Första Top Ten Tuesday in ages? Senaste var [letpaus] i början på november?! Nåja, inte mitt fel, det har ju varit så jäkla tråkiga ämnen ett tag. Verkar bli lite roligare nu, så då kanske det blir av! Den här veckan är det i alla fall nya författare jag läste under 2015 som blivit favoriter. Here we go:

1. Jandy Nelson
Den här listan är omöjlig att göra utan att nämna Jandy Nelson. Båda hennes böcker ligger fortfarande på min tio-i-topp för året, och jag läste dem ändå i januari.

2. Rick Riordan
Har läst så många Riordan-böcker i år att det känns som att vi känt varandra för alltid - men jag inser att det ju faktiskt bara var i februari jag började läsa Riordan. Är uppe i åtta böcker hittills. Tror dock inte jag hinner klämma in en till, men en vet aldrig. Kanske bara för att.

3. Åsa Asptjärn
Den totala igenkänningen i Emanuel Kent - alltså jag kan inte begära mer än såhär av en ungdomsbok.

4. Rainbow Rowell
Jag känner på mig att framför allt Eleanor & Park är en sådan bok jag kommer återkomma till om några år och läsa om, och den kommer hålla precis lika bra då. Vet inte riktigt varför jag inte tagit mig tid att uppsöka fler av hennes böcker, men det kommer.

5. Noelle Stevenson
Alltså gillade Nimona så mycket, och Lumberjanes - som hon haft också haft ett finger med i - var nästan lika fantastisk. Är övertygad om att Stevenson kommer hamna på min auto-buy-lista.

6. Leigh Bardugo
Det här var ärligt talat en överraskning för mig, men hon har lätt potential att bli en av mina favoritförfattare. Både för att hon skriver böcker som är nice (ser så fram emot att läsa Six of Crows) och för att hon är mycket trevlig.

7. Åsa Larsson & Ingela Korsell
Eftersom jag inte läser deckare har jag aldrig ens varit intresserad av dessa författare. Men skräck/fantasy för mellanåldern gör de ju helt ypperligt bra. Jag är mycket positivt överraskad.

Ok, resten är lite bubblare, eftersom jag ännu bara läst en bok av dem - alltså: Jag tycker det är svårt att säga att en författare är ens favorit om hen bara har presterat en bra sak. I och för sig är väl Larsson & Korsell ett sådant fall (och Åsa Asptjärn, Och Leigh Bardugo). Men till exempel skulle jag aldrig säga att J.K. Rowling är en av mina favoritförfattare, trots att hon har skrivit en av mina bästa serier ever. Så:

8. Alex Haridi
Nu har jag ju inte ens sett något han skrivit för TV, men som författare av böcker tycker jag att han verkar väldigt lovande!

9. Jennifer Niven
Det här känns också väldigt lovande - att lyfta psykisk ohälsa på en bra och engagerande sätt, utan att det blir för ytligt och varken kan skrattas bort eller blir för tungt. Om Niven gör det hälften så bra i nästa bok är jag nöjd.

10. Matthew Quick
Till skillnad från de två här ovan har ju faktiskt Quick en hög med böcker ute på marknaden redan, och jag är sugen på flera. Liksom Niven behandlar han i Forgive Me, Leonard Peacock ett av mina viktigaste ämnen - nämligen ångest hos unga.

Jag oh:ade förra året över Spotifys "Year in music"-stats en kan få i början på december. Och årets är här! Min sambo kan intyga att jag just STUDSADE i soffan. Alltså tycker det här är orimligt kul. Och jag hade väl gissat lite hur listan över artister skulle se ut, och well, det var inte speciellt svåruträknat. Jag har ju lite koll vad jag lyssnar på liksom. Såhär såg det ut:

I till exempel det här inlägget förutsåg jag både att Foo Fighters skulle toppa och att The Bronx och RHCP skulle komma in på listan. Woop! Dessutom var ju Belle & Sebastian på min tio-i-topp förra året också.

Mina bästa album har tydligen varit: 1. A Fever You Can't Sweat Out (Panic! At the Disco) 2. The Bronx (II) (The Bronx) 3. Chinese Fountain (The Growlers) 4. Royal Blood (Royal Blood) 5. Sonic Highways (Foo Fighters).

Och som förra året: Här är min 100 topp. Länka gärna era här under! Tycker det är kul att se vad ni lyssnat på under året! Och ytterligare en grej: Citat från förra årets inlägg: "Jag är dock lite förvånad över att inte en enda Smiths-låt lyckades leta sig in på den här listan?! Av mina HUNDRA mest lyssnade var inte EN ENDA en Smiths. Bättring på det till nästa år." Detta år: Tre stycken!

