fantasy/sf

Omänniskor - Nanna Johansson & Kristoffer Svensson

06:22


Jag ska vara helt ärlig - trots Engelsforstrilogin har jag en tendens att vara skeptisk mot svensk ungdomsfantasy, och jag är medveten om att jag dömde den här boken jävligt hårt på förhand. I och för sig gjorde det att jag blev mer överraskad när jag läste, för till min stora förvåning visade sig Omänniskor vara riktigt bra.

Sigrid råkar förvandlas till ett lodjur och anfalla sin pojkvän i en pressad situation. Inte jättebra, för trots att ingen tror honom är han helt säker på att han såg vad som hände. Sigrid upptäcker att det finns fler som hon - fler som kan förvandla sig till djur och att det går att kontrollera. Det finns till och med ett sällskap för de som är som hon, där de tillsammans försöker bevara hemligheten och se till så att ingen missbrukar sin förmåga.

Runt om i Skåne-trakten har det skett en del vildsvinsattacker och de sällskapet är helt säkra på att det rör sig om just en sådan person - en som missbrukar sin förmåga att förvandlas till vildsvin. Tillsammans tar de upp jakten för att oskadliggöra hen som utför attackerna.

Alltså, jag tänkte faktiskt inte ens läsa den här boken för att jag tyckte att handlingen lät så OTROLIGT cheesy. När den beskrivs låter det helt enkelt som en ganska töntig bok. Men så känns det inte alls medan jag läser. Såhär i efterhand är det svårt att precis sätta fingret på vad det var jag gillade så mycket. Stundvis har den väl en tendens att bli lite för instruerande, men förvånansvärt nog stör det mig inte alltför mycket (något som jag generellt tycker är ett problem i svensk fantasy annars).

Det jag gillar mest är nog stämningen, vilket det ju är otroligt svårt att sätta fingret på vad det är som skapar den. Men jag gillar också att Johansson och Svensson inte drar sig för att bryta mot genrekonventioner - till exempel har de inga problem med döda av viktiga karaktärer. Tror jag nämnt tidigare att jag gillar att "superkrafter" eller övernaturliga krafter inte alltid är en fördel - till exempel som i Ransom Riggs böcker där deras olika magiska egenskaper inte bara gör att de inte kan smälta in i en folkmängd utan också till exempel kan flyga iväg hur långt som helst. Också här kan möjligheten att förvandla sig till ett djur vara en nackdel, eftersom någon som dör i sin djurform inte förvandlas tillbaka till människa = personens familj kan aldrig få veta att hen dött, eftersom omänniskorna måste hållas hemliga. Alla djur är inte heller coola rovdjur som Sigrids lodjur, utan det finns också igelkottar, snokar och harar. Ibland tar djurens instinkter över de mänskliga. Det här är med andra ord inga superkrafter, även om det såklart OCKSÅ har sina fördelar.

Något av det sämre med den här boken är faktiskt att den är så pass "tunn". Inte för att det är någon supertunnis - ca 340 sidor, standard-ungdomsbokstjocklek - men jag hade gärna velat bädda ner mig i den här världen (som jag av okänd anledning kopplar väldigt mycket till mossa?! Alltså inte som i mossig, utan som i tjockt lager mossa som slukar alla ljud och som är gosig att bädda ner sig i. Kanske har att göra med färgen på omslaget) en lite längre stund. Plus fick mig att längta efter Malmö väldigt mycket. Och efter nästa del såklart.

Omänniskor
Nanna Johansson & Kristoffer Svensson
339 s.
Rabén & Sjögren
2015
Goodreads

övrigt

Who's up for recensionsvecka?

05:37

Jag ligger massor efter med recensionerna, känner mig inte inspirerad av veckans Top Ten Tuesday och well... skulle kunna knåpa ihop sju recensioner. Så jag tycker vi återupprepar succén från i våras och kör en recension för varje dag nästa vecka. Avslöjar inget om vad som komma skall, men kan ge lite ledtrådar: Det kommer bli både serier (som i tecknade alltså), en helt färsk bok som har recdatum imorgon, en seriefortsättning (som i textbok) samt lite 9-12!

Imorgon börjar vi!

A-Ö-boktaggen

Mörk & Nostalgi

09:26


Hörni det går äntligen åt rätt håll! Jag är fortfarande inte feberfri och tillbringade hela dagen igår med att titta på Bones (alltså sorry Sweets är ju ändå Sweets, men wth AUBREY, crushar så mycket på Aubrey <3). MEN! Orkade ställa mig och göra rödbetsbiffar till middag (alla som någon gång gjort vegbiffar vet vilket stort projekt det är) och sjunga högt till sextiotalspop, vilket känns som ett jävligt jävligt stort framsteg (har de senaste dagarna inte orkat laga mat alls, alternativt typ femminuters-tomatsoppa)!

Men i alla fall, nu var det ju ett tag sedan som jag postade ett inlägg i A-Ö-boktaggen, men nu är det väl dags igen. Den här gången avhandlar vi M och N.

M - Mörk. En bok med mörka toner.

