Min reaktion när jag såg temat för veckans Top Ten Tuesday:

Mvh Villain-lover.

Alltså jag har verkligen en grej för skurkar, och ju obehagligare desto bättre. Helst ska de krypa under huden och nästan få mig att gråta av frustration för att de är så omöjliga. Heath Ledgers joker i The Dark Knight är ju precis sådan. Satt och torrgrina senast vi såg den pga så obehaglig. Här kommer några av mina favoriter:

1. Christopher Pelant i Bones
Ohmy, ohmy, även om hela Pelant-ploten spårar lite i slutet är det här en av mina favoriter när det gäller tv-skurkar alltså. Så jäkla obehaglig och omöjligt.

2. Moriarty i Sherlock
Har aldrig haft en grej för Moriarty innan (eller alltså jag har ju aldrig läst någon Sherlock Holmes-berättelse, så svårt) Andrew Scott kom och ba va awesome. Har i och för sig en grej rent allmänt för Andrew Scott.

3. Captain Phasma i The Force Awakens
Jag gillar nog egentligen mer idén om Captain Phasma, mest pga EN FÅR KNAPPT SE HENNE I FILMEN? Ser mycket fram emot att se henne i filmen som kommer nästa år (pga IMDb säger att hon är med i den). Men ok, Phasma är ju inte en sån där under-huden-obehaglig typ, utan mest bara allmänt cool.

4. President Snow i The Hunger Games
Okej nu är vi tillbaka på under-huden-obehag. Det jag gillar med Snow är att han är så oförutsägbar och en vet liksom aldrig var en har honom.

5. Skuggmästaren i Grishatrilogin
Herregud, jag har en smått pinsam tendens att bli attackkär i skurkkaraktärer – bland annat Skuggmästaren. Alltså en vill ju ogärna gilla bad boys för de har ju en tendens att vara ganska onice:a. Meneh, huvudstupa hjärtat först. (Och OBS på att jag på ett rationellt plan INTE gillar sådana karaktärer, att jag kan se hur det är konstruerat och hur hemska de är, men tyvärr så dras jag tydligen till fel personer när jag läser. NÄR JAG LÄSER. IRL drar jag bara till mig helyllepersoner hur mycket jag än försöker odla bilden av mig själv som cool).

6. AIDAN i Illuminae
Visst måste en ändå älska vissa välkonstruerade AI-skurkar? Här har vi en manipulativ jävel. Det bästa händer ju förstås i slutet, SÅ INGA SPOILERS HÄR INTE.

7. SPOILER ALERT [Ava lite mer text för att inte spoila på korthet i namnet] i Ex Machina
Jag såg Ex Machina på enda biovisningen i Sverige under Way Out West förra året och ÄLSKADE DEN. Måste få Victor att se den här filmen snart (han valde att träffa sin kompis istället, pffffff)... Men kan liksom inte förklara mig, men älskar den perfekta kombon av SF och mindfuck här. BÄSTA kombinationen dessutom. Var mindblown när jag gick från biografen.

8. The Other Mother i Coraline
Alltså detta creeps me out på riktigt alltså. En annan mamma i en parallell verklighet som är typ perfekt. Förutom att du måste stanna där för alltid.

Och här kommer några stycken jag inte tycker är så spännande:
1. Levana i Lunar Chronicles
Det här känns som en sjukt ointressant och intetsägande skurk. Kan hon inte få bli lite obehagligare? Har ju i och för sig bara läst del ett och två i denna serie, men ändå.

2. Warner i Juliette Chronicles
Ehm, det här är ju då en av de pinsamma karaktärer jag brukade gilla. Nu minns jag honom mest som en jävligt gnällig och jobbig typ som tyckte synd om sig själv hela tiden. Rent intellektuellt kunde jag ju tänka även förut att han var en skit att att det var en skymf mot... ALLT hur det hela slutade.

För övrigt, en sak som jag tänkte en del på medan vi var på museer i Berlin och Prag: De värsta värsta skurkarna är typ alltid på riktigt. Tänker ibland på det Marie Lu sa till mig när jag träffade henne – att det värsta vi kan föreställa oss redan har hänt (jag var inne på det här en del med Leigh Bardugo också, även om det inte var speciellt mycket av det som kom med i slutversionen av intervjun). Det värsta är på riktigt. Och om jag blir helt svag i knäna av att stå på Václavplatsen i Prag eller lägga handen mot en rest av Berlinmuren – fatta alla ställen där det fortfarande inte är bra? Jag önskar att vi kunde stänga in de värsta typerna i böcker och låta dem stanna där. Låta dem bli enbart skrämmande berättelser. Det hade varit trevligt.
SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara

Den här veckan har jag läst nästan fyra hela serievolymer (Avengers Arena x 3, Deadpool x 1, eller åtminstone snart), tittat på hembygdsgården där vi ska gifta oss (finare än jag kom ihåg det, med möjlighet att ha vigsel ute på en grön innergård och dubbeldörrar att öppna ut mot gården under kvällen! Kommer bli fint det här) och skällt på min sambo för att han kallade en jalapeño för habanero (????). Hela helgen jobbar jag i bokhandeln, vilket ändå känns ganska pepp.

