Just nu håller jag på att läsa Bad feminist av Roxane Gay och jag gillar den skarpt alltså! En ordentlig recension kommer ju förstås sen när jag läst klart den, men jag tänkte skriva om lite funderingar jag har kring en av texterna i boken.

Texten ifråga är "Inte ute efter att skaffa kompisar" som handlar om osympatiska karaktärer i både böcker och dokusåpor. Gays utgångspunkt kan väl sammanfattas i ett citat hon lånar ur en intervju med Claire Messud. Messud säger: "Om du läser för att hitta vänner är du verkligen i knipa. Vi läser för att hitta livet, i all dess möjliga skepnader. Den relevanta frågan är inte 'Skulle den här personen kunna vara min vän?' utan 'Är den här romanfiguren levande?'" (s. 120). Gay menar vidare på att osympatiska karaktärer egentligen snarare bara är mänskliga, och är verkligen syftet med karaktärer att de ska föregå med gott exempel och vara bättre människor än oss själva? Eller ska de fungera som en spegling av verkligheten?

Det här är en diskussion jag har med min man rätt ofta – huruvida kultur har ansvar att föregå med gott exempel eller inte i form av representation. Är det kulturens uppgift att inte vara rasistisk till exempel? Kan vi anklaga enskilda kulturutövare för att ha skrivit en sexistisk bok? Kan vi klanka ner på enskilda filmer för att de enda POCs som finns har extremt stereotypa roller? Jag är ju lite mer "OFF WITH THEIR HEADS!!!!" än vad Victor är. Meneh, det är svårt, tycker jag. Jag fattar ju att jag inte kan rättfärdiga att kräva att all kultur ska vara perfekt – vilket inte är dess uppgift heller. Jaja, det var inte ens det jag ville diskutera, så jag tänker inte utveckla det mer.

Det jag ville diskutera var osympatiska karaktärer. Det kan vi göra utan att ni läst Gays bok! Både Gay och Messud i citatet ovan menar att osympatiska karaktärer blir mer levande. Jag kan se deras poäng, men tror dock att mitt problem med osympatiska karaktärer är att de ofta blir så onyanserade och ensidiga. Alltför ofta blir det karaktärens enda personlighetsdrag. Jag tänkte på det extra mycket igår när jag läste volym ett av Snotgirl. Seriens huvudperson Lottie tycker att hon själv är bäst, och bara vän med folk för att hålla uppe någon typ av fasad och sätter alltid sig själv i första rummet. Och sen liksom... inget mer. Det är allt hon är. Det är som en karikatyr av hur ungdomar målas upp i media. Berättelsen säger sig handla om hur livet ser ut bakom Lotties glamorösa modebloggarfasad, där hon måste tampas med allergier, att hon inte har några verkliga vänner och att hennes kille nyligen gjort slut med henne – och baksidestexten antyder att det skulle vara ganska synd om henne. Allt jag känner efter att ha läst den första volymen är: Well I can see why everyone is leaving you.

Och tja, visst kan jag se poängen, men problemet är ju också den här karikatyrartade bilden. Lottie blir liksom aldrig speciellt mycket mer än ensidigt osympatisk och i längden tycker jag att det blir rätt så ointressant.

Vad tänker ni?

Idag hade jag tänkt antingen svamla lite om kanon eller posta det sista inlägget med mina favoritpoddar. Har dock haft en jävligt pissig vecka som gjorde att jag typ sov bort hela dagen igår såatteh, det blev inte av. Har heller typ inte läst något denna vecka, utan bara lyssnat på en miljard poddar. Eller jo, har läst volym sju av Saga. Alltså så jävla bra. Älskar Saga så mycket.

Så i alla fall, jag fortsätter läsa Dragon's Green även denna helg, men hoppas verkligen jag får den klar den här helgen… Har så många andra böcker jag vill börja på ju! Idag ska jag försöka läsa massor i den + byta till sommardäck på bilen + gå på min mans lillebrors spelning.

Åh, förresten, kan ju tipsa om min senaste favoritpodd. Alltså är så ledsen att jag inte har fler avsnitt att lyssna på. Kvalificerat hemligt är min nyaste favorit och jag tycker den är så jäkla bra! Den fullkomligt krossar konspirationsteorier med fakta. Älskar det. Jag gillar ju vetenskap allmänt och tycker att konspirationsteorier är intressant – men mer som ett samhälleligt fenomen än något jag tror på. Så tipstipstips! Mina favoritavsnitt är del 1, 2 och 3 av 11 september-attackerna och Förintelsen 1 och 2.

