Hörni, ENSAMKVÄLLAR! Vad vore äktenskapet utan ensamkvällar? Skitjobbigt, vi skulle fan kväva varandra. När jag skriver det här måndag kväll är Victor på jobbkalas (de dära på SVT asså de bara kalasar hela tiden så fort det är minsta lilla premiär!) och jag carpar kvällen som fan. Har käkat sushi och äter nu godis och dricker ett glas vin en helt vanlig måndag (har sedan i januari alltid en vinbox hemma för denna typen av occasions). Om en liten stund ska jag återgå till volym tre av Harrow County – men först: En liten tisdagslista!

Okej, för jääääättelänge sedan fråga Elvira om inte jag kunde göra ett litet inlägg med skräcktips. Alltså jag vill nog framställa mig själv som mer bevandrad än jag är – och skulle nog gärna läsa mer skräck än vad jag gör... meeeen det gör jag inte.

Den här höstens skräcksug har inte riktigt vaknat för mig än, men My Best Friends Exorcism ligger här hemma och väntar på att jag ska ta itu med den. Har lite annat jag behöver läsa först... Har precis börjat med en fantasyfärsking från Gilla Böcker, och sen ska jag läsa en serie för att se om den är något att ta in i sortiment.

Jag har alltid älskat skräck – enda sen jag var liten. Jag hade en ganska massiv samling av böcker med spökhistorier, men har nog tyvärr bara kanske 4-5 stycken kvar. En av de främsta anledningar till varför jag gillar skräck så mycket är nog inte det här att bli skrämd – utan snarare själva estetiken eller vad jag ska säga. Saker som är typisk skräck. Därför räknar jag kanske inte enbart läskiga saker till skräck (vilket ju skulle vara helt värdelöst, eftersom det då skulle bli helt omöjligt att avgöra vad som är skräck och vad som inte är det. Har skrivit lite om det här).

Jag tänker att som med typ alla genrer så är ju skräck enormt spretigt, och en kan ju knappast gilla allt. På senare tid har jag mer snöat in på skräckserier. Annars är ju medelåldersskräck lite mer av min grej... Det allra bästa för mig är nog den krypande skräcken, den innan det händer – eller det vill säga terror om en vill använda sig av de "klassiska" begreppen. Motsatsen kallas för horror, som alltså är när det händer. Fattar ni skillnaden? Terror: När en är rädd för att något ska hända. Horror: När det händer.

I alla fall, här kommer några av mina skräckfavoriter – vissa har jag tipsat om tidigare, och vissa som jag har tipsat om tidigare har jag valt att strunta i nu. Tidigare inlägg finns länkade längst ner!

Böcker

Speciella omständigheter – John Ajvide Lindqvist Ehm, alltså jag tror ju det är direkt olagligt att inte ha med Ajvide på en sådan här lista. Han är ju Sveriges egen skräckmästare. Med rätta, för han är fasen grym. Jag rekommenderar allt han skrivit. Eller förutom Himmelstrand, för den tog jag mig inte igenom. Min personliga favorit är Hanteringen av odöda, men Människohamn och Lilla stjärna är också mästerliga. Just "Speciella omständigheter" är en novell som är utgiven som en Novellix, och det kan ju vara nice om en vill prova på lite. Finurligt nog har Creepypodden alldeles nyligen gjort ett helt avsnitt när Jack Werner läser just denna också! Lyssna på den här.

Slasher Girls and Monster Boys Alltså jag har nog mer och mer börjat gilla skräck i novellformat tror jag? Detta är faktiskt en antologi, så det är en hel hög med noveller från olika författare. Skön variation och många riktigt bra – även om en liksom inte kan gilla alla. Bra för att kolla in lite mer vad en tycker om.

Kvinnan i svart – Susan Hill Ah, detta är ju en riktig klassiker i sammanhanget! Jag tycker om den här så mycket! Krypande obehag, med djup och tragedi! Inte lika attackläskig som filmatiseringen, så om en vill bli rejält skrämd rekommenderar jag den.

Creepypasta – Jack Werner Alternativt – om ni hellre vill se bok istället för att se film – plockar ni upp Jack Werners bok Creepypasta. I och för sig, om ni är lika slaviska Creepypodden-lyssnare som jag är har ni kanske hört det mesta redan. I och för sig å andra sidan så har ni missat hans utläggningar kring. Lite mervärde i att läsa boken ändå.

Miss Peregrine's Home for Peculiar Children – Ransom Riggs What, är det här skräck? tänker ni kanske nu. Nä, nä inte direkt, men om ni vill läsa fantasy med inslag av terror och skräckestetik är Riggs grejen.

