Mamma, pappa, barn
12:10
Titel: Mamma, pappa, barn
Författare: Carin Gerhardsen
Antal sidor: 343
En död kvinna och ett litet spädbarn på fem månader hittas i en park. Hemma sitter tre-åriga Hanna och äter fryst pyttipanna, för pappa är borta på resa och mamma har tagit med sig lillebror och flyttat.
I närheten bor 14-åriga Elise som kommer från en trasslig familj med mycket alkohol. Hennes storasyster Jennifer hittas mördad på en Finlandsfärja.
Det här är andra delen i Hammarbyserien som handlar och Conny Sjöberg och hans gäng som arbetar vd Hammarbypolisen. Det är en deckare i Stockholmsmiljö, vilket jag tycker väldigt mycket om. Jag tycker att det är roligare när man kan "se" platserna framför sig. De håller sig till exempel mycket runt Skanstull och Vita Bergen i den här boken. Jag tycker att det är en bra story, bra skriver, och snyggt omslag!
Till skillnad från Pepparkakshuset, som är den första delen i serien, så tycker jag inte alls att den är långsam! Det händer saker hela tiden, och sidospåren som boken sticker in på känns inte alls jobbiga, utan tvärtom, roliga och intressanta.
Läs också: Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen och Utan onda aningar av Jan-Sverre Syvertsen
Författare: Carin Gerhardsen
Antal sidor: 343
En död kvinna och ett litet spädbarn på fem månader hittas i en park. Hemma sitter tre-åriga Hanna och äter fryst pyttipanna, för pappa är borta på resa och mamma har tagit med sig lillebror och flyttat.
I närheten bor 14-åriga Elise som kommer från en trasslig familj med mycket alkohol. Hennes storasyster Jennifer hittas mördad på en Finlandsfärja.
Det här är andra delen i Hammarbyserien som handlar och Conny Sjöberg och hans gäng som arbetar vd Hammarbypolisen. Det är en deckare i Stockholmsmiljö, vilket jag tycker väldigt mycket om. Jag tycker att det är roligare när man kan "se" platserna framför sig. De håller sig till exempel mycket runt Skanstull och Vita Bergen i den här boken. Jag tycker att det är en bra story, bra skriver, och snyggt omslag!
Till skillnad från Pepparkakshuset, som är den första delen i serien, så tycker jag inte alls att den är långsam! Det händer saker hela tiden, och sidospåren som boken sticker in på känns inte alls jobbiga, utan tvärtom, roliga och intressanta.
Läs också: Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen och Utan onda aningar av Jan-Sverre Syvertsen
0 kommentarer