dystopi

10 skurkar

07:30

Min reaktion när jag såg temat för veckans Top Ten Tuesday:


Mvh Villain-lover.

Alltså jag har verkligen en grej för skurkar, och ju obehagligare desto bättre. Helst ska de krypa under huden och nästan få mig att gråta av frustration för att de är så omöjliga. Heath Ledgers joker i The Dark Knight är ju precis sådan. Satt och torrgrina senast vi såg den pga så obehaglig. Här kommer några av mina favoriter:

1. Christopher Pelant i Bones
Ohmy, ohmy, även om hela Pelant-ploten spårar lite i slutet är det här en av mina favoriter när det gäller tv-skurkar alltså. Så jäkla obehaglig och omöjligt.

2. Moriarty i Sherlock
Har aldrig haft en grej för Moriarty innan (eller alltså jag har ju aldrig läst någon Sherlock Holmes-berättelse, så svårt) Andrew Scott kom och ba va awesome. Har i och för sig en grej rent allmänt för Andrew Scott.

3. Captain Phasma i The Force Awakens
Jag gillar nog egentligen mer idén om Captain Phasma, mest pga EN FÅR KNAPPT SE HENNE I FILMEN? Ser mycket fram emot att se henne i filmen som kommer nästa år (pga IMDb säger att hon är med i den). Men ok, Phasma är ju inte en sån där under-huden-obehaglig typ, utan mest bara allmänt cool.

4. President Snow i The Hunger Games
Okej nu är vi tillbaka på under-huden-obehag. Det jag gillar med Snow är att han är så oförutsägbar och en vet liksom aldrig var en har honom.

5. Skuggmästaren i Grishatrilogin
Herregud, jag har en smått pinsam tendens att bli attackkär i skurkkaraktärer – bland annat Skuggmästaren. Alltså en vill ju ogärna gilla bad boys för de har ju en tendens att vara ganska onice:a. Meneh, huvudstupa hjärtat först. (Och OBS på att jag på ett rationellt plan INTE gillar sådana karaktärer, att jag kan se hur det är konstruerat och hur hemska de är, men tyvärr så dras jag tydligen till fel personer när jag läser. NÄR JAG LÄSER. IRL drar jag bara till mig helyllepersoner hur mycket jag än försöker odla bilden av mig själv som cool).

6. AIDAN i Illuminae
Visst måste en ändå älska vissa välkonstruerade AI-skurkar? Här har vi en manipulativ jävel. Det bästa händer ju förstås i slutet, SÅ INGA SPOILERS HÄR INTE.

7. SPOILER ALERT [Ava lite mer text för att inte spoila på korthet i namnet] i Ex Machina
Jag såg Ex Machina på enda biovisningen i Sverige under Way Out West förra året och ÄLSKADE DEN. Måste få Victor att se den här filmen snart (han valde att träffa sin kompis istället, pffffff)... Men kan liksom inte förklara mig, men älskar den perfekta kombon av SF och mindfuck här. BÄSTA kombinationen dessutom. Var mindblown när jag gick från biografen.

8. The Other Mother i Coraline
Alltså detta creeps me out på riktigt alltså. En annan mamma i en parallell verklighet som är typ perfekt. Förutom att du måste stanna där för alltid.

Och här kommer några stycken jag inte tycker är så spännande:
1. Levana i Lunar Chronicles
Det här känns som en sjukt ointressant och intetsägande skurk. Kan hon inte få bli lite obehagligare? Har ju i och för sig bara läst del ett och två i denna serie, men ändå.

2. Warner i Juliette Chronicles
Ehm, det här är ju då en av de pinsamma karaktärer jag brukade gilla. Nu minns jag honom mest som en jävligt gnällig och jobbig typ som tyckte synd om sig själv hela tiden. Rent intellektuellt kunde jag ju tänka även förut att han var en skit att att det var en skymf mot... ALLT hur det hela slutade.

