Igår tittade jag och Victor på Ocean's Eleven efter att han tjatat om den sedan han läste ut Mistborn (1. speciellt efter att det kom fram att jag inte hade sett den. 2. han är inte den enda som gjort den här kopplingen). Och visst, det var väl en helt okej film, förutom att kärlekshistorien är helt jävla kass. Alltså jag menar: Han har bedragit henne genom att vara kriminell (länge?!), hamnar i fängelse och lämnar henne med det sociala straffet. Han kommer ut och förväntar sig att hon ska vänta på honom, accepterar inte nej eller att hon faktiskt SKILT sig från honom. Han rånar tre kasinon och blir stenrik och hon blir kär i honom igen(??????). För att inte tala om att eeeeeh... hon är den enda kvinnan i hela jävla filmen och är både objekt och trofé. Herregud.
Men det var inte alls det jag skulle prata om, utan MISTBORN. När vi hade tittat klart på filmen reflekterade jag lite mer över kvinnoporträttet i Mistborn (ja, kvinno porträttET, eftersom det typ bara finns en enda kvinna) och insåg att det finns två problem med Vin. Det ena nämnde jag i min recension: Hon blir en alibi-kvinna - stark och icke-stereotyp för att väga upp för alla andra kvinnor som INTE finns där. Men också det här: Det faktum att hon ÄR icke-stereotyp, att hon är stark och väldigt bra på det hon gör är också ett problem. För det slog mig att Vin är alla männen sammanslagna i en person. För att få vara med i egenskap av kvinna måste hon ha ALLA männens förmågor, samtidigt som hon har en egen egenskap som ingen av männen har: Hon är kvinna. Och det är ett jävligt stort problem, och den här insikten gör att den här boken solkas lite i mitt minne faktiskt. Alltså, vill bara säga detta: Kvinnor är precis lika bra som män. Sådetså.
