Nu var det himla länge sedan jag petade ihop ett Top Ten Tuesday-inlägg (närmare bestämt 15 juli). Veckans tema är delvis valbart, och jag har valt att göra en lista på böcker jag skulle ge till en vuxen som inte läst ny ungdoms-/YA-litteratur (dvs inte läst ungdomsböcker sen hen själv var ungdom typ). Jag upplever att många vuxna har inställningen att ungdomslitteratur är ren underhållning som håller låg språklig kvalitet och inte är smarta och reflekterar över viktiga saker och allt sånt. Det är de visst det, och den här listan är ett bevis på det. Tydligen så blev 90 % av listan svenska författare och 100 % av listan kvinnliga författare.

1. Det handlar om dig - Sandra Beijer
   Det här är ett sånt himla mästerverk, och den som säger att ungdomslitteratur inte kan vara kvalitetslitteratur har fasen fel (och ja, svordomen är fullständigt befogad). - Goodreads
   
   
2. Önska bort, önska nytt - Ingrid Olsson
   Samma här. Det här kan vara bland det snyggaste jag någonsin läst, så tycker att exakt alla ska läsa den här. Och för övrigt är det skandal att den här (och tvillingboken Blink blink med stjärnan också för den delen) har fått så lite uppmärksamhet. - Goodreads
   
   
3. Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet - Linn Spross
   Den här boken reflekterar mycket över en grej som jag nästan känner att en inom vänsterkretsar blir lynchad av att nämna (trots att jag knappast tror att jag och karaktärerna i Grundläggande studier är de enda som känner såhär): Hur SVÅRT det ibland är att följa sina principer och det som en är 100% säker på är rätt (till exempel är jag liksom Imagine i boken 100% säker på att utopin vore fri från kapitalism, samtidigt som jag är lite för bra på att gynna den). Jag tyckte det var väldigt befriande att läsa den här boken, för att jag liksom insåg att jag faktiskt inte är ensam. - Goodreads
   
   
4. Fjärde riket - Maria Nygren
   Det jag fastnade mest för med den här boken var dess oerhört komplexa karaktärer. De är oförutsägbara och mångsidiga, aldrig enbart goda eller enbart onda. Utan sådär som folk är mest. - Goodreads
   
   
5. Francesca - Melina Marchetta
   Jag gillade nog egentligen mer Jellicoe Road, men jag tycker nog att Francesca passar bättre in på den här listan. Marchetta blandar humor med tunga ämnen på ett sätt som gör det både lättsamt och djupgående. Jag kan uppleva med många ungdomsböcker som handlar om lite tyngre ämnen att de blir väldigt ytliga - trots ämnet. Det blir aldrig den här, samtidigt som det vävs in roliga inslag. - Goodreads
   
   
6. Jag biter i apelsiner - Annakarin Thorburn
   Okej, jag säger bara: språket i den här = !!! - Goodreads
   
   
7. Pojkarna - Jessica Schiefauer
   Okej, den här har ju i och för sig redan blivit upptagen i någon sorts krets, eftersom det är en augustprisvinnare. Men tipsar ändå, för det känns som att den blivit bortglömd. Den här boken är helt enkelt magisk. Samhällskritiken är både subtil och extremt tydlig på samma gång. Kan inte förklara, men äsch. Läs den bara. - Goodreads
   
   
8. Här ligger jag och blöder - Jenny Jägerfeld
   En till augustprisvinnare, men ändå. Även Jägerfeld kan konsten att få till den perfekta blandningen av tunga ämnen och humor, fast lite fyndigare än Marchetta. Medan Francesca är lite mer sorg är den här lite mer spot on och bara "JA EXAKT SÅ!". - Goodreads
   
   
9. Om detta talar man endast med kaniner - Anna Höglund
   Det är dumt att jag aldrig recenserade den här boken, för den är så himla fin. Det är en bilderbok, fast för ungdomar. Jag gillar starkt konceptet (hallå, ungdomar/unga vuxna vill kanske också läsa böcker med bilder i ibland. Som inte är serier, pretty please gör mer sånt). Jag vill tro att alla någon gång har känt såhär, och jag har en crush på författare som klarar av att sätta fingret på det där alla känner men ingen vågar erkänna att de känner/inte kan uttrycka. - Goodreads
   