Det här är kanske en bikt: Av okänd anledning fick jag för mig att youtube:a det första Sailor Moon-avsnittet på väg till frisören i fredags. Sen tittade jag och tittade och tittade på Sailor Moon tills min hjärna inte kunde sluta sjunga "Never running from a real fight / She is the one named Sailor Moon". Och ja, jag tittar på den engelskdubbade-versionen, trots att den tydligen inte är så true to originalmanus. Men jag har en ursäkt: Jag sitter och stickar samtidigt = tittar inte speciellt aktivt. Därför kan jag inte titta på den japanska, eftersom jag inte kan hänga med i vad som händer eftersom jag inte förstår japanska. Den svenska dubbningen ska vara närmare originalmanuset, men den är svårare att hitta... Nåja, det var faktiskt inte ALLS Sailor Moon-dubbningar vi skulle prata om idag, utan - dumdurum - NAMN. Nu IGEN. Japp.

I den engelska dubbningen heter nämligen Sailor Moon nämligen Serena. Hon är en prinsessa som fått fly från månen. En annan prinsessa som fått fly från månen är Selene i Cinder. Serena, Selene, samesame ish. När jag nämnde detta för Victor sa han: "jaa, men i Forgotten Realms finns det ju en Selûne som är mångudinna!" Så när jag hade lite svårt för att sova på fredagskvällen googlade jag på kopplingen - för jag menar: den måste ju finnas. Och det gör den (förutom det Selûnes uppenbara närhet till Luna som är måne på latin)! Efteråt känns det väl naturligtvis som att jag borde ha vetat det här, med tanke på att jag ändå har lite koll på grekisk mytologi. Men vad sjutton. Eftersom jag inte har något bättre att blogga om idag får ni helt enkelt också denna information som ni kanske eller kanske inte visste. Varsågoda:

1. Selena betyder måne på grekiska.
2. Selena/Selene (dyker upp lite olika stavningar när jag googlar) var helt enkelt mångudinna inom grekisk mytologi innan titanerna störtades (och den romerska motsvarigheten heter då naturligtvis Luna).

Däremot var jag lite nyfiken på vad som hände med Selene/Selena när Artemis tog över hennes ämbete. Det hittade jag dock ingenting om. Så om någon har något på vad som hände med henne får ni gärna utnyttja kommentarsfältet till att berätta om det eller hänvisa mig till var jag kan läsa. Jahapp, nu kan ni gå tillbaka till att titta på Sailor Moon eller läsa Cinder eller spela Forgotten Realms eller vad ni nu håller på med och veta att en av karaktärerna döpts efter en mångudinna.

(Åh, den här infon kan ni få också: Jag reflekterade lite över skillnaderna i de olika vinjetterna. I den svenska vinjetten fokuseras mer på Sailor Moon dåliga egenskaper, medan det i den engelska fokuseras mer på bra. Ex: "En liten tjej med jättelånga flätor / Sådär en fjorton år och rätt söt / Men om hon ramlar på sin lilla rumpa / du kan va säker på att hon tjöt" vs "Fighting evil by moonlight / Winning love by daylight / Never running from a real fight / ... / She would never turn her back on a friend / She is always there to defend / She is the one on whom we depend")

Den här veckan blev betydligt mindre stressig än vad jag hade tänkt mig - kanske mest tack vare mina ensammornar när jag kunnat hänga i soffan en timme och göra vad jag vill. Även om vissa saker inte gått som jag velat så har det varit en himla bra vecka (till exempel ser det ut som att jag kommer behöva dumpa mitt svinbra uppsatsämne för att det inte finns tillräckligt med material). Trivs så bra i mina sociala sammanhang just nu och är helt nykär i Victor som ger mig fjärilar i magen. Känns absurt att jag oroade mig så mycket i början av terminen för om mina klasskompisar skulle gilla mig eller inte, för det känns faktiskt inte som att de hatar mig. Njuter så otroligt mycket av känslan att höra till just nu.

Men veckans höjdpunkt (förutom Cleo i julkalendern) var detta: Sångaren i bandet vi såg igår började spelningen med att meddela att han var sjuk och behövde lite hjälp att komma igång. Efter det spenderade han kanske totalt 7 minuter av den 1,5 h långa konserten på scenen (för att sjunga för trummisen som fyllde år + sista låten). Ok, plus typ 3 minuter på ett vingligt barbord för att hålla ett tal om solidaritet eller något. I övrigt bad han publik hämta hans öl på scenen.

Läsningen har dock gått sent i veckan, har kommit ett par hundra sidor till på Illuminae och läst Suicide Squad (alltså!!!!) och börjat på The Wicked and the Divine. Är fortfarande trött och lyssnar hellre på musik och spelar mobilspel än läser... Har börjat lyssna på Mårten Sandéns Skorstensjul som går som ljudboksjulkalendersföljetong i DN! Tror det kan blir bra, men tycker att kapitlen är liiiite för korta.

