Let's talk about en av mitt livs viktigaste filmer – ni som är i min ålder romantiserar förmodligen den här lika mycket som jag och alla andra tidigare 90-talister/sena 80-talister gör, ni som är lite yngre har kanske inte sett den. Jag pratar naturligtvis om ikon-filmen Fucking Åmål, vilken alla vettiga människor kan droppa minst ett citat ifrån.

Såhär såg jag den första gången: Jag var ganska liten, kanske något mellan sju och nio. Vi var på landet, och vår låtsaskusin var tonåring (!!!!) och hade en film på VHS som hette Fucking Åmål. Alla andra skulle åka iväg på ärende, men jag och min storasyster fick inte plats i bilen så vi blev kvar ensamma. Vi fick pengar för att köpa något att äta och hade egentligen bara två regler: 1. Köp inte godis för pengarna. 2. Titta inte på Fucking Åmål. Därför gick vi och köpte godis och bänkade oss framför tv:n i drängstugan. Jag kommer fortfarande ihåg den kittlande känslan när vi slog på filmen. Efteråt var jag väldigt osäker på vad jag hade sett, eftersom jag var alldeles för liten för att egentligen förstå.


Förra helgen gick filmen i alla fall på ettan, och varken jag eller Victor hade sett den på jättemånga år. Så vi tänkte att "hell yeah!" och så tittade vi på den. Och upptäckte att ALLT håller. Ok, bildkvallen är väl kanske kass (underdrift), men även om jag varken gick i högstadiet på 90-talet eller är uppvuxen i en småstad, vill jag ändå påstå att det är ett otroligt träffande porträtt av att komma ut som gay under just de förutsättningarna. Detta baserar jag på den otroliga småstadskänsla som finns i det området jag bor i – det vill säga mycket knegare, attityden att en inte kan bli någonting, det finns inget att göra, mycket fördomar osv, det vill säga: precis det som visas i filmen. Och trots allt: Jag tror att det har hänt mycket mer med högstadiet mellan 00-talet och 10-talet än mellan 90-talet och 00-talet. Jag kommer till exempel ihåg när jag kom ut som bisexuell inför några av mina klasskompisar. Det första en av dem säger efteråt är: "Alltså, jag tycker det är så jävla äckligt med tjejer som är med tjejer. Det ska liksom inte vara så". En lärare som stod bredvid och hörde allt såg jag att blev stött och ledsen, och sa: "Alla måste ju faktiskt få ha rätt till sin åsikt." Och jag tänkte: "Visst, ha era jävla åsikter, men en måste faktiskt inte basunera ut dem hela tiden."

Men i alla fall. Både i värderingar, humor, tempo, storyline håller den här filmen fortfarande nästan 20 år senare, och jag tycker att den belyser saker som en fortfarande får stå ut med som tjej – även om det nog var vanligare förr. Till exempel repliken "Men har du mens eller?" så fort en opponerar sig mot något.



Filmens bästa scener: När Elin försöker knarka på Novalucol, LongoVital och Alvedon och när de dividerar om brunnarna.



Med andra ord: Ni som är lite yngre som inte sett den här är kan gott se den alltså. Finns till exempel på youtube!