att vakna med ett ryck, badande i svett och tårar.
3. Om du skulle besöka en läskig setting/plats i en bok: Vilken skulle du besöka och varför?
   Oj, kan inte komma på en enda. Elina svarade Hogwarts, men jag tycker inte Hogwarts är tillräckligt läskigt. Helst vill jag inte besöka läskiga platser. Mvh världens_mörkräddaste_tjej_93
4. Vilken bok var så tråkig att du nästan somnade i en evighet när du läste den?
   Jag har en tendens att somna i böcker som inte är tråkiga, och skita i böcker som jag inte kommer in i på två sekunder. Så böcker jag somnat i för att de helt enkelt varit för tunga (och inte för tråkiga, obsobs!): Kjolen av Christine Bard, Brott och straff, Svindlande höjder. Har heller aldrig läst ut dessa böcker.
5. Vilken bok skulle du kunna riva ut några sidor ur för att göra den bättre?
   Vill vara lite mer originell, trots att jag helt vill kopiera Elinas svar här (De sista sidorna i Harry Potter). Istället säger jag En dag. Tror aldrig jag gråtit så mycket som när [Emma dör]. (Spoilervarning, highlighta för att läsa!)
6. Vilken elak karaktär skulle du vilja förvandla från ond till god?
   Bara för att jag är mitt i Insurgent måste jag säga [Caleb]. Vet ju inte hur det kommer lösa sig än, men det var kniv i hjärtat på den alltså.

Inser att jag är pinsamt dåligt bevandrad på alla områden nedan, men gör mitt bästa!

1. Vilken är din favroritvampyr?
   Gillar inte vampyrer. Men okej, får blir Michael Glass i The Morganville Vampires.
2. Vilken är din favoritvarulv?
   Lupin såklart!
3. Vilken är din favorithäxa?
   Hermione! Använde hennes namn som mejladress och nick på jag-vet-inte-hur-många-sidor i jag-vet-inte-hur-många-år när jag var yngre.
4. Vilket är ditt favoritmonster?
   Kan inte minnas att jag någonsin läst en bok med ett icke-definierat monster i. Alltså, jag menar typ zombier och vampyrer är ju också monster, men jag tolkar den här frågan som att det handlar om ett monster som inte är definierat som en speciell typ av monster. Fast skit också, har inget bra svar på den här frågan, så kör en nödlösning med ett alien-"monster": Evan i Den femte vågen.
5. Vilket är ditt favoritspöke?Jag tycker att jag läser mycket övernaturliga böcker, men kan inte komma på en enda bok jag läst om varulvar, förutom Harry Potter och Twilight. Knappt några om häxor. Inga om monster. Inga om spöken. Vad är det här?! Säger väl Nearly Headless Nick då.
   
6. Vem är din favoritmördare?
   Kan inte minnas att jag gillat någon mördare. De karaktärer som jag gillat som dödat något skulle det göra ont att kalla för mördare, eftersom jag tycker att det finns en skillnad.

 Nu får ni för övrigt mycket gärna diskutera definitionen av ett monster i kommentarsfältet. Tack Elina för taggen!

__________________________________________________________________________________

Jag tror att jag sagt det tidigare, men jag kan ju säga det igen till er som glömt/har tillkommit sedan dess. Just nu läser jag Litteraturvetenskap II på Stockholms universitet med inriktning Barn- & ungdomslitteratur. Det är fantastiskt roligt! Imorgon får vi hemtenta i fördjupningskursen, och när den är klar är det alltså dags att skriva uppsats. Om jag är pepp? Japp. Det ska faktiskt bli jätteroligt.

Men så till saken: När en ska skriva en B-uppsats, VISST behöver en en helt egen bok som en kan stryka under och anteckna i? Visst? Så även fast jag redan har boken jag ska skriva om på svenska var jag ju givetvis tvungen att köpa den på engelska också. Visst var jag helt enkelt tvungen? Därför beställde jag den här i söndags:

 Japp, jag ska skriva om Carrie Ryans The Forest of Hands and Teeth (som jag tidigare läst och recenserat på svenska). Och det är faktiskt tack vare Jonny på Swedish Zombie som jag kom fram till ämnet (annars känns det som att jag fortfarande inte hade någon susning), eftersom han tyckte att jag skulle skriva om zombier (förstås). Min lärare tyckte att det var roligt, eftersom väldigt lite skrivits om ungdomsdystopier på svenska, så just nu letar jag för fullt efter infallsvinklar (det ska bli en genusanalys, men vet inte riktigt vad jag ska använda för sekundärlitteratur än).
__________________________________________________________________________________

Hanna ska börja läsa stadsvetenskap på Uppsala universitet. Hon har ett rum i studentkorridor och en mamma inte längt bort. Men när mamma frågar måste hon hitta på. "Jag hänger med en brud från skolan. Du skulle gilla henne". I verkligheten är hon hopplöst ensam. Tills hon träffar Imagine.

