Okej, jag har gjort mig beroende av Harry Potter. Jag läser allt jag kommer över, och vill ogärna lägga ifrån mig böckerna. Sååå, nu har jag beställt lite mer böcker att frossa i.

1984 är en bok jag började på inte mindre än tre gånger. Det var inte förrän den tredje gången som jag orkade fortsätta förbi de första 50 sidorna. När jag väl tagit mig förbi det där första tråkiga gick det på av bara farten. Och oj, där tog boken slut, och jag vill läsa mer! De två första gångerna jag började läsa den här förstod jag inte alls tjusningen. Tråkig gammal gubb-bok. Pffff, det är minsann inget för mig. Nu är jag frälst, och 1984 är en utav mina absoluta favoritböcker.

Åh, den här dagen behöver jag inte ens tveka på. Den mest överskattade bokeen (eller ja, bokserien) är garanterat TWILIGHT!
Jag började läsa den första boken på engelska, och de andra tre på svenska. Jag förstår inte alls grejen med dessa böcker. Tja, visst, de är väl helt okej, men de är inte FANTASTISKA på något sätt...

Jag vet att jag gav de två sista böckerna 4:or i betyg, men såhär i efterhand förstår jag inte varför. De är absolut inte värda 4:or. De två första tycker jag dock att jag betygsatt rätt. Nä, vad är grejen med en glittrande vampyr egentligen?

Okej, ni kanske kommer tycka att det här är ett lite konstigt val... Jag har nämligen valt Kafka på stranden. Och tja, den har det väl pratats lite om, men jag vill ställa det i jämförelse till en annan bok. Norwegian Wood. Norwegian Wood har blivit galet hypad, och jag förstår inte varför. Jag tycker bara att det är bra bok. Bra, men ärligt talat, den är inte så speciell på något sätt.

Som jag skrev i recensionen av Norwegian Wood: "När jag väl fick tummen ur att låna den här boken låg den länge på mitt skrivbord och bara skräpade. Ville jag inte förstöra bilden av den fantastiskt underbare Haruki Murakami, som skrivit en utav de mest fantastiska böcker jag någonsin läst? Kanske lite så faktiskt. Och jag hade rätt. Kafka på stranden är fantastisk. Norwegian Wood känns... vanlig. Den känns inte alls unik på samma sätt som Kafka på stranden."

Norwegian Wood är bara en vanlig bok, medan Kafka på stranden är en utav de bästa böcker jag någonsin läst. Den är totalt flippad, och nog också den stördaste bok jag läst, men det är det som gör den fantastisk.

Så i förhållande till Norwegian Wood tycker jag att Kafka på stranden har fått alldeles för lite uppmärksamhet.

Den här fick jag klura på längre. Ärligt talat känner jag mig sällan speciellt berörd av hemska böcker om alkoholistföräldrar eller om barn som blir sexuellt utnyttjade av pappor, farbröder, bröder, mammas nya man eller syrrans kompis pojkväns lillebrors flickväns pappa. Jag börjar nog bli lite härdad och har nog tröttnat lite.

Nåja, en kunde jag faktiskt skramla fram! Nämligen... damdaram: Flugornas herre!

Flugornas herre gav mig ont i magen av obehag, kanske för att det är BARN som gör illa BARN istället för vuxna som gör illa barn. Kanske att barn - som ses som oskyldiga själar - är så fruktansvärda och ONDA. Fantastisk bok hursom i alla fall!

Bokrea på Ica Maxi! Jag gillar! Dock köpte jag bara en endaste bok, men den kunde jag absolut inte motstå.

En utav mina favoritförfattare som yngre var Celia Rees. De böcker jag läst av henne tidigare är Häxa, Blodssystrar, Pirater!, De Försvunna och Stormknuten. Nu hade de hennes Sovay, som är Rees' senaste bok, för endast 30:- (inbunden!) på Maxi. Jag slog till för nostalgins skull. Och för att jag aldrig har sett den innan. Det känns ju faktiskt som att jag måste ta mig i kragen och köpa alla hennes böcker. Galet bra är dom verkligen! Häxa och Blodssystrar har jag haft en gång i tiden, men nu vet jag inte var dom är. Den grymma leken och Häxa - Bortom tiden måste jag ju också läsa!