Carrie – Stephen King Ahahaha, så klyschigt att ha King på en sån här lista, men till mitt försvar: Elvira som önskade vill veta var hon skulle börja. Carrie är nog min personliga King-favorit. Jurtjyrkogården är läskigare, men den spelar inte lika mycket på mina strängar. Känner också att jag absolut 100 % måste läsa The Shining snart.

Serier

Locke & Key – Joe Hill & Gabriel Rodríguez Det här är också rätt mycket fantasy och liksom med mer skräckinslag. Denna var min gateway till att börja läsa mer serier också. Supersnygg dessutom.

Through the Woods – Emily Carroll Här har vi skräcknoveller i serieformat. Sjukt snyggt och lite obehagligt. Gillar skarpt!

October Faction – Steve Niles & Damien Worm Tim Burton-familjen Addams-monsterjägare. Tim Burton när han var bra, that is.

Uzumaki – Junji Ito Japansk skräckmanga som är så jäkla flippad. Alltså det är så konstigt att det blir obehagligt på riktigt. Om en är förtjust i japansk skräckfilm tycker jag att en ska kolla in denna (gudars, vem älskar inte The Grudge och One Missed Call?).

Harrow County – Cullen Bunn & Tyler Crook Här har vi en serie om en tjej som upptäcker att hon är en återfödd häxa. Hon går också runt med skinnet av en pojke i väskan. Isn't the cover giving you the creeps? Så mycket nice:a (och med det menar jag tillfredsställande obehagligt) inslag i denna.

Hoppas ni hittar något fint! Vilka är era bästa skräcktips?

Du vill nog också läsa:
Mina rysligaste böcker
Top Ten Halloweenish Reads
Mitt första möte med skräck
Jag dras alltid till skräck

Hörni det går äntligen åt rätt håll! Jag är fortfarande inte feberfri och tillbringade hela dagen igår med att titta på Bones (alltså sorry Sweets är ju ändå Sweets, men wth AUBREY, crushar så mycket på Aubrey <3). MEN! Orkade ställa mig och göra rödbetsbiffar till middag (alla som någon gång gjort vegbiffar vet vilket stort projekt det är) och sjunga högt till sextiotalspop, vilket känns som ett jävligt jävligt stort framsteg (har de senaste dagarna inte orkat laga mat alls, alternativt typ femminuters-tomatsoppa)!

Men i alla fall, nu var det ju ett tag sedan som jag postade ett inlägg i A-Ö-boktaggen, men nu är det väl dags igen. Den här gången avhandlar vi M och N.

M - Mörk. En bok med mörka toner.

Det är inte Fifty Shades of Grey vi snackar om här. Nej, den här boken hade inte kunnat bli mörkare ens om du läste den på natten. Skräck, sorg, ilska. Den här boken levererar.

N - Nostalgi. En bok du läste som barn.

Den här barndomsboken får dig att le och önska att du var liten igen.

Jag blev taggad av Nellon att göra denna, så då gör jag väl det! Det går helt enkelt ut på att lista favoritböcker från A-Ö - bra sysselsättning för en lat söndag. Enligt kutym bortser jag från the i början av titlar. Har tydligen typ inte ens LÄST böcker på Å och Ä?!

A - Alena - Kim W. Andersson
B - Bröderna Lejonhjärta - Astrid Lindgren
C - Carrie - Stephen King
D - Dagboksanteckningar från ett källarhål - David Wiberg
E - Egenmäktigt förfarande - Lena Andersson
F - Fjärde riket - Maria Nygren
G - Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet - Linn Spross
H - Himlen början här - Jandy Nelson
I - I kroppen min - Kristian Gidlund
J - Jag, en - David Levithan
K - Konsten att ha sjukt låga förväntningar - Åsa Asptjärn
L - Legend - Marie Lu
M - Miss Peregrine's Home for Peculiar Children - Ransom Riggs
N - Nick & Norahs oändliga låtlista - David Levithan & Rachel Cohn
O - Onanisterna - Patrik Lundberg
P - Panic - Lauren Oliver
Q
R - Resten får du ta reda på själv - Lauren Oliver
S - The Sleeper and the Spindle - Neil Gaiman
T - Två eller tre saker jag glömde berätta för dig - Joyce Carol Oates
U - Uzumaki - Junji Ito
V - Vi är alla helt utom oss - Karen Joy Fowler
W - Wallflower - Stephen Chbosky
X
Y - The Young Elites - Marie Lu
Z
Å
Ä
Ö - Önska bort, önska nytt - Ingrid Olsson

Jag skickar väl vidare till Elina, Elina och Vargnatt!