Imagine är den där tjejen som hörs och syns lite för mycket. Hon ifrågasätter allt, och snattar eftersom hon anser det vara hennes rättighet. Tillsammans hittar Hanna och Imagine på massor av galna upptåg - allt med syfte att förändra världen.

Jag blev genast tagen av hur Spross pratade om sin bok på Release me på Kulturhuset. Det första jag gjorde när jag kom hem var att skriva till Wahlström & Widstrand för att be om ett recex (tack!). Det jag fastnade för var kanske mest Spross' åsikter om hur världen borde se ut, eftersom de är helt i linje med mina egna. Dessutom det faktum att hon skrivit en bok där huvudepersonerna är i ungefär min ålder, pluggar på universitetet och är socialister - det fångade mig.

Förutom att boken är otroligt rolig och charmig finns det också ett mått av allvar i den. Imagine är absolut socialist, och vill krossa kapitalismen. Samtidigt älskar hon också att ha fina kläder och att sminka sig. Jag skulle säga att boken delvis handlar om hur svårt det är att leva efter sina politiska övertygelser. I boken löser Imagine det med att ta saker istället för att betala för dem. Men hur löser jag det? Och alla andra? Jag känner så himla väl igen mig själv i det här. Jag vet att det är rätt att vara vegan, och argumenterar för det i alla diskussioner. Ändå ÄR jag ju inte vegan, fastän jag borde vara det.

Tack vare att boken är så galen och rolig går den dock utmärkt att läsa även om en själv inte är speciellt politiskt intresserad!

Jag tänker avsluta med ett citat ur boken:


__________________________________________________________________________________

Jag vet inte vad det är med mig just nu. Det känns som att jag har ADHD när jag läser. Kan inte koncentrera mig alls, och bara hoppar från bok till bok. Om jag inte kommer in i boken på två sidor byter jag till en annan. Igår började jag läsa Liesl & Po av Lauren Oliver, men blev efter bara fem sidor sittande med boken i knät, stirrandes ut genom fönstret. Högen med halvlånga böcker bara växer, och jag föredrar att titta på regnet och lyssna på Fleetwood Mac (vilka jag FÖR ÖVRIGT såg live igår!!!) istället för att läsa. 

Jag är himlarns dålig på att blogga just nu, och tänker inte ens säga att jag ska blogga bättre nu. Jag kan nämligen inget lova, eftersom jag började jobba på nytt jobb idag, och ska lyckas kombinera det med skolan. På något sätt ska det gå (men hey, pengar! Sparkonto!)

MEN jag tänker ändå skriva lite om vad jag läser just nu! Är det någon av er som läst häx-böckerna av Maj Bylock? Jag läste Häxprovet när jag gick i lågstadiet, men kom aldrig vidare eftersom de var hemskt populära i min klass och ständigt utlånade på biblioteket. Så var jag en sväng på bibblis i helgen och letade höstläsning (300 böcker i bokhyllan och ingenting att läsa...) och råkade plocka ut en samling med de tre första böckerna ut hyllan. Nu har jag plöjt de två första, och jag måste säga att de är lite platta och torra såhär i vuxen ålder. Minns dock att jag tyckte att den första var hemskt spännande när jag gick i lågstadiet.

I skolan skulle vi läsa Juliane och jag till förra måndagen... vilket jag inte gjorde. Den fick också följa med hem från biblioteket, tillsammans med Eric av Shaun Tan (vilken jag helt glömt bort finns med i Berättelser från yttre förorten, och att jag därmed redan läst den), Sunnanäng av Astrid Lindgren, Breven till nattens drottning av Inger Edelfeldt, Instängd av Torsten Bengtsson och En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret av Brian Selznick (vilket för övrigt är en fantastisk bok! Alltså jag menar själva den fysiska boken. Har inte läst än, bara sett filmen). Så nu har jag lite att göra. Kombinerar med sjukt stora mängder te (just nu mest kokos, lakrits, karamell och päronsplitt. Ja, godiste är definitivt min grej).