   
10. Allt jag säger är sant - Lisa Bjärbo
    Jag tycker att det Lisa Bjärbo är bäst på - förutom att hon besitter en vissa rapphet och känsla för humor - är att skapa intressanta karaktärer. Själva huvudberättelsen är rätt banal och hade kunnat hända i vilken tonårstjejs liv som helst. Det är huvudkaraktären Alicia som gör det här till en berättelse värd att minnas. - Goodreads

__________________________________________________________________________________

1. Det där knaket när en öppnar en helt ny bok. 
2. Att dra med handen över en repfri pärm. 
3. När en bläddrar i en ny bok och sidorna liksom sitter ihop lite. 
4. Känslan mot tummen när en tar en lunta med sidor och liksom bläddrar dem fort.
5. Lukten.
6. Ryggarna på pocketböcker - hur hörnen liksom är skarpa. Eller ibland lite runda. Jag älskar både och.
7. Att dra med fingrarna över bokryggarna i bokhyllan.
8. Att fingra lite extra på den där bästaste boken av dem alla och liksom känna i hela fingrarna hur bra den är.
9. Matta omslag - hur handen glider lätt över.
10. När jag inte bara kan läsa titeln på framsidan, utan även ta på den - pränta in varje bokstav i fingertopparna.
11. Att plocka ut en bok ur hyllan och bara hålla i den lite grann. Känna tyngden av en bra berättelse i handen.
12. Hur de i bokhyllan bildar en helt perfekt vägg av tusen liv som har levts eller finns kvar att leva.
13. Kompaktheten hos inbundna böcker.
14. Det luftiga hos pocketböcker.
15. Helt släta, vita sidor som inte känns sträva mot huden.
16. När en blir torr om fingrarna efter att ha bläddrat många sidor.

__________________________________________________________________________________

Okej, jag försöker mig väl på det här ändå då, trots att jag är osäker på hur jag ska göra det utan att blotta alltför mycket av mig själv. Egenmäktigt förfarande. Som jag skrev i TBR-inlägget där jag nämnde den här bok bygger jag ofta upp aversioner gentemot böcker som det blir en hype kring. Jag vet inte varför, det är bara något som sker rent instinktivt (kanske är det det här med att vara sist på bollen jag inte klarar av?). Vissa böcker går det ju dock att se att de är värda hypen. Jag tänker till exempel på En dag, Niceville eller Engelsforstrilogin. Men den här - jag har inte varit speciellt intresserad alls. Det handlar inte ens om en aversion, det har bara handlat om ointresse. "Jaha, jaja, låter inte som något för mig".

Egenmäktigt förfarande har varit överallt exakt hela tiden, så egentligen tror jag ni har rätt bra koll på vad den handlar om vid det här laget, men jag snabbdrar det ändå: Ester träffar Hugo. Ester blir besatt. Det blir inte Hugo. Hugo glider undan från det svåra och lämnar Ester med krossat hjärta. Berättelsen är extremt banal, på många sätt lik hundratusentals andra.

Samtidigt som den är exakt som allt annat är den exakt som ingenting jag läst. Den språkliga precisionen uttrycker så mycket som jag känt men som jag aldrig kunnat sätta ord på själv, eller ibland ens förstått själv. Jag skrev för ett tag sedan när jag skulle svara på vilken bok som förändrat mitt liv att det inte fanns någon sådan bok. Jag trodde ärligt talat inte att böcker ens kunde ha den effekten på mig, men jag tror faktiskt den här har haft det. Det känns faktiskt som att jag HAR fått djupare insikt om hur jag själv fungerar och vad jag tänker, vad jag har för inställningar till livet och världen, även om det låter fruktansvärt klyschigt.

