Jag är dock notoriskt dålig på att följa recept, vilket jag tänkte på när jag lagade mitt första recept ur den här boken (tacopaj, s. 120). "Nä, det här vill inte jag ha i! Jag tar det istället" och "men jag vill göra utan ägg... *har i en hel havrefraiche och en hel PåMackan och en massa majsstärkelse*" och "Men VA?! Ofta det inte är någon vitlök i det här receptet?! *har i vitlök*". Och det är därför den här boken är så himla bra. För att det är recept som är så otroligt enkla att variera. Saknar du en eller en annan ingrediens är det så extremt enkelt att bara byta ut till en annan. Shit happens liksom.

Ett annat sätt varpå den här boken är helt fenomenal är allt som INTE är recept. Vilka grönsaker som är i säsong när. Vad en alltid bör ha hemma i sitt kylskåp/skafferi. Hur en bäst döljer grönsaker för någon som inte gillar. Hur en omvandlar rester till nya maträtter. Och förstås att den innehåller vardagsrecept. I onsdags lagade jag indisk kikärtscurry (s. 19). Det var inte en så jävla spännande rätt, men helt klart funktionell och ca lika spännande som färssås och spagetti. Betydligt mer spännande än korv och makaroner. Och det som tog tid var att koka riset typ. Hade dock i lite kokosmjölk i för att göra det liiiite mer spännande (tips!).

Allt är inte skitgott eller superinspirerande. Men mycket är det, och de recept som inte är jättegoda – tja, de hämtar en de element en gillar ifrån och applicerar på en helt egen rätt senare. Jag tycker att det är extra roligt att de tagit med kryddor och smaker som jag ser som så otroligt oinspirerande (dragon och linser till exempel) och faktiskt gjort något vettigt av det.

Det enda jag egentligen har att invända mot är dock just en sån sak: LINSER. Alltså. Linser, linser överallt. Visst de är bra. Mycket protein, smakar inte speciellt mycket, mest ÄR bara där. Jag vet inte varför linser är ett sånt hatobjekt för mig. Den här boken har dock fått mig att verkligen försöka integrera det mer i min improvisationsmatlagning, men det är svårt. Jag tycker att linser är skittrist, och SKRATTRETANDE många recept i den här boken innehåller linser. Något annat som jag är allergisk mot är tacokryddblandningar. Så när det står "1 påse tacokrydda" i receptet vill jag slå bakut. Tips: Det är mycket godare och roligare att krydda själv än att köpa tacokrydda på påse.

Och tja, i förhållande till Mera vego tycker jag verkligen att den är ännu bättre. De känns som att de ansträngt sig mer för att veganisera saker och komma med vegantips. Det är mer runt själva recepten som jag gillar. Det är fler ännu lättare recept med få ingredienser som lätt går att göra till standard i sin vardagsrepertoar. Och så är den ännu snyggare.

Alltså egentligen – what's not to like? Förutom linser.

Favoritrecept: Halloumi stroganoff (s. 35. Denna behövde dock lite extra kryddor), Burritos (s. 53), Laksa (s. 55). Väldigt oväntat är jag också ganska såld på Grönkålspannkakan (s. 20). Vi åt med rivna morötter, stekt fejkon och dansk, syrad rödkål (jag vet det låter skitkonstigt men var asgott). Dock undrar jag vad de tänkte när de satte pannkakor bland de snabba recepten...

Ännu mera vego
Sara Ask & Lisa Bjärbo
158 s.
Ordfront
2015
Läs också: Mera Vego