Titel: Utan onda aningar (Øyne blå)
Författare: Jan-Sverre Syvertsen
Antal sidor: 266
Passar bäst för: 17+
Handling: Tonje Kvamme, 13 år, försvinner spårlöst på väg hem från handbollsträningen. Tonje är som dom flesta andra vanliga 13-åringar. Hennes föräldrar har dock börjat reagera på att Tonje får mycket pengar på annat håll. Plötsligt har hon råd med saker hon inte haft förut. Tonje har börjat strippa i webkameran för den som kan betala. När dom utreder fallet Tonje nystas snart en stor pedofilhärva upp. Polisen i det lilla samhället Ski, där Tonje bott, inser snart att dom måste jobba snabbt. Snart kommer dom hitta bilder utav henne på nätet - eller värre - död.
Egna tankar: Jag tyckte den här boken var väldigt bra och spännande. Den tar upp ett ämne som är väldigt aktuellt idag, vilket gör den väldigt intressant. Slutet är riktigt bra! Jag tycker också att det är intressant att Sander Mørk, som är psykolog på Tonjes skola, får vara med i utredningen, och att han inte är en sån där typisk man som det brukar vara i deckare... Den känns också verklighetstrogen, vilket jag tycker är viktigt med deckare. Att den känns så pass verklighetstrogen är nog mycker för att det handlar om ett så pass högaktuellt ämne som det gör. Internet är en stor del i det hela också, vilket gör att det verkligen känns som att den utspelar sig idag. Dessutom så tycker jag att det är rätt så "mysigt" med sånna här deckare, som utspelar sig i små städer eller rent av byar. Det är kanske därför som jag tycker så mycket om tv-serien Midsomer Murders?
Titel: Du tillhör mig (Killing me Softly)
Författare: Nicci French
Antal sidor: 327
Passar bäst för: Från kanske 17 och uppåt.
Handling: Alice har aldrig sett honom förut, men blir direkt förälskad i Adam och hans blå ögon när dom går förbi varandra över ett övergångställe i London. När hon har slutat efter jobbet står Adam där och väntar på henne, och hon följer ned honom hem. Men det är inte bara en förälskelse, utan hon väljer att lämna sitt trygga samboliv för att flytta ihop med Adam, som hon bara har känt i några veckor. Alice umgås så mycket med Adam att hon tappar kontakten med alla sina vänner, och även med sin familj.
Adam är väldigt motvillig när det gäller att berätta om sina föredetta flickvänner. När Alice börjar gräva på egen hand upptäcker hon att alla som har lämnat honom har försvunnit helt spårlöst. Det kärleksfyllda, passionerade förhållande hon haft med Adam börjar snart förvandlas till en mardröm.
Egna tankar: Jag hatar sliskiga kärleksromaner. Det är nästan det enda jag inte läser. Ni vet, typ Harlequin-romaner, den typen. När jag läste på baksidan av den här boken lät den så himla bra. Men när jag började läsa blev jag så besviken. Hela första halvan av boken är typ som en enda lång sliskig kärleksroman där hon har svårt för att välja vilken kille hon vill ha. Men däremot den andra halvan var riktigt spännande och bra! När jag var nära slutet så hade jag svårt för att sluta läsa! Men eftersom början inte var så jättebra så tänker jag ge den en trea som helhet. Och det kanske är lite generöst. Den är nog snarare en 2,5:a.
Jag vill också läsa: Jag har inte läst något annat av Nicci French, men jag känner mig riktigt sugen på att läsa Var är min dotter?
Titel: Pepparkakshuset (Första delen i Hammarbyserien)
Författare: Carin Gerhardsen
Antal sidor: 323
Passar bäst för: Kanske från runt 15-17 och uppåt. Den är inte speciellt svårläst, däremot kanske lite långtråkig om man är otålig av sig.
Handling: En äldre dam som har legat på sjukhus i flera veckor hittar, när hon kommer hem till sitt hus, en död man som ligger på hennes köksgolv. Under en kort tid inträffar flera mord i mellansverige, och Conny Sjöberg, kriminalkomissarie vid Hammarbypolisen reagerar på att alla offren är födda samma år. Snart upptäcker han också att morden hänger ihop.
Egna tankar: Jag tycker att den här deckaren var lite väl... jag ska inte säga långsökt, för det var den inte. Oväntad, kanske är det mest passande ordet. Jag kan inte säga så mycket mer för att inte avslöja slutet. Visst är det väl bra med oväntade deckare, det är liksom lite grejen. Men det är också lite grejen att det ska vara möjligt att lösa fallet själv. Jag tycker annars att det är en ganska bra bok. Dock lite långsam, och den går in på lite sidospår som inte är så relevanta för historien, tycker jag. Den var ganska lättläst, då språket inte var speciellt invecklat.
Ärligt talat läste jag faktiskt inte ens klart den. Jag kan slösa bort min tid på annat.

Jag, som faktiskt inte ens har läst ut dom senaste böckerna jag köpte sist jag shoppade böcker... Men det är okej. För nu är det sommarlov, och förhoppningsvis sover jag inte bara, utan läser lite också ;)En kort berättelse om traktorer på ukrainska
av Marina Lewycka
"...ett stjärnskott."