Det är inte Fifty Shades of Grey vi snackar om här. Nej, den här boken hade inte kunnat bli mörkare ens om du läste den på natten. Skräck, sorg, ilska. Den här boken levererar.

Hm. Jag säger kanske Jurtjyrkogården? Innehåller allt av det där. Och Carrie för den delen! Det här att jag inte kommer på något annat än Stephen King?! 

N - Nostalgi. En bok du läste som barn.

Den här barndomsboken får dig att le och önska att du var liten igen.

Harry Potter?! Nejmen okej, jag tänker på Disney-böcker! Rätt stora, rätt tjocka bilderböcker hade vi med bilder och berättelser från olika Disney-filmer. Minns att vi hade Pocahontas, Lejonkungen (som för övrigt var min favoritfilm som liten, hade en Simba-affish, två(?) Simba-tröjor osv) och någon mer. Tror Lejonkungen-boken såg ut såhär kanske, men är inte säker.

funderingar

Villains > heroes

09:38

Här skulle det egentligen ha varit en recension. Jag är dock inne på feberdag elva och är jävligt trött på att vara sjuk. Hoppas jag är frisk till nästa vecka - har nämligen planerat något bloggmässigt som för mig kommer innebära en ansträngning utöver det vanliga.

Nåja, idag ska vi prata om skurkar. Woop!

Alltså, jag vet inte riktigt om ni har förstått det här (eller det kanske ni har). Men: Jag älskar skurkar (eller åtminstone de genomtänkta). Det är därför jag älskar Adelina i The Young Elites. Skuggmästaren i Grishatrilogin. President Snow i Hunger Games. En personifierad motståndare är i mitt tycke mycket roligare och intressantare än att bara slåss mot en massa, eller någon sorts ansiktslös överhet. För vad hade egentligen Hunger Games varit utan just Snow? Alltså okej, jag försöker inte antyda att hela serien hade varit helt värdelös, men Snow är ju ändå den extra kryddan som lägger sig lite lagom obehagligt under huden.

Och framför allt: för mig är skurkarna nästan alltid mycket intressantare än hjältarna. För att rädda världen kan väl vem som helst göra. Förstöra den däremot - vad krävs för att en person egentligen skulle försöka göra det? Jag vet inte om det har att göra med hur jag själv är - dvs väldigt snäll. Inte typen som tar över världen direkt.

Jag tänkte på det här extra mycket när jag läste Batman: The Long Halloween under dessa feberdagar. Min kollega rekommenderade den till mig som Batman-ingång eftersom den
1. Har en bra och lagom invecklad plot som en inte behöver ha några förkunskaper för att förstå.
2. Den är supersmockad med en halv miljard Batman-skurkar, så det är ett bra sätt att känna på om det är något för mig och i så fall vart jag vill gå vidare sen.
Slutsats (ja, det här är nog den mesta recension ni kommer få av den här från mig): Jag gillar plotten, även om jag inte 100 % såld. Är definitivt inte såld på teckningarna. Skurkarna däremot. Är det ok att typ älska ALLA? Helst vill jag ju att mina skurkar ska vara helt sinnesrubbade och well. Osäker på om jag behöver fortsätta skriva här. Ingen är ju helt sane liksom. Mycket fint, det här kan nog bli något alltså.

intervju

Hej Leigh Bardugo!

06:13


I förra veckan fick jag chansen att träffa Leigh Bardugo för att prata om hennes böcker. På svenska kom nyligen Stormens öga – del två i Grisha-trilogin. Bardugo har tidigare jobbat som copywriter, make up-artist för specialeffekter samt med att skriva manus till trailers. Hon är född i Jerusalem, men uppvuxen i Los Angeles, är ensambarn och har alltid velat blir författare. Vi pratade om troper i YA, att jobba hela sitt liv på ett jobb där en inte får använda sin fulla potential och 1800-talets tsar-Ryssland.

musik

Vad som gör sämstiga sjukdagar lite mindre sämstiga

09:33

Alvedon och att min lillasyster hade lyssnat på den här spellistan i mitt Spotify så den kom upp bland mina senast lyssnade och jag var tvungen att också lyssna. Eftersom Guardians of the Galaxy = <3 (alltså tittar för ofta på GotG när jag är sjuk eller ledsen)

Nu ska den här sjuklingen försöka ta sig till skolan och sitta sig igenom ett seminarium i Barn- och Ungdomslitteratur.

Jandy Nelson

Top Ten -> Sophomore Novels

06:06

Jag verkar bara bli sjukare och sjukare, istället för friskare? Nåja, the show must go on, bloggen måste ju få sitt i alla fall - men ni får ursäkta alla stavfel och shitz för min feberhjärna orkar inte riktigt skriva ordentligt. Lovar ett jävligt välskrivet inlägg imorgon åtminstone. Top Ten Tuesday, och veckans tema är lite valbart. Jag kör en delad lista. Först:

Debutanter vars andra-böcker jag vill läsa typ-nu-helst-igår:


1. Sandra Beijer
Asså kan den här människan klämma ur sig en bok till elleeeeer. Jag vet ju att hon håller på, men jag hade gärna sett att den kommit typ... nu.