För övrigt, en sak som jag tänkte en del på medan vi var på museer i Berlin och Prag: De värsta värsta skurkarna är typ alltid på riktigt. Tänker ibland på det Marie Lu sa till mig när jag träffade henne – att det värsta vi kan föreställa oss redan har hänt (jag var inne på det här en del med Leigh Bardugo också, även om det inte var speciellt mycket av det som kom med i slutversionen av intervjun). Det värsta är på riktigt. Och om jag blir helt svag i knäna av att stå på Václavplatsen i Prag eller lägga handen mot en rest av Berlinmuren – fatta alla ställen där det fortfarande inte är bra? Jag önskar att vi kunde stänga in de värsta typerna i böcker och låta dem stanna där. Låta dem bli enbart skrämmande berättelser. Det hade varit trevligt.
SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara

Bokbloggsjerka

Bokbloggsjerka: Boksmälla

10:24

Den här veckan har jag läst nästan fyra hela serievolymer (Avengers Arena x 3, Deadpool x 1, eller åtminstone snart), tittat på hembygdsgården där vi ska gifta oss (finare än jag kom ihåg det, med möjlighet att ha vigsel ute på en grön innergård och dubbeldörrar att öppna ut mot gården under kvällen! Kommer bli fint det här) och skällt på min sambo för att han kallade en jalapeño för habanero (????). Hela helgen jobbar jag i bokhandeln, vilket ändå känns ganska pepp.

Men vi har ju en jerka-fråga att svara på:

Har du någonsin haft en ”book hangover”, det vill säga en bok som tar slut på tok för tidigt och lämnar ett sådant avtryck/tomrum att du inte riktigt förmår dig plocka upp en ny bok för att aktivt försöka komma över den? Vilken i så fall?


Mm, tja, det var längesedan nu, men jag tenderar att bli "sönderbränd" i hjärnan om jag läser en bok med för mycket stormande känslor i (alltså inte på ett positivt sätt) eller om jag läser för snabbt. Ofta handlar det om ungdomsböcker där deras hjärtan blir så himla krossade att de typ dör och sånt eller böcker där det händer supermycket och jag typ försöker race:a igenom slutet. Då kan jag liksom bli helt död i hjärnan och utmattad och inte ORKA plocka upp en annan bok.

Sen finns det ju den bra typen av book hangover när en läst något som är så bra att en inte vill läsa något annat. Jag tror jag kände det efter att till exempel Percy Jackson var slut. Då hade jag ju ändå läst nästan hela serien på fem böcker på raken, så det var ganska hårt att återhämta sig från. Tror att jag kände ungefär samma efter första Hunger Games också, vilket förvärrades av att resterande böcker inte alls var lika bra som den första var.

Hungerspelen

Top Ten Books I Wouldn't Mind Santa Leaving Under My Tree This Year

07:30

Den här veckans Top Ten Tuesday handlar om böcker jag önskar få i julklapp. Jag har inte önskat mig speciellt mycket böcker i julklapp, och brukar sällan få några heller (som jag inte önskat mig that is. Tror inte att någon vågar köpa böcker åt mig om jag inte explicit önskat dem). Jag har faktiskt bara önskat mig en enda bok i år, och det är den illustrerade varianten av Harry Potter och de vises sten (ja, jag har önskat mig den på svenska! Jag planerar helt enkelt för framtiden och tänker att om jag har den på engelska kan jag inte läsa den med mina framtida barn). I övrigt har jag önskat mig: 1. En Fox in the Snow-tröja. 2. En morgonrock. 3. Färdiga hemtentor. 4. Att få gå vilse i minigränder och dricka öl hela nätterna.

Men det här är böcker jag funderar på att köpa till mig själv i julklapp (fick min lön igår. Ojojoj):

1. Den här samlingsutgåvan av His Dark Materials av Philip Pullman. Är jättesugen på att läsa om dessa, men har de bara på svenska (och första delen är dessutom utlånad till min lillasyster). Okej översättning förvisso, men vill hellre läsa om på engelska. (Ok, skrev själva inlägget i måndags morse, och när det här publiceras har jag... well, redan köpt en till mig)



2. The Song of the Lioness-serien av Tamora Pierce. Började läsa denna när jag var ca 11-12 men läste aldrig klart hela serien. Min brevvän skrev om Tamora Pierce i veckan och då blev jag sugen på att faktiskt läsa hela den här serien.

3. Suicide Squad vol 2: Basilisk Rising.

4. Lumberjanes vol 2: Friendship to the Max.

5. The Marvels - Brian Selznick. Alltså den här är så himla fin och så orimligt sugen på den... *sitter med fingret över köp-knappen* Här finns en boktrailer och här finns en video där den visas upp. Eeeeeh, kan just ha beställt den här från Adlibris. Om en anger rabattkoden "JUL2015" får en 10% rabatt också. Sååååå.