Uff, riktig skitdag här hemma. Min sambo lämnade mig i morse för att han ska bo i Malmö fram till i mitten på augusti. Jag vaknade med halsont och ingen röst (allting sätter sig på halsen på mig, och det rejält. Så jag tappar rösten och bara kan viska och sånt. Hopplöst för någon som gillar att sjunga och sjunger när den gör exakt allt) och vill helst vara hemma och kurera, men har förstås ett födelsedagskalas att gå på.

Får väl väga upp med att jag hade en himlarns trevlig dag igår dårå.

MEN! Det var inte alls det jag skulle prata om. Vår Bokvärld översatta en tag till svenska och taggade mig. Närmare bestämt The Disney Book Tag. Så den tänkte jag svara på idag.

Frågorna:
1. Den lilla sjöjungfrun - en karaktär som är ur sitt rätta element, "en fisk på torra land" kan man säga.

Hörni! Glad första maj! Även om jag ju tycker att det hade varit mer passande med en jerka-fråga om böcker som tar upp klassproblematik så är det ändå roligt ämne den här veckan! Nämligen:

Vilka moderna böcker tror du kommer att räknas som klassiker om hundra år?

Nämen! Jag blev visst nominerad en gång till - av I Elinas hylla den här gången. Så jag svarar på frågorna, men tänker inte tagga vidare eftersom jag gjorde det senast och det ändå känns som att de flesta hunnit göra den här nu. Tack så mycket för nominering! Här kommer Elinas frågor:

1. Vilken/vilka titlar läser du just nu?

13. Läs en bok vars titel består av endast ett adjektiv.
Den här kan kännas klurig till en början, men det finns ju faktiskt massor att välja på! Snygg av Joyce Carol Oates var den bok jag hade i åtanke när jag skrev listan, men Sarah Rees Brennans Outtalat fungerar ju faktiskt också. Om en använde Jessica Spotswoods Farlig förmåga till att pricka av telefon-punkten är det ju prima att fortsätta med Stjärnmärkt för att pricka av denna. För egen del skulle det här kunna bli tillfället då jag läser ut antingen Stephen Kings Eldfödd eller Christopher Galts Biblical.

Eh, eftersom jag tydligen IGEN är lite opepp på att läsa böcker är veckans Top Ten Tuesday-tema svårt för mig. IGEN. Jag har inte valt någon speciell genre utan bara allmänt böcker jag verkligen borde ha läst by now.

1. Deborah Harkness - A Discovery of Witches
2. Alldeles för många böcker av Stephen King. Bland annat The Shining.
3. Nina Björk - Under det rosa täcket. Är ju nästan olagligt att vara feminist utan att ha läst den här.
4. Jenny Jägerfeld - Jag är ju så jävla easy going. Pga Jägerfeld = genial.
5. Jostein Gaarder - Sofies värld. Brutalälskade filmen när jag var liten trots att jag begrep ingenting. Såg den en miljon gånger.
6. Jonathan Safran Foer - Äta djur. Eftersom jag inte äter djur. Är egentligen väldigt dålig på sånt här med dokumentärer och att sätta mig in i djurrätt, fastän jag har hjärtat på rätt ställe. Att göra mer sånt kanske skulle få mig att ta sista steget över till rätt sida (dvs utesluta alla animalier). Men å andra sidan har jag också problem med att jag tar på mig mer ansvar och dåligt samvete än vad jag klarar av, och kanske skulle gå under av ångest istället.
7. Allt av Donna Tartt. Med tanke på att Den hemliga historien är bland det bästa jag läst I MITT LIV.

Under året har jag kontinuerligt uppdaterat fliken som heter ♥♥♥ med böcker jag gillat lite extra mycket. Nu får 2014 års böcker lämna plats för 2015 års böcker, och därför tar jag och postar ett slutgiltigt inlägg med de 10 bästa böckerna jag läste under 2014.

Listan är utan inbördes ordning, eftersom jag inte har lust att ranka böcker i år.

• Prodigy - Marie Lu
• Det handlar om dig - Sandra Beijer
• Panic - Lauren Oliver
• Champion - Marie Lu
• Mördarens apa - Jakob Wegelius
• Det mest förbjudna - Kerstin Thorvall
• Carrie - Stephen King
• Egenmäktigt förfarande - Lena Andersson
• Onanisterna - Patrik Lundgren
• The Young Elites - Marie Lu

Temat för veckans Top Ten Tuesday är årets bästa böcker. 

Okej, eftersom det här efterfrågades i måndags kommer här en lista med några av mina bästa läskiga böcker/böcker med skräckinslag. Allt ifrån oläskigt med skräckinslag till mysläskigt till vanvettigt sinnessjukt himla svinläskigt. Ni väljer hur läskigt ni vill ha det!

