Svinalängorna handlar om Leena. Hennes föräldrar är periodare. Det vill säga, medan de har fest och dricker alldeles för mycket, får Leena ta hand om sig (och lillebror om jag inte minns heltokigt) helt själv.

Den här boken läste jag nog för första gången när jag gick i åttan. Sen blev vi tvungna att läsa den i skolan, så jag fick glatt läsa om den. Den stora höjdpunkten med att läsa den här boken i skolan var ett författarbesök på biblioteket. Susanna Alakoski dök i egen hög person upp på biblioteket här i Tumba. Vi gick på led i klassen ner för backen och in i biblioteket. Bänkade oss i det lilla rummet längst in. Susanna läste en liten bit ur sin bok, och berättade sen lite om den. Det är inte en självbiografi, men den har självbiografiska inslag. Hon valde att inte skriva den som en självbiografi, eftersom att i en självbiografi måste allting vara riktigt, och precis som det var i verkligheten.

Efter att hon berättat klart och författarbesöket var slut tog jag mod till mig - den lilla boknörden som jag var - smög fram till henne och frågade vilka böcker hon gillade. Hon skrev glatt upp fyra titlar på en liten lapp jag hade i väskan. En utav böckerna lånade jag direkt. Efter att jag använt lappen med de fyra titlarna på som bokmärke lyckades jag tappa bort den, och jag har alltid sörjt att jag inte kunde minnas hennes tre andra boktips.

Jag har nämnt lite snabbt tidigare vilken bok det var jag läste, men jag tänkte skriva om den om några veckor, så jag tänker inte avslöja mig. Den som kommer ihåg vilken bok det var får gulstjärna i kanten!