6. The Wishing Spell - Chris Colfer. Har varit sugen på den här ett bra tag nu alltså...

7. En Hunger Games-box. Läget är väl ungefär samma med dessa som med His Dark Materials. Vill läsa om, men har bara på svenska och nu vill jag läsa på engelska.

Hm, sen vet jag inte om det är något mer speciellt som jag är jättesugen på. Det skulle väl i så fall vara fortsättningen på Jessica Jones.

film

Pita?

13:22

Medan jag jobbar kan ni ju titta på den här. Igen och igen och igen och igen.



(För övrigt: Consider the fact that NRK made this. Får ta ett seriöst snack med sambon på SVT. Ni kan ju också kolla in Batman goes camping och alla Batman in famous movies. PistolShrimp heter denna genius kanal som är typ det roligaste jag hittat på Youtube på hur lång tid som helst)

A-Ö-boktaggen

Okej & Papegoja

11:55

Lånad härifrån.
Min sambo sabbade mina helgplaner. Jag hade tänkt att medan han åkte till jobbet för att klippa filmer till julkalendern (var med och peppa på facebook förresten!) skulle jag strecktitta på Jessica Jones (alltså Krysten Ritter = <3. Min lillasyster sa för övrigt det mest genius om denna tv-serie: "Jag tänker att det här händer efter Don't Trust the Bitch in Apartment 23"). Men så kom han hem mitt i avsnitt tre igår och efter att jag förklarat allt som hänt sa han att han också vill titta... Surt för mig, för han är ca världens långsammaste serie-tittare. Nåja. Jag får väl se till att läsa bok idag istället! Och blogga! 

På schemat idag står A-Ö-boktaggen:

O - Okej. En bok som inte var dålig, men inte särskilt bra heller.

Den här boken fick dig att säga "Meh" och rycka på axlarna. Den var liksom bara okej.

Kris av Karin Boye var nog en sådan bok för mig. Hade väl också väldigt höga förväntningar, eftersom jag bara läst Boyes dikter tidigare och de är ju ofta rätt så genialiska. 

P - Papegoja. En bok du känner härmade en annan.

Du känner att författaren var starkt inspirerad av en annan mer känd bok när du läste den här boken.

An Ember in the Ashes som jag läste klart igår är nog egentligen sjukt inspirerad av Hunger Games. Men jag har tänkt lite på det där att allt som kommer efter Hunger Games som överhuvudtaget liknar Hunger Games på något minsta lilla sätt (tex Panic blev också anklagad för att vara Hunger Games-kopia, trots att enda likheten är tävling...) blir kallade för härmisar. Och så tänker jag på Battle Royale som ju egentligen är en japansk Hunger Games - fast nio år tidigare. Det är aldrig någon som går runt och säger att dessa är "en ny Battle Royale" trots att Battle Royale var först, och trots att Hunger Games är uppenbart inspirerad av Battle Royale. Måste verkligen läsa Battle Royale för övrigt. 

funderingar

Om den tråkiga klyschan att könsöverskridande vänskap alltid måste sluta i kärlek

05:57

Jag har tänkt på en sak som är jävligt tråkig faktiskt. Det är inte bara det här att ungdomsböcker alltid måste innehålla en kärlekshistoria. Utan också: Så fort en kille och en tjej är kompisar i en ungdomsbok blir det alltid något himla kärleksstrul (eller att det åtminstone ANTYDS en kärlekshistoria). Antingen blir de kära i varandra, eller så blir den ena kär och sårad.

Det tredje alternativet - att alla andra tycker att det skulle vara ett problem - är inte lika vanligt i böcker, men desto vanligare irl enligt min erfarenhet. Herregud, kan en bara få vara kompis med en kille utan att någon kommer med olämpliga antydningar om att vi skulle vilja ligga med varandra?! Jag tror att mer än hälften av mina nära vänner varit män, och jag har aldrig kunnat ha en sådan relation utan att någon antytt att det skulle vara något mer än vänskap (frågor som "Är han snygg?" och "Vill du hångla med honom?" är INTE ovanliga. Blev frågad det av en kompis så sent som i höstas. Alltså, en blir ju dessutom lite ställd av folks fräckhet i och med att både jag och vännen i fråga är upptagna på andra håll). Väldigt spännande, med tanke på att jag inte bara tänder på män ens. I höstas skickade Alex en så himla bra krönika om det här till mig. Finns här.