Jag började läsa den här som biblioteksbok, men insåg redan efter tio sidor att det var helt fel. Dagen efter gick jag också köpte pocketvarianten så att jag skulle kunna markera och vika sidor som jag själv ville. När jag hade stängt boken kändes det å ena sidan som att jag hade kunnat öppna den och läsa hela boken en gång till, fast å andra sidan att jag var så psykiskt utmattad att jag aldrig ville se den igen. Jag är nu 100% säker på att jag någon gång kommer läsa om den här boken, även om det inte blir på direkten igen. Kanske redan i år, eller nästa sommar.

Okej, om jag skulle försöka förklara vad jag tycker om den här boken som inte har med mina egna psykiska problem att göra: Det är en berättelse där ingen beskrivs direkt - vilket jag gillar. Karaktärerna - även Ester - får chansen att presentera sig själva i form av handlingar och repliker. Trots Esters besatthet av Hugo beskrivs Hugo aldrig med Esters ord, utan med sina egna. Det gör att trots huvudpersonens innerliga kärleken till den här människan uppmålas inte en speciellt fördelaktig bild av honom, vilket jag tycker är intressant. Mottagaren av kärleksförklaringen är inte omgärdad av ett rosa skimmer, utan kanske snarare känns det som att Andersson skriver ner honom. Som läsare har jag svårt att se något positivt med Hugo över huvud taget, vilket är mycket intressantare än till exempel Twilight, där Edward är den här perfekta varelsen.

Jag uppskattar även de filosofiska diskussioner som förs, även om jag inte är med på allt. Jag tänker på en diskussion jag hade med en person för ett tag sedan. Hen menade att vi aldrig kommer kunna vara utan försvar, medan jag prompt hävdar att världen måste kunna bli bättre och att vi någon dag kommer kunna ta oss till en utopi, även om det skulle vara så att världen hinner gå under innan vi kommer dit. Under läsandet av den här boken fick jag äntligen ord för våra olika ståndpunkter, och förstod mycket bättre vad både hen och jag tänkte.

Och tack till den personen som satte den här boken i händerna på mig under prick den bästa perioden jag någonsin hade kunnat läsa den. Ibland inser andra kanske bättre än en själv vad en behöver precis just nu.

__________________________________________________________________________________

Tidigare i veckan när jag läste Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande reflekterade jag en del över en sak, nämligen denna:

Hur mycket vilka böcker vi läser och vad vi tycker om dessa säger om vilka vi är.

Jag kan inte ljuga och säga att jag inte älskade Egenmäktigt förfarande. Men jag vet inte hur jag ska kunna recensera den här boken utan att samtidigt blotta en alldeles för stor del av mig själv, som jag inte vet om jag vill visa upp här. Något liknande tänkte jag när jag läste Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna, som fortfarande står orecenserad.

Att skriva vad jag tänker om dessa böcker, som påtat i mitt inre på ett fantastiskt och ibland extremt olustigt sätt, skulle vara att skriva om mig själv. Och det är inte mig den här bloggen handlar om (även om jag i vissa situationer varit mer öppen om mig själv än vad som varit 100% bekvämt, för att det på ett sätt är oundvikligt. Av ovan nämnda anledning). Samtidigt kan jag ju inte förklara vad känner inför att läsa dessa berättelser utan att delge er den biten av mig själv. Jag inser också att genom att skriva det här inlägget kanske jag redan har gjort det (ni får jättegärna låta bli att dra några förhastade slutsatser utifrån det här, tack!).

Hallå juli, jag älskar dig! Den här månaden har jag läst supermycket (tydligen!). Sjukt kul! Och det har typ hänt... i smyg? Har inte ens märkt att jag läst mycket, det har bara hänt liksom. Det är ju förstås en hel del serie (fyra stycken), men jag tycker inte att det gör något. De räknas ju lika mycket som alla andra böcker liksom. Det här liknar ju den där sinnesjuka våren för två år sedan när jag läste typ 15-16 böcker i månaden. Och hallå, kolla! Kolla! Kolla! Jag har faktiskt hunnit med att recensera lite också. Även om det inte är allt. Ett inlägg om Egenmäktigt förfarande kommer dyka upp på söndag också (och imorgon. Ni kommer förstå vad jag menar då).

