Klockan 4:50 ringde min väckarklocka igår. Jag hade förstås legat vaken hela natten. Dels för att jag av någon anledning aldrig kan sova när jag ska gå upp tidigt. Dels på grund av att min kära lilla katt Katniss inte förstod att jag ville sova, och därför hoppade på mig en gång i halvtimmen.

Så stiger jag upp, plockar ihop det sista jag ska ha med mig (bland annat matsäck) för att åka tåg i nästan sju timmar (om en räknar tiden det tar att åka in till Centralen hemifrån mig). Jag tittar på klockan. Ojdå, 05:13, dags att börja ta på skorna. Vid 05:17 springer jag ut till busshållplatsen. Bussen är punktlig. Prick 05:19 stiger jag på.

När jag har åkt halvvägs till centrum inser jag att min bok ligger kvar hemma. Alltså, ni om några borde förstå vilken KATASTROF det här är. Var så jäkla arg på mig själv. Senare kom jag dessutom på att jag bara packat för fyra dagar istället för fem, men det här med boken kändes ungefär 1000 gånger värre.

Det kanske är nu jag bör nämna att jag hade två böcker, två sommarprat, 4 noveller och några korsordstidningar med mig också. Men det var ju den boken jag HÖLL PÅ ATT LÄSA. I ren protest läste jag inte mer än 30 sidor på den sju timmar långa resan.