Jag har precis läst klart I skuggan av Blå Jungfrun där Therese och Daniel förvisso inte blir ihop eller något sånt, men relationen är ju inte helt utan pirr och fjärilar och jag tar helt sonika för givet att de kommer bli ett par senare (eftersom det är första delen i en serie. Och kanske lite eftersom jag är skadad av att det alltid händer i alla andra ungdomsböcker). Vi har Percy och Annabeth (även om det tar ett tag). Katniss och Gale. Olivia och Pascal. Lyra och Will. Vill ni att jag ska fortsätta? Enda gången en tjej och en kille kan vara kompisar är om den ena av dem är gay - och inte ens alltid då fungerar det. Ja, jag tänker på Den andre Will Grayson. Och varför är det egentligen aldrig straighta killar som är kompisar med lesbiska tjejer? För att det inte finns någon poäng med att vara kompis med en tjej om en inte kan ligga med henne?

Eller åh, det finns ju förstås en till möjlighet för tjejer och killar att vara BARA kompisar: att de är syskon eller kusiner. Eller om de är upptagna på annat håll. Jag tänker på till exempel Harry och Hermione (eftersom båda är tillsammans med/intresserade andra) eller Day och Tess (fast de är ju praktiskt taget som syskon. Och blir inte Tess svartsjuk ändå?).

Alltså, det är som att folk tror att personer av motsatt kön inte har någon som helst behållning av varandra utöver det sexuella. Vilket ju är så himla fel. Kan vi pretty please få fler litterära könsöverskridande vänskaper som INTE slutar med att någon blir sårad eller att de vill ligga med varandra? Grejen är ju att det här blir en ond cirkel - bilden av att män och kvinnor inte kan vara vänner är så djupt rotad att den obviously inte går att undvika i litteraturen - vilket ju förstärker bilden av att män och kvinnor inte KAN vara bara vänner. Men jag vill bara säga detta: Det går faktiskt alldeles utmärkt att bara vara kompis med någon av motsatt kön. Faktiskt.

Engelsfors-trilogin

Top Ten Favorite Heroines From Books

00:52

Ooooh, veckans Top Ten Tuesday är favorit-hjältinnor! Jag gillar jättemycket, såklart! Mitt enda problem är att lyckas hålla mig ifrån klyschorna. Några sådana blir det också, förstås. Men ändå.

För övrigt - hur pepp är ni på nästa veckas Top Ten?! Jag är superpepp. Det är nämligen all time-favorites från de tre senaste åren. Sjukt peppigt.

Nåja:

1. Katniss i Hungerspelen (obligatoriskt, eftersom jag ändå har en egen katt-Katniss)
2. Hermione i Harry Potter (ofc, pga Hermione <3 läser böcker, är en besserwisser, är supersmart. Vad mer kan en begära?)
3. Raven i Pandemonium
4. Adelina i The Young Elites (eller jag åtminstone hoppas att jag kommer älska henne i nästa bok. Sååååå mycket potential som inte riiiiiiktigt blir så som jag vill i Young Elites)
5. Heather i Panic (alternativt är jag förblindad av hur mycket jag gillade själva boken)
6. Lyra i His Dark Materials
7. Minoo i Engelsforstrilogin (eh, det är väl Hermione-grejen här med, antar jag. Är så svag för pålästa besserwisser-brudar. De kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta)
8. Elsa i Min mormor hälsar och säger förlåt (vad sa jag just om besserwissrar?)
9. Kami Glass i Outtalat (kvalar eventuellt också in som besserwisser?)
10. June i Legendtrilogin (hur kan jag inte älska den här karaktären innerligt när vi spenderat så mycket tid tillsammans?)

film

PEPPEN!

10:25

Så börjar nedräkningen!





__________________________________________________________________________________

Deliriumtrilogin

Top Ten Worlds I'd Never Want To Live In

08:08

Den här veckans Top Ten Tuesday handlar om vilka världar en inte vill leva i. Som vanligt är det alldeles för många att komma upp i tio, men jag gör så gott jag kan.

1. En värld utan kärlek
Jag har nog sagt det här tidigare, men Delirium-världen är min värsta bokvärld. Kärlek är förbjudet. Har svårt att tänka mig något värre.