- AFTONBLADET
Humor?Hjärta av sten
av Renate Dorrestein
"...en psykologisk thriller med kvaliteter utöver det vanliga"
- SYDSVENSKA DAGBLADET
Psykologisk thrillerHändelser vid Kirkston Abbey
av Patrick Redmond
"En nagelbitare av högsta klass"
- DAILY MIRROR
Psykologisk thrillerKatten som inte dog
av Inger Frimansson
Psykologisk thrillerDu tillhör mig
av Nicci French
Titel: När jag hör din röst
Orginaltitel: New Moon
Författare: Stephenie Meyer
Antal sidor: 452
Passar bäst för: Ungdomar och unga vuxna mellan 14-25 år
Handling: Det här är den andra delen i Twilight-serien, där man får träffa Bella Swan som blir handlöst förälskad i Edward som är en vampyr. I den här boken har Edward och hans familj bestämt sig för att lämna den lilla staden Forks, dels för att sätta Bella i säkerhet, och dels för att det helt enkelt börjar bli dags för dom att röra på sig. Bella blir förkrossad, och går runt som i dvala i flera månader, innan hon börjar umgås med Jacob Black, hennes pappas bästa väns son som lever i ett indianreservat. Bella inser snart vilken monstermagnet hon är, då hon lyckas lista ut att Jacob inte heller är en vanlig människa, utan en varulv.
Egna tankar: Jag vet inte om ni kommer ihåg att jag inte tyckte så jättebra om Twilight, och jag kan tala om att det blir knappt bättre. När jag hör din röst är inte fullt lika seg som den första boken, men jag tycker fortfarande inte att den är fantastiskt bra. Jag tycker fortfarande att den känns något seg, och har därför bestämt mig för att ta en paus från serien för att läsa lite andra böcker. Till skillnad från mina systrar så tycker jag att det är ganska skönt att Edward försvinner ur boken ett tag, för berättelsen blir lite råare, och inte lika pluttinuttig. Det blir liksom lite ändring och lite nivåer, vilket gör serien i sig intressantare. Den här boken valde jag också att läsa på svenska, eftersom jag tänkte att även det kunde bidra till att boken kändes seg.
Titel: Twilight
Författare: Stephenie Meyer
Antal sidor: 434
Handling: Bella har precis flyttat till den lilla, regniga, händelselösa staden Forks i Washington. Hon antar att hennes vistelse där kommer bli precis lika tråkig som staden, men ganska snart träffar hon Edward, som hon blir blixtförälskad i. Efter ett litet tag upptäcker Bella att Edward är en vampyr.
Titel: Hatet
Författare: Anders Nyqvist
Antal sidor: 316
Passar bäst för: Från 16 och uppåt
Handling: Anders bor med sin mamma, sin pappa och sin lillebror i ett radhus. Det är sjuttiotal, och Anders pappa har pluggat till ingenjör. Anders pappa börjar dricka mer och mer, och misshandlar och förgriper sig på Anders mamma. Utåt sett är familjen en helt vanlig förortsfamilj. Mamma jobbar som vanligt, men med polotröja på för att dölja strypmärkena runt halsen, pappa har ett så pass flexibelt jobb att han kan sköta jobbet samtidigt som han dricker, och Anders och hans lillebror Håkan går i skolan precis som vanligt. Anders vågar aldrig ta med några kompisar hem från skolan, och han har inga kompisar att ta hem heller. När Anders blir äldre börjar han träna. Han börjar träna för att bli stark, och för att kunna slå tillbaka.
Egna tankar: Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här boken. Det gör lite ont i mig att dissa en sann historia, och säga att: "Nej, den här var inge bra", när det trots allt faktiskt inte är en historia, utan en riktigt händelse. Det gör ont att säga: "Din livshistoria var inte underhållande". Jag tycker inte att historien är tråkig och ointressant. Långt ifrån. Men jag har blivit lite skadad av att läst för många sånna här böcker. Jag har läst för mycket om alkoholiserade pappor, och alla utav dom är sanna. Och alla är (nästan) likadana. Efter ett tag börjar det bli lite ointressant. Om det här hade varit den första boken av den här typen jag hade läst så hade jag förmodligen tyckt att den varit fantastisk. Men det tycker jag inte nu, för jag tycker att det finns fler böcker som handlar om alkoholiserade pappor som är nästan exakt likadana, men bättre skrivna.
Läs också: Svinalängorna av Susanna Alakoski, den är av samma slag, men 104 gånger bättre!
Betyg: 2/5
Författare: Vladimir Kaminer
Antal sidor: 174
Passar bäst för: Jag tror att den kan uppskattas av både ungdomar och vuxna med humor.
Handling: Boken handlar om Vladimir, som är jude, men bor i Sovjet på 70-80-talet. Man får följa med honom från det att han går i grundskolan, fram tills han flyttar till Berlin strax efter att Gorbatjov sett till så att det gick att ta sig från Sovjet. Det händer verkligen mycket i Vladimirs liv. Först börjar han på teaterskola, eftersom han sagt till sina föräldrar att han vill bli skådespelare, eftersom han inte kunde säga att han egentligen vill bli mongoloid och hamna på dårhus.
Egna tankar: På bokens omslag står det: "En rysk Populärmusik från Vittula", och jag måste faktiskt säga att jag inte kunde ha sagt det bättre själv (och ni minns ju vad jag gav Populärmusik från Vittula) Den påminner på många sätt om Populärmusik från Vittula, men det är en helt egen historia. Humorn är av precis samma sort! Jag tycker verkligen att den speglar exakt den bild man har fått av ryssar, för dom dricker verkligen vodka HELA TIDEN! Det är verkligen sjukt hur mycket dom dricker i den här boken. Den så handlar den ju lite om Sovjet också. Jag vet inte om jag har lyckats visa upp det ännu, men jag + Sovjet = kärlek! (Jag vill påpeka att jag absolut inte tycker det Lenin, Stalin eller någon annan superkommunist gjorde var bra, jag bara älskar historia)
Läs också: Ja, Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi har jag ju redan nämnt.


