David Levithan

8 saker som fångar mig

08:30

Dags för veckans Top Ten Tuesday! Den här veckan är temat saker i böcker som fångar en på en gång. Kul tema tycker jag! Jag tänker nog kanske att jag har fler sådana än vad jag har – och väldigt många verkar handla om att få in skräckestetik i böcker som inte är skräck... Well. Let's go!

1. Internatskolor 
Jag älskar internatskolor, har gjort sen jag var liten. Drömde seriöst om att åka på internatskola, men fick knappt ens åka på sommarläger. Speciellt plus om det är internatskoleskräck. Mmmmm! Här har jag fastnat för bland annat Frankie Landau-Banks, Var är Alaska? och såklart den ultimata internatskolan av alla som återfinns i Harry Potter.

2. Koncept
Jag är svag för coola koncept. Eller alltså när det finns tydliga ramar för hur en berättelse ska berättas. Till exempel En dag är grym på det sättet, eftersom det berättar en hel kärlekshistoria genom att slå ner på en dag varje år och kolla in hur karaktärerna har det. Jag, En har också ett grymt koncept. Rytmen i blodet likaså.

3. Gotik för barn
Alltså jag kan inte få nog av gullgotik. Några av mina favoritprogram när jag var liten var något om monster som bodde i kloakerna, samt en om en skräckskola. När typiskt läskiga grejer liksom används som normala eller rentav lite gulliga. Typ som Ada Goth, eller Syskonen Baudelaire.

4. Weird
Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det här, men skevheter eller saker som är fel liksom. Som deras olika peculiarities i Miss Peregrine's Peculiar Children, eller Det sällsamma fallet Benjamin Button.

5. Makabert
Det här är nog varför jag är så into true crime också. För vad är mer makabert än att äckliga grejer hänt på riktigt liksom? Monster gillar jag till exempel, och Doktor Romand. Och Lilla Stjärna. Jag är i förväg såld på typ Battle Royale.

6. Gorey-esk
Det här hör nog ihop med punkt 4 och 5 kanske. Men jag älskar Edward Gorey. Älskar. Allt som minsta lilla liknar Gorey måste jag läsa.

7. His Dark Materials
Det här har jag ju skrivit ett helt inlägg om redan, så jag tänker hänvisa er dit!

8. Quirky
Jag har älskat ordet quirky sen första gången jag läste det, och om något beskrivs som quirky känner jag alltid att det liksom talar till mig. Därför vill jag också läsa typ allt från Quirk Books.

boktips

Skräcktips

07:30

Okej, för jääääättelänge sedan fråga Elvira om inte jag kunde göra ett litet inlägg med skräcktips. Alltså jag vill nog framställa mig själv som mer bevandrad än jag är – och skulle nog gärna läsa mer skräck än vad jag gör... meeeen det gör jag inte.

Den här höstens skräcksug har inte riktigt vaknat för mig än, men My Best Friends Exorcism ligger här hemma och väntar på att jag ska ta itu med den. Har lite annat jag behöver läsa först... Har precis börjat med en fantasyfärsking från Gilla Böcker, och sen ska jag läsa en serie för att se om den är något att ta in i sortiment.

Jag har alltid älskat skräck – enda sen jag var liten. Jag hade en ganska massiv samling av böcker med spökhistorier, men har nog tyvärr bara kanske 4-5 stycken kvar. En av de främsta anledningar till varför jag gillar skräck så mycket är nog inte det här att bli skrämd – utan snarare själva estetiken eller vad jag ska säga. Saker som är typisk skräck. Därför räknar jag kanske inte enbart läskiga saker till skräck (vilket ju skulle vara helt värdelöst, eftersom det då skulle bli helt omöjligt att avgöra vad som är skräck och vad som inte är det. Har skrivit lite om det här).

Jag tänker att som med typ alla genrer så är ju skräck enormt spretigt, och en kan ju knappast gilla allt. På senare tid har jag mer snöat in på skräckserier. Annars är ju medelåldersskräck lite mer av min grej... Det allra bästa för mig är nog den krypande skräcken, den innan det händer – eller det vill säga terror om en vill använda sig av de "klassiska" begreppen. Motsatsen kallas för horror, som alltså är när det händer. Fattar ni skillnaden? Terror: När en är rädd för att något ska hända. Horror: När det händer.