2. Oceanien
Anledningen till varför jag tycker att George Orwells Oceanien är bland de värre totalitära regimer jag läst om är nog för att de fuckar med mitt språk. De beskär språket för att folket inte ens ska KUNNA tänka fel saker. Förstår ni vad hemskt? Ni som inte läst 1984 borde för övrigt göra det på momangen. När en väl tagit sig igenom början är den hur bra som helst.

3. Nangijala / Törnrosdalen
Alltså, förstår ni så hemskt att komma till ett ställe som ska vara paradiset, och som visar sig inte vara det? Jag är inte jättesugen på att komma till Nangijala om jag måste stå öga mot öga med Tengil eller någon av hans soldater. Däremot går det utmärkt bra att läsa Bröderna Lejonhjärta och hålla sig på liksom läsardistans.

4. The Forest of Hands and Teeth
Den här världen vill jag ogärna leva i mer på grund av the Sisterhood än the Unconsecrated. Jag håller fortfarande på att försöka bearbeta min uppsats till ett blogginlägg, men mår illa av tristess bara av att öppna dokumentet. Men någon gång ska ni få läsa mer ingående om varför jag avskyr the Sisterhood så innerligt.

5. Sektliv
I februari förra året läste jag en bok som heter Bortom världen utanför, vilken jag aldrig skrev något om, men ändå gillade. Det här räknas förmodligen inte som en regelrätt värld, men när jag var liten drömde jag mardrömmar om att en sekt skulle komma och kidnappa mig. Sekter har alltid skrämt och fascinerat mig - men jag vill aldrig, aldrig, aldrig för mitt liv tillhöra en.

6. Panem
Panem, Panem, Panem. I think all of you can see why. Alltså över huvud taget totalitära regimer om det så gäller Hungerspelen eller Legend eller 1984 eller Delirium.

__________________________________________________________________________________

film

The odds are never in our favor

11:46

Som sagt var jag och såg Catching Fire igår. Nu har jag kommit över den värsta fniss-attacken när jag tänker på Claes Malmberg som Plutarch, så tänker säga kort vad jag tyckte.

När jag läste böckerna gillade jag bäst Gale hela tiden. Gale Gale Gale, bara Gale. Jag tyckte Peeta kom och förstörde och var allmänt jobbig och i vägen. Men! I filmen får jag inte alls den känslan, utan bara "MEN HAN ÄR JU SÅ HIMLA GULLIG" och dör lite.

När jag läste bok nummer två tyckte jag mest att det var en upprepning av bok nummer ett. Vilket jag inte heller tycker efter att ha sett filmen.  Spänningen blir mycket mer tydlig i film två, än i film ett och i bok två. Första filmen tyckte jag saknade det djup som boken faktiskt har, men den här tycker jag nästan överträffar boken (JA, JAG SKREV JUST DET DÄR. Trodde aldrig i mitt liv att det skulle hända). Men det KAN bero på att det var längesedan jag läste boken också.

Om första filmen skrev jag att jag tyckte det var dåligt att veta vad som skulle hända. Jag tyckte inte att det gjorde ett dugg i den här filmen. För övrigt grät jag när [Katniss var tvungen att åka från Distrikt 12 och Prim skrek. VISSTE ju att de skulle få ses igen, men grät ändå.]. Och tycker att Sam Claflin och Jena Malone var PERFEKTA som Finnick & Johanna. Johanna är min nya favoritkaraktär. Helt klart. Utöver Katniss såklart (jag kommer med andra ord inte döpa min katt efter Johanna).

__________________________________________________________________________________

film

Catching Fire SWEDED

23:07

Tack vare Teenbookalover kunde jag gå och se Catching Fire idag tillsammans med min sambo. När så det började närma sig slutet viskade jag mellan fnissningarna: "Han ser ut EXAKT som Claes Malmberg". Sen på hemvägen var det igång. Vilka skulle egentligen spela i den svenska versionen av Hungerspelen? Vi kom fram till:


Katniss: Tuva Novotny (okej, hon kanske är lite gammal, men ändå!)
Plutarch: Claes Malmberg (DE ÄR EXAKT LIKADANA! Hade för övrigt garvat ihjäl mig)
Haymitch: Kjell Bergqvist (alltså fattar ni vad roligt det hade varit? Dör alltså)
Peeta: Adam Lundgren

Gale känns svårare. Har sjukt dålig koll på svenska skådisar i rätt ålder. Känns som tusen år sedan jag såg en ny svensk film.

