I andra delen av Syskonen Baudelaires olycksaliga liv flyttar de till en annan avlägsen släkting. Hans namn är Montgomery Montgomery och han är en professor som jobbar med reptiler. Syskonen älskar att hos Montgomery där de blir får hjälpa till med alla de reptiler som han äger, gå på bio och ha det lugnt och skönt.

Tyvärr blir den lyckliga tiden inte långvarig. Montgomerys assistent har nyligen sagt upp sig, och han har istället anställt Stefano. När Stefano anländer till huset inser syskonen att det inte är någon mindre än självaste greve Olaf. Han har inte heller nu några trevliga avsikter, utan är fortfarande ute efter Baudelaire-förmögenheten.

När jag skrev om En olustig början (som är första boken i serien) nämnde jag att jag hade lite svårt för att känna något inför boken, vilket även gäller för denna. Egentligen är de böcker som den här som är allra svårast att recensera – de man varken hatar eller älskar. De som liksom bara är bra, men inte mer än så.

Med det absolut inte sagt att det är tråkiga böcker. Jag tycker att det är väldigt bra böcker, men jag känner mig inte berörd. I form, berättande och språk är det inte någon större skillnad mellan denna och den första boken. Jag tycker nog att den här är snäppet bättre, men inte så pass mycket bättre att den stiger en hel betygsgrad.