Nej, hörni, nu ska jag dra på mig en struken skjorta och bege mig till frisören! Vad har ni gjort i veckan?

Nu är det alltså min tur i julkalenderbloggstafetten. Igår bloggade Malin, och imorgon är det Mettas tur.

Jag har varit jättedålig på att läsa bloggar på senaste tiden, det är en sån grej som liksom försvinner i min prioritering just nu... Därför missade jag totalt att Cecilia taggat mig att göra den här taggen?! Vet att Nelly har taggat mig ett par gånger också, det kommer Nelly!

Eftersom jag börjat gå upp och titta på julkalendern har jag helt plötsligt massor av tid på morgonen. Brukar gå hemifrån vid 8:45, vilket betyder att jag har 1h 15min på mig att klä på mig och göra lite vad jag vill sen = perfekt bloggtid. Det firar vi (obviously) med dubbla inlägg idag!

Favoritförfattare:
1. Marie Lu

Jag skrev ju några ord innan jag började läsa Wytches om vad jag förväntade mig av det hela. Eftersom jag sällan läser om vad böcker handlar innan jag köper dem/börjar läsa så händer det ju ibland att jag får en helt annorlunda bild av vad saker handlar om. Typ som i fallet Wytches. Jag förväntade mig något som liknade Blair Witch Project, vilket verkligen inte alls stämde.

Vi följer familjen Rooks - främst pappa och dotter. Han är en nykter alkoholist, hon har blivit anklagad för att ha dödat och sedan gömt undan kroppen efter en gammal skolkamrat. Bara hon själv vet vad som egentligen hände på platsen - att ett träd slukade kamraten. För att fly undan gamla minnen har hela familjen flyttat, men det är något konstigt med skogen på det nya stället. Det bor något där - uråldriga varelser som besitter en viss kunskap om hur världen är skapt som gör att de har förmågor bortom mänsklighetens. Och de är inte goda.

Även om det här absolut inte var vad jag hade förväntat mig gillade jag den ändå - eller jag tror i alla fall att den har potential att bli riktigt bra. I dagsläget tycker jag inte riiiiiktigt att den är helt framme. Teckningarna är jäkligt snygga - men ibland så röriga och abstrakta att jag inte ens fattar vad som händer. Så plus för snygghet - minus för tydlighet. Minus för tydlighet tycker jag dessvärre att det blir på själva storyn också. Kanske är det för att bilderna inte blir ett tillräckligt bra komplement, men ibland känns det som att det är stora hopp i berättelsen, och det har hänt något jag inte riktigt hängde med på.

Dessutom har jag enormt svårt för obestämbara monster - och dessa är verkligen extremt obestämbara. Snyder vill kalla de för "wytches" (som i stavningsvariation av häxor), men de har ingen som helst likhet med häxor, så ärligt talat fattar jag inte poängen med att dra den parallellen. Eller som jag förstår det av hans text efteråt är det baserat på en barndomslek - men alla barndomslekar är inte vettiga nog att bli en bok. Behåll känslan och idén, men redigera den lite - tänker jag.

Okej, en slutsats på det här: Otydligt, lite rörigt och hoppigt, inte jättetydligt koncept (är det här skräck eller fantasy?), men ändå potential att bli riktigt spännande. Jag är dock inte såld ÄN.

Wytches vol 1
Scott Snyder, Jock, Matt Hollingsworth & Clem Robins
144 s.
Image
2015
Goodreads

Jag är insnöad på P3-dokumentärer nu (min to-go-grej om jag är trött eller stressad) och har på lite mer än en vecka nästan hunnit lyssna på alla ur den nya säsongen... vilket känns väldigt tråkigt, för det betyder att jag lyssnar fortare än de kommer ut. Vilket alltså är typiskt dåligt. MEN, här kommer tre dokumentär-tips och ett icke-dokumentär-tips som är hemskt aktuella (med betoning på hemskt). Dessa är ganska annorlunda jämfört med de jag brukar lyssna på. I vanliga fall gillar jag mest att lyssna på dokumentärerna om mord och sånt, men har hört alla sådana redan.

Vi börjar med dokumentärerna:
Terrordåden i Paris. P3 körde en nyhets-dokumentär-special om terrorattackerna i Paris. Jag tyckte det var otroligt jobbigt att lyssna på och vill passa på att varna känsliga lyssnare (på riktigt alltså). Jag pallade knappt med de flertaliga ljudklippen med skottlossning och skrik utan att gråta, och jag är ändå inte jättekänslig. Hade en klump i halsen hela tiden. Sen tänkte jag på att det finns folk som har det såhär jämt.