I alla fall, här kommer några av mina skräckfavoriter – vissa har jag tipsat om tidigare, och vissa som jag har tipsat om tidigare har jag valt att strunta i nu. Tidigare inlägg finns länkade längst ner!

Böcker

Speciella omständigheter – John Ajvide Lindqvist Ehm, alltså jag tror ju det är direkt olagligt att inte ha med Ajvide på en sådan här lista. Han är ju Sveriges egen skräckmästare. Med rätta, för han är fasen grym. Jag rekommenderar allt han skrivit. Eller förutom Himmelstrand, för den tog jag mig inte igenom. Min personliga favorit är Hanteringen av odöda, men Människohamn och Lilla stjärna är också mästerliga. Just "Speciella omständigheter" är en novell som är utgiven som en Novellix, och det kan ju vara nice om en vill prova på lite. Finurligt nog har Creepypodden alldeles nyligen gjort ett helt avsnitt när Jack Werner läser just denna också! Lyssna på den här.

Slasher Girls and Monster Boys Alltså jag har nog mer och mer börjat gilla skräck i novellformat tror jag? Detta är faktiskt en antologi, så det är en hel hög med noveller från olika författare. Skön variation och många riktigt bra – även om en liksom inte kan gilla alla. Bra för att kolla in lite mer vad en tycker om.

Kvinnan i svart – Susan Hill Ah, detta är ju en riktig klassiker i sammanhanget! Jag tycker om den här så mycket! Krypande obehag, med djup och tragedi! Inte lika attackläskig som filmatiseringen, så om en vill bli rejält skrämd rekommenderar jag den.

Creepypasta – Jack Werner Alternativt – om ni hellre vill se bok istället för att se film – plockar ni upp Jack Werners bok Creepypasta. I och för sig, om ni är lika slaviska Creepypodden-lyssnare som jag är har ni kanske hört det mesta redan. I och för sig å andra sidan så har ni missat hans utläggningar kring. Lite mervärde i att läsa boken ändå.

Miss Peregrine's Home for Peculiar Children – Ransom Riggs What, är det här skräck? tänker ni kanske nu. Nä, nä inte direkt, men om ni vill läsa fantasy med inslag av terror och skräckestetik är Riggs grejen.

Carrie – Stephen King Ahahaha, så klyschigt att ha King på en sån här lista, men till mitt försvar: Elvira som önskade vill veta var hon skulle börja. Carrie är nog min personliga King-favorit. Jurtjyrkogården är läskigare, men den spelar inte lika mycket på mina strängar. Känner också att jag absolut 100 % måste läsa The Shining snart.

Serier

Locke & Key – Joe Hill & Gabriel Rodríguez Det här är också rätt mycket fantasy och liksom med mer skräckinslag. Denna var min gateway till att börja läsa mer serier också. Supersnygg dessutom.

Through the Woods – Emily Carroll Här har vi skräcknoveller i serieformat. Sjukt snyggt och lite obehagligt. Gillar skarpt!

October Faction – Steve Niles & Damien Worm Tim Burton-familjen Addams-monsterjägare. Tim Burton när han var bra, that is.

Uzumaki – Junji Ito Japansk skräckmanga som är så jäkla flippad. Alltså det är så konstigt att det blir obehagligt på riktigt. Om en är förtjust i japansk skräckfilm tycker jag att en ska kolla in denna (gudars, vem älskar inte The Grudge och One Missed Call?).

Harrow County – Cullen Bunn & Tyler Crook Här har vi en serie om en tjej som upptäcker att hon är en återfödd häxa. Hon går också runt med skinnet av en pojke i väskan. Isn't the cover giving you the creeps? Så mycket nice:a (och med det menar jag tillfredsställande obehagligt) inslag i denna.

Hoppas ni hittar något fint! Vilka är era bästa skräcktips?