63. Det är svårt att vara Elvis i Uppsala, Nina Hemmingsson
62. Egenmäktigt förfarande, Lena Andersson
61. Molly Moons hypnotiska tidsresa - Georgia Byng
60. Serieantologi 2014, red: Jonas Lidström Isegrim
59. The Night Bookmobile, Audrey Niffenegger
58. The Three Incestuous Sisters, Audrey Niffenegger *
57. Carrie, Stephen King
56. Underbart!, Karina Ericsson Wärn
55. Kyrkogårdsboken, Neil Gaiman
54. Sorgeliga saker hände, Kathinka Lindhe *
53. Jurtjyrkogården, Stephen King
52. Banbrytande mode, Karina Ericsson Wärn *
51. Shopstop, Gunilla Brodrej *
50. En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret, Brian Selznick *
49. Popmusik rimmar på politik, Anna Charlotta Gunnarsson *

Totalt: 15 st.
Gillade mest: Egenmäktigt förfarande. Näst efter den kommer Carrie. I Carrie är Stephen King allt som jag vill att han ska vara.
Gillade minst: Serieantologi 2014. Tror att det handlar om att jag inte är från Norrland och därmed inte riktigt förstår alla referenser.
Största överraskning: Egenmäktigt förfarande. Har inte varit sugen på den här boken inte, för jag trodde inte att det skulle vara något för mig. Men tydligen så var det det.
Största besvikelse: Kyrkogårdsboken. Snart slutar jag försöka gilla Gaiman alltså.

Okej, trots att jag gnällde lite på att Stephen King ofta förstör sina berättelser genom att inte hålla ihop slutet gav jag mig ganska snart efteråt in på Carrie. Jag vet inte vad det var som gjorde att jag vill prova på den ändå, trots att jag då var lite halvsur på honom. Dock visade det sig vara ett mycket lyckat beslut.

Carrie är skolans hackkyckling. Allt tycks vara fel med henne. Vad ingen vet är att hon har en magisk kraft - hon kan flytta på saker - alltså telekinesi. Hennes mamma är djupt troende och tror att det är djävulen som givit Carrie kraften och förbjuder henne att använda den. När Carrie blir bjuden på vårbalen blir hon utsatt för ett elakt spratt. När hon inser att hon blivit lurad släpper hon helt kontrollen över sina krafter, vilket leder till en katastrofartad situation där hundratals människor dör.

Berättelsen om Carrie berättas delvis samtidigt som händelserna inträffar, delvis genom tillbakablickande förhör, intervjuer och överlevandes självbiografier. Jag tycker att konceptet fungerar väldigt bra, och även om en vet vad som kommer hända blir berättelsen väldigt intressant. Det här berättarsättet - att vi vet att något kommer hända, men inte exakt vad - är ju något av Kings specialitet, även om det sällan är lika tydligt som det är i Carrie.

Alltså, okej, jag kommer inte ens på något jag ogillade med den här boken. För jag älskade den. Det är typ bland det bästa jag någonsin läst. Jag tycker den är så himla perfekt, faktiskt. Här är ett så himla bra exempel på hur King kan vara fantastisk när han låter berättelser stå för sig själva, utan att förstöra allt med monster eller högre makter på slutet. Här är det inget sånt. Det är bara Carrie och hennes kraft, och allt bara fungerar så himla bra.

Dock fanns det en grej som jag störde mig lite på, men som egentligen är en småsak och lika gärna kan vara den översättningen som jag läst och inte Kings fel. Det vet jag inte, eftersom jag bara läst ju den översättningen (dock inte den på bilden jag läst, utan utgåva från Legenda, 1985). Och det är småsaker att en tampong blir en binda efter ett par timmar och att Carrie sägs vara sexton, sen sjutton och sen sexton igen. Jag vet att det var ännu fler sådana grejer som jag inte kommer ihåg just nu, men som jag störde mig himla mycket på när jag läste.

