Böcker jag minns kommer bli en ny kategori där jag tipsar om böcker som jag läste innan Sagorna. Jag kanske inte kommer ihåg jättemycket av dem, men det är i alla fall böcker jag tyckt varit bra och som jag tycker att andra ska läsa!

Den första boken jag vill tipsa om heter Konsten att vara Ela och är skriven av Johanna Nilsson. Såhär står det på baksidan av boken:

 "Jag heter Ela. Jag är tjugosex. Mamma och pappa skilde sig när jag var tjugo och just hade flyttat hemifrån. Någonting dog i mig då. Tryggheten rycktes bort just som jag höll på att skapa mig en egen trygghet. Nu är det mest kaos. På jobbet söker Jimmy min blick. Men kärlek är ingenting för mig för kärlek bara dör. Albin, fastighetsskötaren, vill att jag ska gå ut med hans hund Sniff. Som är en bulldogg. Med pacemaker. Och så är det Klara. Hon är sex år och bor i min källare och behöver någon som tar hand om henne. Jag gör ett försök. Men jag kan ju inte ens ta hand om mig själv, så jag börjar leta efter Klaras mamma. Jag letar i natten, i över och underjorden. Överallt."

När jag läste den här boken gick jag sista året på högstadiet, och kände inte riktigt att jag hörde hemma någonstans. Eftersom böcker alltid legat mig nära hjärtat så tillbringade jag ganska mycket tid på biblioteket i centrum. Det var där på en hylla som jag hittade boken med den gula telefonkiosken på, och läste den bara därför - för att det var en gul telefonkiosk på.

Under mitt första år på gymnasiet läste jag också Hon går genom tavlan ut ur bilden, bara någon månad innan jag startade den här bloggen.