Jag hoppas i alla fall att ni uppskattat klassikertemat den här veckan! Trevlig helg på er, vi ses igen på måndag! :*

HEJ ALLA! Alltså, vill ni veta en sak? JAG ÄLSKAR ER! Eh, för att ni inte ska tycka det är helt taget ur luften: Jag har nu bloggat ganska precis en hel månad! Eller well, lite mer. Men mars är den första hela månaden jag har bloggat på ett tag. Och det fina är detta: Jag trodde att min undermåliga bloggfrekvens och -kvalitet det senaste året skulle ha gjort att många av er totalt droppat av. Tydligen har det fått totalt omvänd effekt, för jag har slagit besökarrekord den här månaden. Mitt tidigare rekord var på 9057 visningar på en månad. Nu: 12060. Och jag räknar kallt med att jag kommer få 400 till innan dagen är slut, för det är så det brukar se ut när jag postar två inlägg på en dag. Hehe. Fattar ni att det är typ 130% av mitt tidigare rekord?! Alltså tack tack tack för att ni kommer hit och läser och kommenterar. Sjukt kul!

I alla fall. I veckan har jag jobbat, varit hos kiropraktorn och kramats med världens goaste French Bulldog som heter Pixie. Ska träffa min mammas hund på söndag och längtar så! Eller alltså längtar efter min mamma och mina systrar också, men hund!!!!

Här är för övrigt några tips inför helgen: Först tre låtar jag är besatt av för tillfället: Lack of Emotion med Skott, Shankill Butchers med The Decemberists och No Rest for the Wicked med Lykke Li. Om ni inte vet vad ni ska laga kan ni förslagsvis laga vegansk carbonara gjord på chasewnötter och bjäst (!!!! älskar bjäst) och champinjoner. Om ni inte vet vad ni ska snacksa på borde ni definitivt prova Icas cookies med citron och vit choklad (OBS ej veganska).

Och juste! I helgen läser jag Dragon's Green av Scarlett Thomas. Mycket mysig hittills!

Vad läser ni? Vad ska ni göra i helgen?

Natten till igår var seriöst topp tio värsta i mitt liv pga blev matförgiftad av någon jävla skit i onsdags. Hade noll kontakt med omvärlden ett tag, men när jag väl fick sova i hela två timmar på raken (!!!) kunde jag faktiskt gå upp och stå och röra lite på mig utan att kräkas. Ja, jag skriver bara det här för att få era sympatier. Det är meningen att ni ska tycka synd om mig nu.

 Ni behöver dock inte tycka synd om mig för att jag har så jäkla mycket bra böcker att läsa! Har plockat hela tre skadade böcker/läsex på jobbet den här veckan + fått ett recex + köpt en bok på jobbet +++++ fått ett paket med bokreapocketar från Adlibris. Såatteh, totalt 11 böcker in... Heh.

 Håller dock fortfarande på med The Beginning Woods. Jag gillar den, men den är lite långsam. Och vill väldigt gärna gå vidare till någon av mina andra nya böcker trots att jag bara är halvvägs igenom. Tror att nästa efter det här blir antingen Rimligt lyckade ögonblick (alltså del tre i serien om Emanuel Kent, älskade de två första delarna), Bad feminist av Roxane Gay (pocketvarianten låg alltså i mitt bokrea-paket från Adlibris, fastän den inte var på rea... Heh) eller Dark Matter av Michelle Paver (en kollega till mig på jobbet: "Har du inte LÄST den än? Det känns verkligen som att du skulle ha gjort det!"). Sugen på alla tre!

Vad läser ni i helgen?

Hallå, inser en sak med skräck i bröstet: Jag verkar dras mer och mer till sådana däringa vuxenböcker nuförti'n. Framför allt tycker jag det är lite jobbigt att läsa om ungdomar som känner sådär mycket. Det gör mig mest trött. Jag föredrar liksom att känna mina egna känslor. Eller är tillräckligt uppfylld av dem. Eller jag orkar liksom inte med några andras känslor också, om det makes sense?

Självklart vill jag inte ha helt känslobefriade böcker, det skulle ju vara totalt bortkastat tänker jag. Men de här tonårskänslorna att det är så himla svartvitt och så himlastormande och hjärtekrossande... Jag är inte så intresserad utav det. Jag har börjat älska det mer långsamma, där det finns tid till filosofi och eftertanke, där känslor får ta plats på ett helt annat sätt.