Här kommer nu den tredje och sista delen i min kurs i biblioteksvett. Om du missat de två första delarna, inkluderat instruktioner för examination och betygskriterier bör du läsa dessa först. Del ett hittar du här, och här finner du del två. Här kommer alltså den avslutande delen innehållande lektion åtta till tio.
__________________________________________________________________________________

Lektion 8: Rita inte i biblioteksböckerna

Lektion 9: Det går att gå försiktigt i trapporna

Lektion 10: Högljudda bebisar

__________________________________________________________________________________

Sammanfattning av kursen

Nu var kursen i biblioteksvett slut. Jag hoppas att jag i framtiden möter fler som gått min kurs och därmed tar mer hänsyn till andra på biblioteket. Sammanfattningsvis skulle jag kunna sammanfatta kursen med följande punkter:

• Var tyst
• Ta hänsyn till andra som i lugn och ro vill läsa sina böcker eller göra sitt skolarbete
• Förstör inte böcker

Igår postade jag första delen av min kurs i biblioteksvett. Om du missat första delen, som även innehåller instruktioner för examinationsuppgift och betygskriterier bör du läsa den först. Den hittar du här. Här kommer lektion nr fyra till och med sju. Resterande lektioner kan du läsa här imorgon!
__________________________________________________________________________________

Lektion 4: Prata inte privata samtal om saker du gjorde igår eller i helgen eller hur varmt badvattnet var

Förmodligen är det ingen annan på hela biblioteket förutom du själv som är intresserad av att höra hur varmt badvattnet är eller vad du gjorde i helgen, eftersom de andra som är på biblioteket är där för att läsa sin bok. Om de hade velat lyssna på vad du gjort i helgen hade de förmodligen frågat dig. Fast på ett annat ställe.

Självstudier: Gå till biblioteket och öva på att läsa i din biblioteksbok utan att prata med någon.
__________________________________________________________________________________

Lektion 5: Biblioteket eller dess tysta läsrum är inte ditt privata kontor

Lektion 6: Ät inte saker som prasslar mycket

Lektion 7: Om du vill titta på en video eller lyssna på musik

En fantastisk pryl att ha med sig på bibliotek är den eminenta uppfinningen hörlurar. Hörlurarna kan du koppla in i din telefon, dator eller platta så att du kan lyssna på musik eller titta på en video utan att någon annan hör att du gör det. I princip alla telefoner, datorer och plattor har utgång för hörlurar. Hörlurarna gör att ingen annan störs av din musiklyssnande, samtidigt som du själv kan njuta av din musik (tro det eller ej, men alla har inte samma musiksmak som du). Och du, glöm inte kolla så att hörlurarna faktiskt sitter i ordentligt.

Självstudier: Gå till biblioteket och lyssna på musik eller titta på en video med hörlurar på.
__________________________________________________________________________________

Den här kursen i biblioteksvett kom till efter att jag efter noggranna, ytterst vetenskapliga observationer konstaterat att det är en bristvara nu i dessa moderna tider. Kursen genererar dessvärre inga högskolepoäng (eh, jag jobbar på den delen), MEN ni kan ta den helt gratis här på min fina blogg (och vi vet ju att allt som är gratis är GOTT). Dessutom garanterar jag att du får färre sura blickar av bibliotekspedanter som jag själv.

Kursen är på heltid (under några minuter, ungefär lika många minutrar det tar att läsa de olika delarna faktiskt) och helt webbaserad. I övrigt är det enbart självstudier. Alla lektioner är utformade utefter empiriska exempel och tar alla upp saker som bör undvikas på ett bibliotek. Kursen kommer publiceras i tre delar, varav detta är den första och innehåller lektion ett till tre. Del två kommer innehålla lektion fyra till sju. Del tre kommer innehålla lektion åtta till tio. Ingen föranmälan krävs. Alla som skickar in examination kommer betygsättas.

För att genomgå kursen behöver du ett par saker, nämligen följande:
Ett bibliotek.
Ett lånekort på samma bibliotek (vilket går att fixa snabbt och helt gratis om du pratar med personalen på ditt bibliotek).
En mobiltelefon.
Till vissa uppgifter behövs även en vän.

Kurslitteratur:
Valfri biblioteksbok. Det kan hända att du behöver fler böcker, beroende på hur snabb du är på att läsa och hur svårt du har för att lära dig uppgifterna.

