Claire befinner sig i ett klassrum och tänker inget annat än att det kommer bli en helt vanlig dag. Peter skolkar från skolan och ser allt på nära håll. Jasper sover sig igenom hela händelsen. Händelsen som skulle förändra inte bara de kommande timmarna, dagarna, veckorna, månaderna, åren för dem och alla andra New York-bor, utan resten av deras liv. 

Den 11e september 2001 kraschade två plan i World Trade Center. Var var jag? Jag vet inte. Ärligt talat. Jag var åtta år gammal. 11e september är inte ett datum som jag i första hand kopplar till terrorattacken mot tvillingtornen. Jag har ingen känslomässig relation till händelsen över huvud taget. Jag vet inte om jag var för liten, och det var för avlägset. 

Något jag däremot kommer ihåg är när en självmordsbombare för några år sedan smällde sig själv mitt i Stockholms julhandel. På ett ställe där jag varit 15 minuter tidigare. Jag minns chocken. Men jag minns inte datumet. Och inget rasade, ingen blev allvarligt skadad, ingen dog (om vi bortser från han som var bomben). Jag tänker att efter den här upplevelsen fick jag uppleva ett litet, litet pytteuns av vad New York-borna var tvungna att uppleva efter 9/11. 

Att Levithan skriver bra var något jag räknade med när jag började läsa den här boken. Jag helt enkelt förberedde mig på en upplevelse när jag började läsa den här boken. Jag hade däremot inte förstått hur bra. Han får mig att känna för en händelse som jag tidigare inte brytt mig speciellt mycket om. En händelse som känns så avlägsen både i tid och rum att jag för det mesta glömmer bort att tänka på.

Liksom när jag lyssnade på/läste Gidlund är det de små sakerna som ger mig gåshud, som gör att tårarna blir svåra att hålla tillbaka. I Gidlunds sommarprat var det när han berättade att han slutat pensionsspara som störst intryck på mig. I den här boken är det när Jasper samlar ihop de papper som tagit sig från katastrofplatsen ut till Brooklyn. Det är då klumpen i halsen växer och ögonen tåras.

Den här boken har gett mig förståelse för vilken faktiskt fruktansvärd händelse det här är. Och det är det här jag älskar med böcker. Det bästa som finns är att läsa en bok och sen känna att de faktiskt förändrat något hos mig. Att jag faktiskt lärt mig något. Att det faktiskt gör skillnad att läsa böcker. 

En bit av mig fattas | David Levithan | 191 s. | Rabén & Sjögren | 2009