Du vill nog också läsa:
Mina rysligaste böcker
Top Ten Halloweenish Reads
Mitt första möte med skräck
Jag dras alltid till skräck

fantasy/sf

Tales of the Peculiar, Ransom Riggs

07:30


Alltså, jag blir genuint glad när det går bra för personer som både är jävligt bra på det de gör och dessutom är genuint trevliga personer. Med andra ord: Jag tycker verkligen att Ransom Riggs är värd den hype som nu byggs upp inför filmen Miss Peregrine's Peculiar Children. I och för sig gör det mig också lite rädd – att det liksom ska bygga upp förväntningar som filmen inte riktigt kan möta.

Ett utav dessa lägliga släpp för att öka på hypen är Tales of the Peculiar, som är typ The Tales of Beedle the Bard – fast för peculiars och inte för häxor och trollkarlar. Det vill säga: Som bröderna Grimm-sagor eller vandringssägner i en alternativ värld. Det är kannibaler som äter från folk som kan växa ut sina armar och ben igen. En man som försöker förtränga det faktum att han egentligen är en ö. En som fastnade extra mycket hos mig var den om flickan som kan dra ut mardrömmarna ur öronen på folk. Det är liksom sedelärande berättelser – berättelser som visar när du ska använda dina krafter, när du inte ska använda dina krafter – men kanske framför allt att du inte ska försöka vara någon du inte är.

Berättelserna i sig är det inga fel på – de har precis samma ton och kittlande stämning som vi Riggs-läsare är vana vid. För dig som har lite separationsångest från den här serien är det här en utmärkt utfasning. En får litegrann utan att det är 100 % tillfredsställelse. Avvänjning helt enkelt. Om du inte läst Miss P än är det här ett utmärkt smakprov. Fungerar för alla, med andra ord. Mitt enda problem är egentligen en del logiska luckor – vilket är störande, men inte en deal breaker för mig.

Den allra största behållningen är dock följande: Detta är formgivningsporr. PORR. Seriously. Till skillnad från till exempel Beedle the Bard – som ju känns som en ganska billig utgåva – känns det som att det finns någon sorts tanke bakom det hela. I och för sig följer det ju linjen för de andra påkostade utgåvorna i serien (eller tja, i alla fall de inbundna som jag har. Pocketvarianterna känns ju inte riktigt lika påkostade). Det är detaljer i blekt guld kring texten. Varje berättelse börjar med en illustrationer som är sådan skrapgravyr (alltså jag kopplar ju detta främst till typ billigt krafs en köper i leksaksbutiken, men dessa illustrationer är verkligen grymma på riktigt).

Om du har läst och äger tidigare böcker i serien om Miss P är denna definitivt obligatorisk. Eller alltså du behöver inte läsa den. Du behöver bara ha den. Stående bredvid dina andra Miss P-böcker. Du behöver bara bläddra i den lite ibland för att få lite ögonorgasmer. Okej?

Tales of the Peculiar
Ransom Riggs
192 s.
Dutton Books
2016
Goodreads

film

Sorry if I kill your party

16:25

Men jag gillade ju Eva Green i alla fall.

Miss Peregrine's Peculiar Children

Ehrrrhrhrhrm

10:53

Eh, det där ↑ är mitt sätt att säga: "VARFÖR HAR JAG INTE SETT DEN HÄR BILDEN INNAN?????"

Jag trodde ärligt min besatthet av Miss P skulle gå över när sista boken var klar och färdigläst och allt sånt. Alltså, vi har ju filmen förstås (releasedatumet är ändrat till 25 dec nu, whyyyy? Gråter blod. Men inser att jag nu har lite tid på mig att frälsa/lära känna någon annan att gå med), men ändå.


Men så dyker det upp något så larvigt upp som den här bilden (alltså den är säkert inte ens ny?! Förmodligen bara jag som är helt efter...) och meddelandet om att det kommer komma en Tales of the Peculiar och jag blir tvungen att sitta på mina jävla händer igen för att inte typ hoppa upp och ner.

Och vadfan, det var ju läsa Adorno jag skulle göra, inte slösurfa på internet.... *tar paus för att laga lunch och sätter igång med plugget efteråt*

Instagram

Populära inlägg