Författare: Vera Efron
Antal sidor: 320
Passar bäst för: Ungdomar/unga vuxna mellan 15 och 25 år.
Handling: Boken handlar om Erika, som, under andra världskriget, jobbar på den tyska krigsmakten för spionage, kontraspionage och sabotage, Abwehr. Hennes pappa är stark motståndare till nazisterna, och Erika gillar inte heller nazisterna.
En dag kommer en svensk man in på kontoret där Erika jobbar, och hon blir blixtförälskad! Efter att ha dansat vals i den fallande snön ute på gatan, lämnar mannen henne kvickt, och hon tror aldrig att hon ska få se honom igen.
Erika blir så småningom förflyttad till Sverige, där hon igen kommer i stöter på den underlige mannen, som visar sig heta Teddy. Teddy vill att Erika ska bli en "agent in place" åt svensk underrättelsetjänsten. Kärlek till Teddy får Erika att tacka ja till jobbet, men när hon gjort det kan dom inte träffas igen...
Det handlar om omöjlig kärlek, om att vara spion under andra världskriget, när kvinnor kunde få brösten avskurna, eller tungan eller naglarna av Gestapo för mindre.
Egna tankar: Jag säger då det! OJ OJ OJ! Den här boken var riktigt svår att lägga ifrån sig! Jag blev riktigt ledsen när den tog slut! Jag tycker att det är kul att man får veta vad som händer Stalin och hans assistent i Kreml samtidigt också, vilket ger en liksom lite större bild av kriget, och vilken fara Sverige faktiskt är i. Jag har nog aldrig heller fått en sån tydlig bild av hur Sovjet agerade under kriget, och hade faktiskt ingen aning om att dom också förföljde judar.
Hursom, tillbaka till Erika. Historien om Erika och Teddy är verkligen sorglig och passionerad. Jag gråter när Erika gråter, jag är förbannad när Erika är förbannad, jag är glad när Erika är glad. Kort sagt en väldigt gripande bok, och en utav dom bästa jag läst.
Den här boken, och Såld har fått mig att börja räkna Vera Efron till en utav mina absoluta favoritförfattare.
Mer av författaren: Såld, som handlar om en rysk tjej som blir såld och tvingas prostituera sig.
Vill du veta mer om Erika? I så fall finns det en kort text om henne på Wikipedia, och hon har även skrivit en självbiografi som heter Kodnamn Onkel
Författare: Nick Hornby
Antal sidor: 285
Handling: På nyårsafton träffas 4 väldigt olika personer på ett tak. Alla är där av samma anledning, nämligen för att ta livet av sig. Den första personen som kommer dit är Martin, föredetta framgångsrik programledare i TV, men efter att ha legat med en 15-årig tjej hamnar han i fängelse, och hela hans karriär och privatliv rasar. Sen komemr Maureen, som levt nästan hela sitt vuxna liv utan att kunna göra någonting. Hon har aldrig haft något jobb, eller några vänner, eftersom hon har en son som är handikappad, och hela tiden måste tas om hand. Den tredje personen som anländer till platsen är Jess, ministerdottern vars syster och enda riktigt nära vän försvunnit. Sist, men inte minst kommer JJ. En gång i tiden skulle JJ bli rockstjärna, men det sket sig när bandet splittrades, och han blev istället pizzabud.
Dessa fyra personer bestämmer sig för att tillsammans klara av att leva, och börjar efter ett försöka uppfylla varandras önskningar, för att klara av 90 dagar.
Egna tankar: Jag tycker att den här boken är rolig, samtidigt som den är tragisk. Något som jag har lärt mig av att läsa Nick Hornby (tidigare har jag läst Om en pojke och börjat på High Fidelity. Nyligen köpte jag boken Slam) är att han bara skriver om människor som är totala loosers utan något som helst liv. Grejen är att han beskriver dom här personerna så att boken blir tragisk, samtidigt som han gör det humoristisk. Bara karaktärerna i böckerna är skrattretande miserabla. Jag gillar verkligen språket i boken. Det är lätt och enkelt, och det känns väldigt vardagligt.
Om själva storyn kan jag säga att jag tycker den är bra, men ibland kan det bli lite tjatigt, om det kommer inte vidare, utan det känns som att man bara står och stampar på samma ställe.
Den här boken passar nog bäst för ungdomar och vuxna i 16-30-årsåldern
Mer av författaren: Om en pojke! Jag ska snart börja läsa Slam och High Fidelity också, för det verkar som riktigt bra böcker det med!
Minns ni att jag förut skrev att jag tyckte filmen var bättre än boken? Jag såg filmen igen, och måste säga att jag har ångrat mig. Boken är MYCKET bättre än filmen!