Hur hade er casting till svenska Hungerspelen sett ut?

(Rubrikreferens)
__________________________________________________________________________________ 

film

Catching Fire

12:25

Jag är typ alltid sist med att se trailers, så ni lär ju redan ha sett den här. Men om ni inte har gjort det så är trailern till Catching Fire här!


Jag måste erkänna att jag blev helt förvirrad första gången de sa Katniss namn i trailern. Eftersom min katt heter Katniss säger jag det varje dag. Det verkar som att jag verkar glömma bort varför jag egentligen döpte henne till Katniss.

Längtar ni lika mycket som jag?

Engelsfors-trilogin

Sammanfattning 2012

22:19

Här kommer sammanfattningen, inte lika tidigt som jag hade tänkt mig. Men bättre sent än aldrig!
Ojojoj, vilket fantastiskt bokår det har varit. Förra året illustrerade jag med diagram – vilket jag tänker göra även i år. Innan brukade jag skriva listor med alla årets lästa böcker, men i år är det så många att det skulle ta en evighet att scrolla igenom. Om ni är nyfikna kan ni ta en titt på min gamla blogg, där jag faktiskt uppdaterat listan med årets lästa böcker!

Tidigare skrev jag att jag under 2012 läst 135 böcker. Jag är ledsen, men jag har utgått med felaktiga uppgifter; När jag räknar böckerna jag läst i år uppgår de faktiskt till 137 stycken!

Innan jag visar upp min fina statistik ska ni få min lista med årets tio bästa! Den kommer här:
1. Revolt - Suzanne Collins
2. Under kupolen - Stephen King
3. Fatta eld - Suzanne Collins
4. Eld - Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
5. Divergent - Veronica Roth
6. Guldkompassen - Philip Pullman
7. Den hemliga historien - Donna Tartt
8. Nattens cirkus - Erin Morgenstern
9. Cirkeln - Mats Strandberg & Sara Bergmark Eflgren
10. Delirium - Lauren Oliver
Bubblare: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn - Ransom Riggs, Önska bort, önska nytt - Ingrid Olsson, Just kids - Patti Smith, Rör mig inte - Tahereh Mafi.

Så, 2012 läste jag 137 böcker, varav:

Att dela in böcker i genrer är inte helt oproblematiskt. Många av de fantasy-böcker jag läst har även varit ungdomsböcker. De som jag delat in i barnböcker är både bilderböcker och enklare kapitelböcker för barn upp till tolv år.
Författarindelningen såg ut såhär. 60 % kvinnliga författare alltså.
Och när läste jag?
Sommarmånaderna har alltiv varit mina sämsta månader. Speciellt augusti då man lite snabbt ska ta tillvara på de sista sommarlovsveckorna och sedan slungas in i skolan igen. Min bästa månad var april.

Hungerspelen

Hungerspelen

16:25

I torsdags släpptes biljetterna till Hungerspelen-filmen för bioklubbsmedlemmar. Jag passade på att boka snabbt - mest för att ha ett datum att se fram emot. Söndagen den 25/3 blir det alltså för min del - knappt två veckor bort. Jag längtar och peppar!

Ser ni fram emot filmen? Är det någon mer som hunnit boka biljetter?

Engelsfors-trilogin

Tips inför bokrean!

16:01

Fick för en stund sen mejl från Bokus om att de har släppt bokningsfunktionen inför bokrean. Jag kollade igenom rea-avdelningen lite snabbt, och mina ögon föll på två böcker som det har pratats mycket kring på senaste tiden.

Cirkeln har ju precis kommit ut i pocket, och då är det tydligen läge att rea ut den inbundna varianten. Om du gillar inbundet bättre än pocket (och har ett medmera-kort) kan du lägga på 15:- på priset och få den i det formatet istället. Om du inte äger ett medmera-kort så får du lägga på en tia till. Den hittas här. Min recension hittar du här.

Hungerspelen gavs ut i en inbunden variant med alla böckerna i en bok den första februari i år. Tydligen så är den redan på rea. Om du föredrar pocket kan du ju köpa de för 43:- styck. Om det gör det samma kan du istället köpa denna variant som kostar mindre än 2 utav pocketarna. Ynka 75:- kostar den. Den valde jag att klicka hem, så får vi se var jag gör av med mina pocketar sen. Boken hittar du här. Min recensioner hittas här, här och här.