Examination:
Video på dig när du sköter dig på biblioteket. Videon betygsätts med en A-F-skala, där A är bäst och F är underkänt. Sista inlämningsdag: 31 juli 2038, kl 23:59.

Betygskriterier:
A - du kan uppvisa kunskap inom samtliga områden som kursen tar upp.
B - du kan uppvisa kunskap inom minst nio områden som kursen tar upp.
C - du kan uppvisa kunskap inom minst åtta områden som kursen tar upp.
D - du kan uppvisa kunskap inom minst sju områden som kursen tar upp.
E - du kan uppvisa kunskap inom minst sex områden som kursen tar upp.
F - du kan ej uppvisa kunskap inom fler än fem av dem områden som kursen tar upp.

__________________________________________________________________________________

Lektion 1: Stäng av ljudet på mobiltelefonen

Lektion 2: Om din telefon ringer

Lektion 3: Om du ändå måste svara

Ibland kan det förstås hända att något har hänt som gör att du absolut måste svara. Till exempel kan det vara en förälder som hamnat på sjukhus, eller en arbetsgivare som ringer för att göra intervju. Om det går: Håll samtalet så kort som möjligt. Om du inser att samtalet inte går att hålla kort samlar du istället ihop dina saker och tar med dessa ut. Då kan du fortsätta samtalet där du inte stör någon annan.

Självstudier: Gå till biblioteket och öva på att läsa i din biblioteksbok. Sitt kvar till du får ett viktigt samtal som du måste svara på. Öva på att hålla samtalet kort alternativt att samla ihop dina saker med en hand
__________________________________________________________________________________

Jag har i princip alltid gillat att läsa, även om jag under mitt liv haft vissa svackor i läsandet (vem har inte haft det, liksom?). Det här kommer bli en nostalgitripp till hur jag var som läsare när jag var yngre.

• Rätt så ofta när jag var yngre - liksom nu - gick jag och läste samtidigt. Om började regna la jag inte bort boken (som för det mesta var biblioteksböcker). Jag tyckte nämligen att det var väldigt fint att varje uppslag skulle fungera som en slags dagbok för då jag läste böckerna. Om jag gick och det regnade och sidorna blev blöta kunde jag se det efteråt. Om jag åt choklad och det blev ett fingeravtryck kunde jag senare se att jag åt choklad när jag läste den där boken. Jag blev överlycklig när jag hittade gräs eller en klämd insekt i biblioteksböcker (har hänt), för att det liksom berättade något om hur och var någon annan hade läst boken innan mig. Gräs och en klämd insekt hittade jag för övrigt i en av mina Harry Potter-böcker för några år sedan, och kom genast ihåg på exakt vilken plats det hamnat gräs i den. Det var himla fint.
  
• Mina absoluta favoritböcker var Kitty. Det började med att mamma läste högt för mig på kvällarna, men så småningom övertog jag läsandet själv. Ett tag höll jag alltid ögonen öppna efter de röda ryggarna med de tjocka bokstäverna som indikerade KITTY när vi var i second hand-butiker eller bokhandlar,
  
• Nu för tiden läser jag oftast en bok i taget. Det händer (typ som nu) att jag läser ett par böcker samtidigt, men det är i så fall böcker av väldigt olika karaktär. I skrivande stund har jag till exempel både Molly Moons hypnotiska tidsresa och Männen i rosa triangel påbörjade. När jag var yngre kunde jag dock läsa hur många böcker som helst på en gång. Jag har redan berättat om den gång då min pappa förklarade för mig att en inte kunde bära runt på tolv böcker samtidigt. Jag förklarade att jag läste allihopa.
  
• Oftast gick jag till biblioteket en sväng direkt efter skolan varje dag. Oftast kom jag hem med 4-5 böcker varje dag. Var för övrigt lika dålig på att lämna in böcker i tid då som jag är nu, så jag tänker att alla bibliotekarier måste ha hatälskat mig. 

Var ni lika mycket boknördar när ni var små?
__________________________________________________________________________________