Men vi har ju en jerka-fråga att svara på:

Har du någonsin haft en ”book hangover”, det vill säga en bok som tar slut på tok för tidigt och lämnar ett sådant avtryck/tomrum att du inte riktigt förmår dig plocka upp en ny bok för att aktivt försöka komma över den? Vilken i så fall?

Den här veckans Top Ten Tuesday handlar om böcker jag önskar få i julklapp. Jag har inte önskat mig speciellt mycket böcker i julklapp, och brukar sällan få några heller (som jag inte önskat mig that is. Tror inte att någon vågar köpa böcker åt mig om jag inte explicit önskat dem). Jag har faktiskt bara önskat mig en enda bok i år, och det är den illustrerade varianten av Harry Potter och de vises sten (ja, jag har önskat mig den på svenska! Jag planerar helt enkelt för framtiden och tänker att om jag har den på engelska kan jag inte läsa den med mina framtida barn). I övrigt har jag önskat mig: 1. En Fox in the Snow-tröja. 2. En morgonrock. 3. Färdiga hemtentor. 4. Att få gå vilse i minigränder och dricka öl hela nätterna.

Men det här är böcker jag funderar på att köpa till mig själv i julklapp (fick min lön igår. Ojojoj):

1. Den här samlingsutgåvan av His Dark Materials av Philip Pullman. Är jättesugen på att läsa om dessa, men har de bara på svenska (och första delen är dessutom utlånad till min lillasyster). Okej översättning förvisso, men vill hellre läsa om på engelska. (Ok, skrev själva inlägget i måndags morse, och när det här publiceras har jag... well, redan köpt en till mig)

2. The Song of the Lioness-serien av Tamora Pierce. Började läsa denna när jag var ca 11-12 men läste aldrig klart hela serien. Min brevvän skrev om Tamora Pierce i veckan och då blev jag sugen på att faktiskt läsa hela den här serien.

3. Suicide Squad vol 2: Basilisk Rising.

4. Lumberjanes vol 2: Friendship to the Max.

5. The Marvels - Brian Selznick. Alltså den här är så himla fin och så orimligt sugen på den... *sitter med fingret över köp-knappen* Här finns en boktrailer och här finns en video där den visas upp. Eeeeeh, kan just ha beställt den här från Adlibris. Om en anger rabattkoden "JUL2015" får en 10% rabatt också. Sååååå.

6. The Wishing Spell - Chris Colfer. Har varit sugen på den här ett bra tag nu alltså...

7. En Hunger Games-box. Läget är väl ungefär samma med dessa som med His Dark Materials. Vill läsa om, men har bara på svenska och nu vill jag läsa på engelska.

Hm, sen vet jag inte om det är något mer speciellt som jag är jättesugen på. Det skulle väl i så fall vara fortsättningen på Jessica Jones.

Medan jag jobbar kan ni ju titta på den här. Igen och igen och igen och igen.



(För övrigt: Consider the fact that NRK made this. Får ta ett seriöst snack med sambon på SVT. Ni kan ju också kolla in Batman goes camping och alla Batman in famous movies. PistolShrimp heter denna genius kanal som är typ det roligaste jag hittat på Youtube på hur lång tid som helst)

Lånad härifrån.

O - Okej. En bok som inte var dålig, men inte särskilt bra heller.

Den här boken fick dig att säga "Meh" och rycka på axlarna. Den var liksom bara okej.

P - Papegoja. En bok du känner härmade en annan.

Du känner att författaren var starkt inspirerad av en annan mer känd bok när du läste den här boken.

Jag har tänkt på en sak som är jävligt tråkig faktiskt. Det är inte bara det här att ungdomsböcker alltid måste innehålla en kärlekshistoria. Utan också: Så fort en kille och en tjej är kompisar i en ungdomsbok blir det alltid något himla kärleksstrul (eller att det åtminstone ANTYDS en kärlekshistoria). Antingen blir de kära i varandra, eller så blir den ena kär och sårad.

Det tredje alternativet - att alla andra tycker att det skulle vara ett problem - är inte lika vanligt i böcker, men desto vanligare irl enligt min erfarenhet. Herregud, kan en bara få vara kompis med en kille utan att någon kommer med olämpliga antydningar om att vi skulle vilja ligga med varandra?! Jag tror att mer än hälften av mina nära vänner varit män, och jag har aldrig kunnat ha en sådan relation utan att någon antytt att det skulle vara något mer än vänskap (frågor som "Är han snygg?" och "Vill du hångla med honom?" är INTE ovanliga. Blev frågad det av en kompis så sent som i höstas. Alltså, en blir ju dessutom lite ställd av folks fräckhet i och med att både jag och vännen i fråga är upptagna på andra håll). Väldigt spännande, med tanke på att jag inte bara tänder på män ens. I höstas skickade Alex en så himla bra krönika om det här till mig. Finns här.