Edit: Såg nu att Adlibris också har släppt bokningsfunktionen inför sin bokrea, och där kostar Cirkeln 65:-! Hungerspelen, trilogin i en bok, kostar 75:-, precis som på Bokus.


favoriter

Revolt

20:29

Titel: Revolt
Författare: Suzanne Collins
Antal Sidor: 329
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Det här är tredje och sista delen i Hungerspelstrilogin. Rebellernas ledare vill att Katniss ska bli Härmskrikan - den som samordnar distrikten i kampen mot huvudstaden. Peeta finns fortfarande i president Snows våld och Katniss vet inte om hon kan lite på rebellerna.

Tja, jag vet faktiskt inte riktigt var jag ska börja. Ett tag kände jag lite samma sak med den här som med sista Harry Potter-boken. I Harry Potter tycker jag att berättelsen känns tom för att den saknar Hogwarts. Den här tyckte jag kändes tom för att den saknade Hungerspelen. Men å andra sidan skrev jag om Fatta eld att den var alldeles för lik den första, och om även den här hade innehållit ett hungerspel så hade det nog blivit för mycket.

I början tyckte jag att den här helt klart var den sämsta av de tre, men varefter den gick blev jag mer och mer säker på att det var den bästa. Början är tråkig, innehållslös. Sen börjar allting hända samtidigt, och slutet är så himla bra.

Något som jag också har tänkt på under läsningen är det här att dessa böcker är alldeles för hemska för att marknadsföras som ungdomsböcker. Jag har visserligen pushat min lillasyster till att läsa alla tre, och hon älskade dem. Däremot vet jag folk i hennes ålder (hon är ändå 16, så inte jätteliten) som jag nog inte hade tyckt var lagom mogen för att läsa dem. Jag tyckte att det var jobbigt. Jag drömde mardrömmar. Jag hade svårt att andas en hel dag. Jag är 19, och skulle ändå (ursäkta hybrisen) se mig själv som mer mogen än många andra i min ålder. Frågan skulle ju också kunna vara om det inte är det som är problemet också. Ju mognare man är, desto bättre förstår man innebörden och desto mer lider man. Om man inte förstår den på samma sätt kanske det bara är en spännande bok. Dock tycker jag nog inte att det är en bok för de som inte förstår den fullt ut heller.

Eli läser och skriver har skrivit två inlägg om trilogin som även innehåller en hel del av det jag tänker runt dessa. Jag kanske skriver lite mer om någon vecka när jag hunnit smälta det lite mer. Hennes inlägg kan man i alla fall läsa här och här.


funderingar

Så var det slut

01:52

Nu, vid tio i två mitt i natten har jag storgråtandes läst klart Revolt, sista delen av Hungerspelen. Känns lite jobbigt att det är slut. Har drivit mig själv till att bara fortsätta läsa, läsa, läsa hela kvällen. Har känt ett obehagstryck över bröstet genom nästan hela boken. Eller tja, obehaglig räcker liksom inte till när man ska beskriva den hör boken. Nåja, en ordentlig recension kommer efter att jag har sovit!

favoriter

Fatta eld

16:42

Titel: Fatta eld
Författare: Suzanne Collins
Antal Sidor: 319
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Fatta eld är andra boken i trilogin Hungerspelen. Katniss och Peeta är hemma, men förbereds inför segerturnén de ska göra i landet. Katniss tror att allt ska vara över, att hon ska få vara ifred efter segern, men en dag får hon besök av president Snow. Han hotar att döda alla hon älskar om hon inte ser till att lugna ner oroligheterna hon skapat med sin upprorshandling i sluttampen av Hungerspelen. Hon måste alltså fortsätta spela att hon är galet förälskad i Peeta, trots att hon egentligen vill vara med Gale.

Sen är det dags för kvartssekelskuvning. 75 år har gått sedan starten, och spellednigen har planerat något alldeles speciellt. Något så speciellt att Katniss och Peeta återigen blir fiender på arenan.

Jag älskade Hungerspelen när jag läste den. Jag kunde inte lägga ner boken alls. Senare delen av Fatta eld blev jag lika fångad av, men jag tyckte att början var lite seg. Det var lite för lite action i början.

Något jag kände genom hela boken var en väldigt obehaglig känsla i magen. Jag insåg inte vad den där känslan var förrän på sida 289. Den obehagliga känslan var känslan av att pressa ner gråten i magen för att den inte skulle slippa ut. Istället för att känna hopp, att de en dag kommer lyckas bli fria, känner jag bara att allt är så himla fel och hopplöst. Att det aldrig kommer gå.

