Genom facebook (alltid facebook, eller hur?) fick jag reda på att en tjej som går i min årskurs i skolan fått skriva en text för SvD om hur svininfluensavaccinet förändrade hennes liv. Hon upptäckte nämligen efter ett tag att hon var en av flera ungdomar och barn som fått narkolepsi av vaccinet.
Nu är det ett helt gäng barn och ungdomar som har fått skriva texter/blivit intervjuade till SvD's hemsida. Texterna och intervjuerna handlar just om hur det är att leva med narkolepsi. Mina bekanta skriver bland annat:

"Jag vill kunna skratta igen, oavbrutet i flera minuter. Jag vill kunna njuta av ett skrattanfall istället för direkt förbereda mig på att kataplexianfallet snart kommer bryta ut."

Jag har inte hunnit läsa alla texter än, men de jag läst är riktigt bra. Jag blir så himla arg över att saker ska stressas fram. Jag inser hur lyckligt lottad jag är som "bara" fick feber och låg helt däckad i några dagar av vaccinet. Det hade kunnat vara värre. Mycket värre.

Texterna går att hitta här. Tjejen som går på min skola heter Daniela Dahl och hittas på rad 4, den fjärde från vänster.

(Rubrikreferns: The Beatles - I'm only sleeping)