Titel: Woodstock: Tre dagar som förändrade världen - och mitt liv
Författare: Elliot Tiber
Antal sidor: 326
Från Adlibris: "Den 15-18 augusti 2009 är det 40 år sedan Woodstockfestivalen förändrade världen med sitt budskap om fred, musik - och droger. 200 000 personer förväntades komma, en halv miljon dök upp ... Alla som var någon uppträdde: Janis Joplin; Santana; The Who; Jimi Hendrix; The Band; Crosby, Stills, Nash & Young ... Det var kort sagt århundradets musikfest.

I slutet av 60-talet är Elliot Tiber en ung man som lägger sina egna författarambitioner på hyllan för att hjälpa sina åldrade föräldrar att sköta deras nergångna motell i White Lake, djupt inne i Catskillsbergen. Det är en konservativ, bortglömd liten stad där invånarna främst består av pensionärer. Eftersom affärerna på det fallfärdiga motellet går så dåligt försöker Elliot desperat hjälpa upp ekonomin genom att sätta upp lokala förmågors pjäser och musikframträdanden. Av bara farten blir han ordförande i den lokala företagarföreningen och skaffar sig rätten att hålla en årlig musikfestival. När en påtänkt festival, som var tänkt att hållas i grannstaden Woodstock, inte får tillstånd, övertalar Elliot sin vän, mjölkbonden Max Yasgur, att upplåta sin farm i stället. Resten är - som man brukar säga - historia.

Detta är Elliot Tibers egen otroligt dråpliga berättelse om hur han hamnar mitt i rockhistorien, men också hur han lever ett dubbelliv, dels som den skötsamme sonen som hjälper sina föräldrar, dels som utlevande homosexuell på New Yorks bögklubbar och biografer."

Jag har tidigare läst flera negativa recensioner om den här boken, eftersom många tycker att det handlar för mycket om Elliots eget liv, istället för att handla om Woodstock. Jo, visst är det en hel del om hans liv, men jag tycker att det är relevant för fortsättningen, eftersom man får en bättre bild av varför det var så viktigt för honom. Det berättasen hel del om hans liv som gay också, vilket också är viktigt för att skapa en bild av hur det såg ut. Äldre som läser den här kanske tycker att det är helt onödigt - de var ju med, de vet hur homofobin såg ut på 60-talet. Jag tyckte att det gav mig en väldigt bra bild av hur tiden såg ut.

Det man också ska tänka på är att det här är en bok skriven ur en av anordnarnas perspektiv. Han bodde inte på festivalområdet och han gick inte på själva festivalen - men han hade en tydligare bild av hur det såg ut runtomkring.

Jag gillade upplägget i alla fall. Jag tycker att berättelsen om Elliot utgör en bra grund för festivalen, och det hade varit alltför stora frågetecken om man inte hade fått bakgrundsberättelsen. Och sen står det faktiskt inte att den handlar om bara Woodstock. "Detta är Elliot Tibers egen otroligt dråpliga berättelse om hur han hamnar mitt i rockhistorien, men också hur han lever ett dubbelliv, dels som den skötsamme sonen som hjälper sina föräldrar, dels som utlevande homosexuell på New Yorks bögklubbar och biografer."

Informationen om Woodstock tycker jag också är högst tillfredsställande. Om man vill ha mer fakta om Woodstock - tja, läs en faktabok istället.