Tja, annars tycker jag att den är väldigt lik första boken. Tack och lov tycker jag ändå att det fungerar.


funderingar

Vill fortsätta!

12:14

Igår fick jag hem del 2 och 3 i Hungerspelstrilogin. Just nu läser jag Under kupolen (Stephen King), Eldfödd (Stephen King), Trafikmaktordningen (Planka.nu) och Simon och ekarna (Marianne Fredriksson) och har absolut inte tid med några fler böcker. Simon och ekarna vill jag få klar innan jag ska se den på bio (nästa vecka någon gång skulle jag tro) och Under kupolen vill jag få klar innan jag hinner tröttna på att läsa en så tjock bok (jag vet inte om det kommer hända, för den är så himla bra, men OM det händer vill jag inte att det ska vara på sida 350, utan hellre på sida typ 1170). Eldfödd och Trafikmaktordningen vill jag hinna få klara innan... tja, innan jag förlorar mig i Fatta eld, som är del två av Hungerspelen.

favoriter

Hungerspelen

15:13

Titel: Hungerspelen
Författare: Suzanne Collins
Antal Sidor: 304
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Panem består av 12 olika distrikt. Distrikten är rangordnade, och 1 är det som är finast och rikast, medan 12 är landets fattigaste distrikt. Katniss bor i distrikt 12 med sin mamma och sin syster Prim.
Varje år ordnas Hungerspelen, en tävling där två stycken - en kille och en tjej - från varje distrikt måste delta. Alla ungdomar mellan 12 och 18 har en lott. När man lottat fram de 24 deltagarna släpps de in på en arena. Bara en kan överleva, och allt är direktsänt i tv.
"Det måste vara ett misstag. Det här kan inte hända. Prims lott var en bland många tusen! Risken att hon skulle bli vald var så minimal att jag inte ens hade brytt mig om att oroa mig för henne. Hade jag inte gjort att jag kunde? Tagit alla tesseras som gick och vägrat låta henne göra detsamma? En lott. En lott bland alla tusen. Oddsen hade verkligen varit gynnsamma för henne. Men vad hjälpte det? /.../
'Prim!' Det kvävda skriket sliter sig upp ur min strupe och mina muskler börjar fungera igen. 'Prim!' Jag behöver inte tränga mig fram genom folkmassa. De andra ungarna stiger genast åt sidan så att jag kan gå rakt fram till scenen. Jag når fram till henne i samma ögonblick som hon är på väg att äntra trappan. Med en svepande rörelse föser jag henne bakom mig.
'Jag anmäler mig som frivillig!' flåsar jag. 'Jag anmäler mig till slåttern!' "
Miljön är en slags framtidsmiljö. De finare distrikten är högteknologiska, medan man i t ex distrikt 12 lever i princip helt utan elektricitet.

Tja, var ska jag börja? Den här boken är så bra att jag har svårt att ha några ord alls för den. När jag började läsa den sa flera till mig "Åh, du kommer inte bli besviken". Och nej, jag är inte ett dugg besviken. Det enda jag är besviken på är att boken tog slut, och att jag inte har de andra två hemma. Otroligt jobbigt. Nu efteråt klarar jag inte ens av att läsa någon annan bok, för jag VILL INTE läsa någon annan bok, för att den här är så BRA.

Jag har suttit och spänt mig hela boken igen, vilket har gett upphov till en del träningsvärk och muskelspänningar. Igår kunde jag knappt sluta läsa alls. Enda gången jag tog en paus var när jag blev hungrig och var tvungen att laga mat. Annars har jag läst och läst och läst.

I början tyckte jag att den var lite seg, och tänkte flera gånger att jag skulle lägga av. Nu är jag så himla glad att jag inte gjorde det. Det här är den bästa boken jag läst sen Harry Potter. Ingen tvekan. Jag kan inte ens minnas senast jag läste en bok som jag blev såhär fängslad av. Om jag hade haft fler poäng än fem hade den fått det.

Ja. Jag vet inte riktigt vad jag mer ska säga. Den är så bra att jag inte ens kan uttrycka mig ordentligt. Så nu sätter jag betyg så får det vara klart sen.





Läs också: 1984

Instagram

Populära inlägg