Just nu läser jag Jakten på WondLa och är ärligt talat inte speciellt tilltalad av den. Jag har alltid uppskattat att läsa barnböcker, men jag har kommit in i någon konstig paradox där jag inte orkar läsa den för att den är för enkel. Jag är liksom tillbaka till att välja podd istället för bok på bussen. Och så tänker jag på Rök och Epidemin. Längtar efter något långsammare att vila i.

Funderar på om jag känner av min högsensitivitet mer när jag läser nu, att jag inte orkar med alla intryck på grund av det. Eller så håller jag på att bli gammal. Kan känna att jag kanske inte har så mycket att hämta i ungdomsböcker längre. Vilket väl är rätt positivt ändå. En vill ju knappast vara tonåring resten av livet liksom.

Nå, hur lyder domen? Är jag vuxen på riktigt nu, när jag föredrar långsamt och nedtonat framför snabbt och intensivt?

Just nu håller jag på och läser Dan Vyletas bok Rök, vilken faktiskt är himla spännande. Men en sak reflekterade jag över: Till skillnad från Veronica Roth kan Vyleta skifta point of view med både finess och funktion för berättelsen.

I min recension av Roths senaste bok Carve the Mark kommenterar jag att byter hon point of view mellan kapitlen på ett minst sagt irriterande sätt. Cyras kapitel berättas i första person, medan Akos kapitel berättas i tredje person. Hennes sätt att göra det på gör det otroligt svårt att hänga med – det skapar mer förvirring än egentlig effekt.

I Rök har vi ännu fler karaktärer att följa – och det är inte ens enbart huvudkaraktärerna vi får följa i första person. Majoriteten av kapitlen är berättade i tredje person, men med växlande fokalisatorer (alltså de karaktärer genom vars ögon vi får hänga med för tillfället). Vi får alltså följa olika personer ganska nära inpå ändå, utan att det på något sätt blir förvirrande. Läsaren förstår alltid vem som åsyftas. Mellan de längre kapitlen är det instucket kortare kapitel som berättas i första person. Dessa kapitel anpassas också i ton för de olika karaktärerna, samtidigt som de befinner sig i helt andra sammanhang än våra vanliga fokalisatorer. Och återigen: Istället för att bli förvirrande är det ett snyggt och effektfullt inslag. Det ger snarare en paus i berättelsen och läsaren mer kött på benen om vad som händer på andra ställen. I very much approve.

Med andra ord: Här har Veronica Roth ett utmärkt exempel att lära sig av, eftersom hon bevisligen (jag menar, efter både Carve the Mark och Allegiant måste vi väl kunna säga att det knappast är hennes starkaste sida) är usel på att både skifta fokalisatorer OCH att skifta mellan första och tredje person. I Rök får verkligen skiftet en funktion, vilket knappast kan säga om Carve the Mark. Så Roth, se och lär.

Har ni några andra tips på BRA perspektivbyten?

Okej, eftersom jag inte har planerat något vettigt inlägg till idag kommer jag bara babbla lite om saker som händer i mitt liv eller som jag tänker på just nu. Anledningen till att jag inte har planerat ordentligt är den jag skrev igår - jag är helt enkelt så uppe i uppsatsarbete att jag totalt glömmer allt annat. Så istället lånar jag en lista av Elsa om hur det är just nu.

Jag skrev salstenta igår, vilket var mitt sista moment innan höstlov. Vilket alltså betyder att jag nu har HÖSTLOV. Jag skojar inte, en helt vecka utan några som helst förpliktelser. Jag får ärligt talat svindel av bara tanken.

Veckans jerka lyder:

Vilken bok/vilka böcker håller du på att läsa just nu?

Åh, de senaste veckornas jerkor har varit rätt svåra, så skönt med en som är superenkel. Det är ju inte så mycket att fundera över direkt.

Efter att jag läste ut Endgame har läslusten väl varit sådär. Jag har börjat på böcker - läst ett par sidor i A Little Princess, halva Rävsång - men inte riktigt hittat rätt. Plockade på mig lite episka serier på biblioteket och kom 60 sidor in i en Daredevil-samling, men tyckte det var för rörigt och fastnade inte.

Liiiiiite av min läslust börjar komma tillbaka tack vare att jag helt enkelt metodiskt tvingat mig själv att läsa x antal sidor per dag. Antalet sidor jag behövde läsa från i torsdags fram till idag var nämligen 80 sidor om dagen för att jag skulle hinna läsa alla skolgrejer. Ehm, jag kan ju sammanfatta det hela med ett: nej, det har inte hänt.

