Jag är mitt uppe i förberedelserna inför mitt Nationella proven-tal i svenska. Gått runt och haft panik och hyperventilerat i två dagar (ska hålla talet på fredag morgon. Paniken när man på onsdag eftermiddag inte ens har börjat) för att jag inte vetat vad jag ska prata om.
Idag slog det mig - varför pratar jag inte bara om det jag kan bäst? Det uppenbara valet borde vara att prata om böcker.

Med en koppling till Boktjuven av Markus Zusak och Sofies krönika här på LitteraturMagazinet hävdar jag att böcker är livsnödvändiga. Har du någon gång känt när du läst en bok att den fått dig att ta tag i något som du tidigare inte orkat? Velat påverka ett samhällsproblem som du tidigare inte ens tänkt på existerade? Böcker kan vara en flykt från verkligheten - men en otroligt nyttig sådan, eftersom de faktiskt gör en skillnad. Böcker får mig att tänka, känna och reflektera. På andra sidan 239 sidor är jag en erfarenhet rikare.

Jag kan inte påverka handlingen i en bok. Men jag kan påverka handlingen i mitt eget liv. Böcker får mig att inse att jag borde göra det. Att jag borde akta mig för våldtäktsmän på internet, hålla reda på mina systrar och att jag inte ska kasta bort allt det som kvinnor jobbat för innan mig. Livet är ganska fint, och det vore väldigt dumt om jag kastade bort det.

Det är alltså lite av det jag kommer prata om på fredag morgon. Självklart var det en bok som fick mig att ta tag i skrivandet av talet.