Om ni inte redan har upptäckt Celia Rees så tycker jag att ni ska göra det nu! Böckerna är skrivna för ungdomar, men passar utmärkt för lite äldre också.

När jag för andra gången gick första året i gymnasiet fick alla ungdomar födda -93 hem en bok gratis i brevlådan. Boken heter Fred! 100 röster mot våld och krig och är en samling texter, dikter och bilder om fred. Det är en fantastisk samling med bra texter och snygga bilder. Jag tycker att det var riktigt generöst att dela ut den här boken gratis, för det är en riktigt fin bok. Jag hoppas att alla som fått den här boken har läst den och sparat den för att slå upp någon gång ibland.

Eftersom jag har så svårt för att bestämma mig måste det få bli plats för en till bok i det här inlägget. Och eftersom jag egentligen önskar att jag vore en hippie på 60-talet så blir det en hippie-bok. Nämligen Woodstock - 3 dagar som förändrade världen - och mitt liv. Boken handlar alltså om en utav killarna bakom Woodstock-festivalen. Han är homosexuell under en tid då till och med poliserna misshandlade homosexuella. Han hör om några killar som försöker ordna en festival i en utav grannstäderna, men de blir av med sitt tillstånd. Elliot har tillstånd att ordna en festival, och dessutom plats där de kan vara. Hans lilla stad blir invaderad av hippies.

Den får mig att önska ännu mer att jag var en hippie på 60-talet.

Nu har jag varit en sväng till min farmor, och sen en sväng till Victors farmor och farfar i Östersund för att gå på Storsjöyran. Jag har hunnit läsa klart första Harry Potter och ligger nu på bok nummer 3. Imorgon tänkte jag fortsätta på 30 dagar med böcker, för då har jag lite tid.

Titel: Dansar Elias? Nej!
Författare: Katarina Kieri
Antal sidor: 240
Från Adlibris: "Vad har Anna-fladdret, Jussi Björling, ju-jutsu-Julia och tanten som ska dö gemensamt? Jo, alla griper de in i sextonårige Elias tillvaro. På något vis hänger allt ihop. På något vis behöver vi varandra för att bygga berättelsen om våra liv."

Den här boken fick jag i julklapp för flera år sen, men har inte orkat läsa den, eftersom jag inte tyckt att den verkat så jättebra. Nu tänkte jag att jag väl i alla fall kan LÄSA den, så får vi se sen vad jag tycker.


Eftersom det är en ungdomsbok är språket lätt, och sidorna bara svischar förbi. Och själva berättelsen... tja, jag känner mig inte speciellt berörd. Jag känner precis igen Elias känslor, och hur svårt han har det (även om jag inte förlorat någon så närstående som han har), men jag känner ändå inte att jag riktigt kan identifiera mig med honom. 


Boken handlar alltså om Elias som bor ensam med sin pappa. Hans mamma är borta. Därför mår Elias inte bra. Han vill inte vara med kompisar, och inte hitta på något annat heller. Boken handlar om hans väg till att må bättre.


Det konstiga med den här boken är att jag stör mig lite på den, samtidigt som jag på något sätt gillar den. Det händer egentligen inte så mycket. Det finns inget tydligt mål i berättelsen, vilket jag hatar. Men ändå fångar den mig. Jag har läst alla stunder jag hunnit, för även om jag inte gillar den, så gör jag det ändå.


Egentligen vill jag ge den här boken en 2½, men jag avrundar uppåt, så betyget får blir en svag 3:a.

Oj, oj, oj. Det här blir riktigt, riktigt svår. Jag vet helt klart vilken jag tycker är den sämsta boken i serien: Harry Potter and the Order of the Phoenix (nr 5 i ordningen), som också är den tjockaste. Av filmerna är min favorit Harry Potter and the Deathly Hallow part 2 (nr 8), och jag tror att Deathly Hallows är min favorit av böckerna också. Jag saknar dock Hogwarts, så det kan vara Half Blood Prince också.

Ett slutgiltigt svar kan jag inte ge förrän jag har läst om alla Harry Potter-böckerna, vilket jag tänkte göra inom en snar framtid. Jag får nog faktiskt återkomma då med vilken jag gillar bäst.
Den här gången kommer jag nog läsa böckerna på svenska, bara för att det är så himla nostalgiskt att läsa Harry Potter på svenska!