För övrigt ska vi göra studiebesök på Barnboksinstitutet på onsdag, vilket jag ser fram emot. Och så har jag skickar ämnesformulering till min lärare idag. Pepp alltså!

Så till den viktiga frågan, för er som orkat ta er igenom den här uppsatsen: Vad läser du till ditt te i höstmörkret? Och minst lika viktigt: Vilken sorts te är det?

__________________________________________________________________________________

Det känns som att jag skrivit ett inlägg om det här tidigare, men jag kan inte hitta det. Så vad sjutton, böcker går det väl knappast att prata om för mycket!

Jag brukar ha som regel varje höstlov att jag blir superdundersugen på att läsa skräck. Nu när jag precis lämnat in hemtenta känns det här som mitt lov (fastän det bara är en helt vanlig helg), och jag blir så akut sugen på att läsa något riktigt spännande. Igår var jag och såg The Conjuring, eftersom skräck passar ypperligt bra i film-format också (bra tyckte jag, lite töntig i slutet men gillade den ändå! Se!).

Men nu sitter jag här. Ensam hemma - bara jag och katten. Svarta lakritskulor i skålen. Svart lakritste i badbaljan. Alltings början och Hur man botar en feminist i ena handen. En hel hög med King-klassiker i den andra (ja, det är tungt, så jag måste bestämma mig snart!). Vilken blir det?

Har ni något ni blir sugna på varje år vid ett speciellt tillfälle?

(Måste bara meddela det otroligt passande att detta även är inlägg nummer 666 på bloggen. It's a sign, right? Skräck it is, eller?)
__________________________________________________________________________________

September för mig handlade om skolstart, och om att fokusera på helt andra grejer än läsning. Månadens tema måste nog vara långsamt. I början gick det väl rätt så fort, men från Min mormor hälsar och säger förlåt har det gått lååååångsamt, långsamt. Jag låg på sjukhus för operation några dagar (inget allvarligt och jag mår bra!), och det var den 11:e-12:e. Den pågående bok jag hade då var Min mormor hälsar. Så på de två sista tredjedelarna av månaden har jag läst 66% av vad jag läste den första månaden (if that made any sense at all...).

MEN här är det ju kvalitet som gäller, och inte kvantitet (jag verkar alltid glömma det, eller hur?). Dessa braiga böcker läste jag i september:

83. Alternativet, Karolina Bång
82. Vi måste sluta ses på det här sättet, Johanna Lindbäck & Lisa Bjärbo *
81. Beautiful Creatures bok 2, Kami Garcia & Margaret Stohl
80. Min mormor hälsar och säger förlåt, Fredrik Backman *
79. Enders spel, Orson Scott Card *
78. Fulast i världen, Ingrid Olsson
77. Nyfiken i en strut, Lennart Hellsing
76. Dagens katastrofer, Cilla Jackert *
75. Pippi Långstrump, Astrid Lindgren
74. Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet, Linn Spross *

Totalt: 10 böcker.
Bästa bok: Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet! Hoppas verkligen att jag hinner recensera den här SNART! Så himla bra bok alltså.
Sämsta bok: Åh, ingen bok har varit riktigt dålig. Den som har varit MINST bra var nog Beautiful Creatures.
Största överraskning: Min mormor hälsar och säger förlåt, helt klart. Jag har hela tiden tänkt att Backman inte skriver böcker som jag skulle gilla. När jag öppnade paketet skrattade jag rakt ut, för jag tänkte "oj, det här förlaget fattar ju ingenting. Jag kommer definitivt inte läsa den här". Men något fick mig ändå att plocka upp den, och det är jag himla glad för!
Största besvikelse: Beautiful Creatures. Är inte jätteimponerad, men ni har säkert redan läst min recension.

Saker jag vill ha exakt NUNUNU:

1. Handen i fickan fast jag bryr mig. Signerad. På vinyl. (kommer förhoppningsvis landa på mitt hallgolv på måndag!)

2. Insurgent. Mejlade Modernista om ett recex i augusti, men inte fått något svar. Tror inte de vill ge ett till mig :( Har inte råd att köpa en bok för 180:- just nu. Funderar på att köpa den på engelska. Någon som läst på engelska?

3. TID.

4. LOV.

5. Ett E (åtminstone) på min hemtenta.

Rubrikreferens: Veronica Maggio - Va kvar