Utvisningen av familjerna Sincari. Två flyktingfamiljer blir utvisade från Sverige, men har en hel by som sluter upp bakom dem, skyddar dem när poliserna försöker ta dem och åker med pengar och andra nödvändigheter efter att de blivit tillbakaskickade till Turkiet. Det blir väldigt tydligt här hur otroligt dålig koll de som fattar beslut om vem som ska få stanna i Sverige eller inte har på olika folkgruppers situationer på deras hemmaplaner - men också att det går att frammana medmänsklighet. Den här dokumentären gav mig hopp inför framtiden, så otroligt fantastiska människor som verkligen försöker hjälpa familjerna.

Striden om de apatiska barnen. Jag kommer inte själv ihåg den här striden, men det kanske är okej med tanke på att jag "bara" var tolv när det hände. En hel hög med barn som flydde från krigshärjade länder stängde av sig själva. Regeringen for med osanning och visade minimalt med medmänsklighet, och det ger åtminstone mig betydligt mer förståelse för varför sossarna förlorade valet 2006. Framför allt borde nog de styrande sossarna (och miljöpartisterna) själva lyssna på den här, eftersom de uppenbart inte lärt sig någonting och gör om samma misstag igen. Om den förra ger mer tro på mänskligheten ger väl den här kanske mindre... Men det behövs också som ögonöppnare ibland.

Det fjärde tipset är inte alls en dokumentär, utan en gammal klassiker som känns aktuell igen. Nämligen:

En ö i havet. Jag läste den här många många gånger när jag var yngre. Den handlar om Steffi och Nelli som är judar och blir skickade från Österrike till Sverige under andra världskriget. De har lämnat sitt hem och sina föräldrar, och den soliga havsö med palmstränder de förväntat sig är grå och karg och stenig. Även om den här boken har några år på nacken och det är ett helt annat krig, på en helt annan plats tror jag nog att förvirringen att komma som ensamt barn till ett helt främmande land är densamma oavsett vilken tid och plats det gäller.

Okej nu har ni förhoppningsvis sett första avsnittet av julkalendern (ALLTSÅ HUR BRA är det?!), så jag tänkte passa på att informera er om detta: På hemsidan har de varje dag en ny lucka med fakta som inte fick plats i programmet. Dessa småfilmer är det min sambo som gjort tillsammans med en kollega, och därför måste jag såklart säga åt er att ni ska titta på dem (förutom att de är bra alltså). Do it! Gå in här och scrolla ner lite så hittar ni dem!

1. Jag vill börja december månad med att säga: Alltså tack så sjukt himla mycket. I november var det väldigt många som besökte den här bloggen - så många att det inte bara var den mest välbesökta månaden på hela året, utan också i den här bloggens historia. 3500 personer tittade in här - vilket är en ökning på 40% jämfört med september. Tack tack tack så hemskt mycket. Om jag kunde tacka exakt varje person skulle jag göra det.

2. IDAG BÖRJAR JULKALENDERN HUR PEPP ÄR NI JÄTTEPEPP HOPPAS JAG FÖR DET ÄR JAG FÖR LOTTA LUNDGREN ÄR BÄST!!!!!!!

3. Tycker att det är så himla roligt att jag verkligen börjat läsa mer serier på senaste tiden. Visserligen "bara" två denna månad (Wytches och Through the Woods), men ändå. Så på min TBR för december står följande fyra seriealbum: Bitch Planet vol 1, Suicide Squad vol 1, The Wicked & The Divine vol 1 och Fables vol 2. Så jäkla fett. Hoppas också på att ha tid och ork att fortsätta på Illuminae, men ärligt talat har jag inga större förhoppningar på det. Den lilla lästid jag har är alltför upptagen av Frankfurtskolan, diverse andra vänsterradikala forskare och böcker om 1800-talsk barnlitteratur. Och samtidigt försöker jag förbereda en uppsats... Håhåjaja. Stressen kommer inte minska, och jag har tagit på mig ytterligare en sak som jag måste försöka planera (även om det egentligen inte rör er kommer ni säkert få veta en del om det så fort saker är fastställda och allt sånt!). När jag har korta stunder över är jag insnöad på P3-dokumentärer och att läsa etikettsregler (fråga inte...).

4. Det här har jag i alla fall läst i november:
124. Shiverton Hall (Shiverton Hall #1), Emerald Fennell *
123. An Ember in the Ashes (An Ember in the Ashes #1), Sabaa Tahir *
122. Batman: The Long Halloween, Jeph Loeb & Tim Sale *
121. Through the Woods, Emily Carroll *
120. Wytches vol 1, Scott Snyder, Jock, Matt Hollingsworth & Clem Robins *
119. Gasten (PAX #5), Åsa Larsson, Ingela Korsell & Henrik Jonsson