Ooooh, veckans Top Ten Tuesday är favorit-hjältinnor! Jag gillar jättemycket, såklart! Mitt enda problem är att lyckas hålla mig ifrån klyschorna. Några sådana blir det också, förstås. Men ändå.

För övrigt - hur pepp är ni på nästa veckas Top Ten?! Jag är superpepp. Det är nämligen all time-favorites från de tre senaste åren. Sjukt peppigt.

Nåja:

1. Katniss i Hungerspelen (obligatoriskt, eftersom jag ändå har en egen katt-Katniss)
2. Hermione i Harry Potter (ofc, pga Hermione <3 läser böcker, är en besserwisser, är supersmart. Vad mer kan en begära?)
3. Raven i Pandemonium
4. Adelina i The Young Elites (eller jag åtminstone hoppas att jag kommer älska henne i nästa bok. Sååååå mycket potential som inte riiiiiiktigt blir så som jag vill i Young Elites)
5. Heather i Panic (alternativt är jag förblindad av hur mycket jag gillade själva boken)
6. Lyra i His Dark Materials
7. Minoo i Engelsforstrilogin (eh, det är väl Hermione-grejen här med, antar jag. Är så svag för pålästa besserwisser-brudar. De kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta)
8. Elsa i Min mormor hälsar och säger förlåt (vad sa jag just om besserwissrar?)
9. Kami Glass i Outtalat (kvalar eventuellt också in som besserwisser?)
10. June i Legendtrilogin (hur kan jag inte älska den här karaktären innerligt när vi spenderat så mycket tid tillsammans?)

Så börjar nedräkningen!

__________________________________________________________________________________

Den här veckans Top Ten Tuesday handlar om vilka världar en inte vill leva i. Som vanligt är det alldeles för många att komma upp i tio, men jag gör så gott jag kan.

1. En värld utan kärlek
Jag har nog sagt det här tidigare, men Delirium-världen är min värsta bokvärld. Kärlek är förbjudet. Har svårt att tänka mig något värre.

2. Oceanien
Anledningen till varför jag tycker att George Orwells Oceanien är bland de värre totalitära regimer jag läst om är nog för att de fuckar med mitt språk. De beskär språket för att folket inte ens ska KUNNA tänka fel saker. Förstår ni vad hemskt? Ni som inte läst 1984 borde för övrigt göra det på momangen. När en väl tagit sig igenom början är den hur bra som helst.

3. Nangijala / Törnrosdalen
Alltså, förstår ni så hemskt att komma till ett ställe som ska vara paradiset, och som visar sig inte vara det? Jag är inte jättesugen på att komma till Nangijala om jag måste stå öga mot öga med Tengil eller någon av hans soldater. Däremot går det utmärkt bra att läsa Bröderna Lejonhjärta och hålla sig på liksom läsardistans.

4. The Forest of Hands and Teeth
Den här världen vill jag ogärna leva i mer på grund av the Sisterhood än the Unconsecrated. Jag håller fortfarande på att försöka bearbeta min uppsats till ett blogginlägg, men mår illa av tristess bara av att öppna dokumentet. Men någon gång ska ni få läsa mer ingående om varför jag avskyr the Sisterhood så innerligt.

5. Sektliv
I februari förra året läste jag en bok som heter Bortom världen utanför, vilken jag aldrig skrev något om, men ändå gillade. Det här räknas förmodligen inte som en regelrätt värld, men när jag var liten drömde jag mardrömmar om att en sekt skulle komma och kidnappa mig. Sekter har alltid skrämt och fascinerat mig - men jag vill aldrig, aldrig, aldrig för mitt liv tillhöra en.

6. Panem
Panem, Panem, Panem. I think all of you can see why. Alltså över huvud taget totalitära regimer om det så gäller Hungerspelen eller Legend eller 1984 eller Delirium.

__________________________________________________________________________________

Tack vare Teenbookalover kunde jag gå och se Catching Fire idag tillsammans med min sambo. När så det började närma sig slutet viskade jag mellan fnissningarna: "Han ser ut EXAKT som Claes Malmberg". Sen på hemvägen var det igång. Vilka skulle egentligen spela i den svenska versionen av Hungerspelen? Vi kom fram till:

Jag är typ alltid sist med att se trailers, så ni lär ju redan ha sett den här. Men om ni inte har gjort det så är trailern till Catching Fire här!

Jag måste erkänna att jag blev helt förvirrad första gången de sa Katniss namn i trailern. Eftersom min katt heter Katniss säger jag det varje dag. Det verkar som att jag verkar glömma bort varför jag egentligen döpte henne till Katniss.

Längtar ni lika mycket som jag?