Men! Jag tänker visa upp vad jag läser just nu och vad jag hemskt gärna VILLVILLVILL läsa. Jag hoppas innerligt att jag har tid att ta mig lite läspaus (eh, paus från att läsa för att läsa, så verkligen läspaus i dubbel bemärkelse) så att jag åtminstone hinner beta av EN bok.

Men först vad jag läser just nu:

Ramona (Marta Söderberg) började jag faktiskt läsa och hann en liten bit i. Kände dock att den drog ner mig lite pga är för stressad och det var lite för mycket Anna, 13 år i. Så den ligger på hyllan lite, men när jag är mindre stressad vill jag verkligen läsa den! Miriam om natten (Maria Nygren) är jag oh så pepp på. Plus SÅ SNYGG?! Konsten att skapa en zombie (Frank Swain) verkar vara en precis lagomt lättsam bok för mig just nu. Dessutom - jag som inte klarar faktaböcker: Vad kan vara bättre än en påhittad faktabok? Alltså briljansen i det - jag kan inte berömma det nog mycket.

Dessutom: Efter att jag författade det här inlägget i måndags har jag hämtat ut A Little Princess samt fått ett novellix-paket och ett paket från Modernista med samlingen med Four-noveller. Alltså HUR ORKAR EN MED att ha såhär mycket böcker och SÅ LITE TID?!

Nåja, har ni läst något av det här? Vad tyckte ni? Vill ni läsa något? Vad läser ni just nu? Tusen frågor men bara: Tell me all about it!
__________________________________________________________________________________

Dagens bokleverans!

Trots att jag hade med mig en hel del böcker upp hit har jag faktiskt läst mer biblioteksböcker. Det är liksom oundvikligt nästan när jag tillbringar så mycket tid på biblioteket (som dels har gratis internet och dels är det enda jäkla stället i den här stan där det är svalt (nej okej, Wayne's också, men där måste en liksom handla för att få sitta) och dels ett väldigt bra ställe att plugga på). Av de åtta böcker jag hade med mig upp har jag läst tre, trots att jag läst elva (!) böcker sen jag åkte från Stockholm. Nåja, det var inte det jag tänkte att det här inlägget skulle handla om, utan snarare vad jag är sugen på att läsa just nu, eller till och med läser just nu! Vi tar en liten titt på vad som ligger och skräpar hos mig.

Männen med rosa triangel har jag varit nyfiken på ett tag, och den stod skyltat tvärs över gången där jag sitter och pluggar på bibblan. I en paus där jag gick och köpte snickerskaka och cola (alltså hur lyxigt med café på biblioteket?! Ta till Stockholm, tack!) plockade jag helt sonika med mig den och läste några sidor. Jag vet inte riktigt om jag blivit frälst än, men har inte heller kommit så långt.

Egenmäktigt förfarande har jag inte varit sugen på att läsa tidigare (eftersom jag alltid utvecklar aversioner mot saker som blir hypade), men efter det här blogginlägget tänkte jag att kanske faktiskt. Så den har jag lånat samma dag som jag skriver det här (torsdag, vilket inte är samma dag som det här publiceras).


Sen har vi Stockholms undergång som är ett recex jag plockade med mig hemifrån. Den hade jag glömt lite att jag ens hade med mig, men blev påmind och återigen sugen när jag såg den på någon blogg (minns dock inte vilken).

Sofies värld är det två personer som har varnat mig för att läsa, men jag känner ändå en märklig dragning till den här boken, så jag MÅSTE åtminstone prova. Det kanske helt enkelt inte var deras böcker, men kanske kan bli min bok. Jag minns att jag såg filmen som liten och att jag fascinerades av den och kunde se den hur många gånger som helst.



Nu är det flera år sedan som jag läste de två första delarna i Maria Gripes Skuggserie. Jag har alltid tänkt att jag ska läsa fortsättningarna NÅGON GÅNG (ni vet sådär som en tänker), men det har inte blivit av. När jag plockade ihop böcker till en av mina kurser var jag ju tvungen att hänga en del på barn- & ungdomsavdelningen och där fanns liksom dessa böcker. Så jag plockade på mig Skuggornas barn.

Molly Moon är ytterligare en av mina barndomsfavoriter som jag bara läste de två första av. På Massolits bokutförsäljning plockade jag på mig alla från nummer två och framåt. Molly Moons hypnotiska tidsresa håller jag i skrivande stund på att läsa, och jag gillar den även om jag tror att jag hade gillat den ännu mer när jag var yngre.

Vad läser du just nu och vad är du sugen på att läsa?