2. Alex Haridi
Huset mittemot var riktigt snygg, och jag hoppas verkligen att Haridi får för sig att skriva fler böcker.

3. Elin Lucassi
Comments not needed.

4. Karen Bao
Baos hemsida annonserar att Dove Exiled - fortsättningen på Dove Arising - kommer i februari. Jag hoppas att Modernista är lika snabba med översättningen den här gången som de var förra. Vill ju inte gärna byta språk mitt i en serie...

5. Josephine Bornebusch
Född fenomenal var ju pretty awesome, så hoppas på att hon ska kunna skriva en lika bra bok till!

Sen:

Författare vars andra-böcker nästan var bättre än första:


1. Jandy Nelson
Med betoning på NÄSTAN. Har svårt att bestämma vilken av Jag ger dig solen och Himlen börjar här som faktiskt var bäst. Säkert är i alla fall att båda böckerna kommer hamna på min tio-i-topp i slutet av året.

2. Patrik Lundberg
Jag förstår om Gul utanpå var fantastisk för de som kunde identifiera sig med den, och självklart tycker jag att det är en oerhört viktig bok. Onanisterna spelade dock mycket mer på mina känslosträngar. Den hamnade på min bästa-lista förra året!

3. Ransom Riggs
Räknat i serier borde Riggs vara på listan ovan - jag menar vem vill inte att han ska skriva en ny serie NU PÅ EN GÅNG egentligen?! Men Miss P vs Hollow City. That's a tough one. Don't think I can choose.

4. Lauren Oliver
Lauren Oliver är en sån där författare som jag tycker fram till Panic bara blev typ bättre och bättre med varje bok. Alltså nu har jag ju bara läsa hennes YA och vuxenbok, men ändå. Blev jättesugen på att läsa om Panic nu... 

5. Siri Pettersen
Alltså, det var ju bara igår jag recenserade Röta, men såååå mycket bättre än Odinsbarn. Får se hur hon klarar av att hålla ut det här till tredje delen (Kraften kommer den tydligen enligt Goodreads heta. Evna är en betydligt finare titel).

fantasy/sf

Röta - Siri Pettersen

06:20


Jag har äran att inleda B. Wahlströms bloggstafett om Röta! Jag måste säga att jag var lite orolig inför det här, för det vore ju rätt pinsamt att behöva inleda hela bloggstafetten med en sågning. Jag hade verkligen noll förväntningar på den här, och om det inte vore för ett enda mycket speciellt faktum hade jag inte ens läst den här boken (jag förklarar snart). Ärligt talat, ju mer jag har tänkt på Odinsbarn, desto mer har jag tyckt att den varit ett riktigt bottennapp. Jag tyckte inte det i början. Röta vägde dock på sätt och vis upp för att Odinsbarn var så himla dålig. Faktiskt.

sammanfattning

Oktober

05:34

Alltså tiden går alldeles för fort... Hur kan det redan vara NOVEMBER?! Nåja. Läsningen i oktober var sådär den första halvan, men sen känns det som att det släppte. Flera positiva överraskningar också! Alltså Omänniskor, The Grisha, Röta, Lumberjanes, Ada Goth?! Väldigt roligt! Ni får se ordentligt när recensionerna kommer upp (förhoppningsvis snart!).

I oktober läste jag:
118. Ada Goth och mysteriet på Gasta-Gorma herrgård (Goth Girl #1), Chris Riddell *
117. Röta (Korpringarna #2), Siri Pettersen
116. Lumberjanes vol 1: Beware the Kitten Holy, Noelle Stevenson, Grace Ellis & Brooke A. Allen *
115. Stormens öga (The Grisha #2), Leigh Bardugo
114. I ljusets makt (The Grisha #1), Leigh Bardugo *
113. Speciella omständigheter, John Ajvide Lindqvist (Novellix)
112. Ibland blir skogen vred, Rebecka Åhlund *
111. Jag och Earl och tjejen som dör, Jesse Andrews *
110. Tack och förlåt, Fanny Agazzi *
109. Omänniskor, Nanna Johansson & Kristoffer Svensson *
108. Library of Souls (Miss Peregrine's Peculiar Children #3), Ransom Riggs


Totalt: 11 st.

Gillade mest: LUMBERJANES!

Gillade minst: Hm, jag vet inte riktigt. Tycker verkligen att det här varit en riktigt bra läsmånad, så vill inte sätta någon alls här!

Största överraskning: Som jag skrev ovan - förväntade mig verkligen att The Grisha skulle vara så jävla cheesy, men jag gillade verkligen båda böckerna. Lumberjanes trodde jag skulle vara bra, men inte fantastisk?! Ada Goth är nog bland det roligaste i 9-12-väg jag läst på länge. Röta hade jag superlåga förväntningar på efter Odinsbarn-floppen. Omänniskor hade jag heller inte några direkta förväntningar på och den gillade jag också himlarns mycket.

Största besvikelse: Library of Souls är väl kanske den enda den här månaden som jag blev besviken över. Alltså den var ju bra, men inte som Hollow City direkt. 

Instagram

Populära inlägg