Barnkolonin - Kerstin Lundberg Hahn
Barnkolonin läste jag ju förstås vid helt fel årstid - inte går det ju att läsa läskiga grejer på våren heller... Trots det gillade jag den jättemycket. Den utspelar sig på bästa stället för spökhistorier och är precis lagom läskig. Det vill säga "jag vågar sova själv"-läskig.

Jurtjyrkogården - Stephen King
Den här behöver väl egentligen ingen beskrivning, utan är rätt given på den här listan. Stephen King är ju ändå... ja, Stephen King. Men hm, Jurtjyrkogården, så himla vanvettigt läskig tycker jag nog inte att den är. Men skräckinslagen är tillfredsställande. Mest är den obehaglig och sorglig. Plus himla ryslig.

Mörkrädd - Andreas Roman
Nu var det ju några år sedan jag läste Mörkrädd, men jag minns den som sinnessjukt läskig. Kanske för att jag själv är mörkrädd. Om du är själv på landet eller något sådant - läs inte den här då. Jag skulle typ åka hela vägen hem mitt i natten i ren panik.

Kvinnan i svart - Susan Black
Filmadaptionen av den här boken hade sjukt tillfredsställande läskighetsgrad. Boken inte lika mycket, men jag gillade den ändå. Det finns mycket att hämta i den, och även om den inte är så obehaglig att hjärtat stannar direkt är den. Den här kanske inte är så himla mycket om du vill ha utlopp för all spänning du lagrat inom dig, men den är helt klart mysryslig!

De dödas ljus - Björn B. Jakobsson
Den här minns jag inte heller som någon isande hjärtestoppare, utan snarare mer spännande. Men med skräckinslag förstås.

Locke & Key: Welcome to Lovecraft - Joe Hill & Gabriel Rodriguez
Den här och Alena är de jag läst senast på den här listan. Eftersom jag inte läst resterande delar av Locke & Key kan jag inte tipsa om dessa, men den här första gillade jag verkligen! Tillräckligt läskigt för att det faktiskt ska kunna bli riktigt obehagligt och för att jag ska protestera lite och bli tvungen att hetskolla New Girl efter att min sambo blivit inringd på nattjobb.

Alena - Kim W. Andersson
I början var jag rädd att Alena bara skulle bli en Carrie-kopia. Och eftersom jag älskade Carrie... Well, hur mycket jag än älskade Carrie vill jag inte ha något att göra med plågsamma Carrie-kopieringsförsök. Det visade sig att det inte alls var en kopia, även om det finns tydliga influenser. Jag älskar midfucken i den här. Tror till och med att jag vill äga ett ex så jag kan läsa den flera gånger.

Carrie - Stephen King
Och givetvis kan jag inte göra den här listan utan att ha med Carrie. Och som sagt, King är ju ändå King och behöver inte motiveras på en sån här lista. Om en dock tycker att den utdragna King är enormt påfrestande tycker jag att en kan prova att läsa Carrie. Den är inte så lång, och King blir inte så babblig som han kan bli.

Hanteringen av odöda - John Ajvide Lindqvist
Alltså gud, alla Ajvide Lindqvists böcker skulle ju utan tvekan platsa på den här listan. Men jag tänkte att jag skulle försöka sansa mig lite, och väljer den bästa. Nämligen Hanteringen av odöda. Om ni bara ska läsa en enda bok av Ajvide Lindqvist är det denna ni ska läsa. Alternativt Lilla stjärna. Glöm Låt den rätte komma in, den är inte ens i samma liga som dessa två. På läskighetsskalan? Hm, kanske inte superläskig. Men bra. SÅ BRA.
__________________________________________________________________________________

"Va, nej, vad håller hon på med?! Det här är inte temat för veckans Top Ten Tuesday!"

Nej, så uppmärksamma ni är. Om ni just tänkte tanken ovan. Jag hade helt enkelt inte lust att svara på veckans tema (som var Ten Books For Readers Who Like Character Driven Novels), och eftersom jag inte svarade på förra veckans då tar jag det nu istället. Extremt otillfredsställande att jag bara kom på nio, men jaja. Har försökt dela in listan i olika delar:

De tråkiga:
1. 1984 - George Orwell
Ärligt talat tog det tre försök innan jag tog mig igenom den här boken. Sen blev det ju en av mina absoluta favoriter, vilket alltså är ett bevis på att jag ibland ger upp böcker alldeles för fort.

2. Processen - Franz Kafka
Åh Gud, Processen. Svintråkig. Tycker det fortfarande. Skumläste om den under littvet 1 och den var fortfarande inte bra.

3. Jurtjyrkogården - Stephen King
Jurtjyrkogården försökte jag läsa när jag var yngre, men tog mig inte igenom den. Hade ungefär samma känsla då som jag bitvis fortfarande känner nu: Stephen King skriver jättebra historier, men måste han stoppa in allt det där emellan? Lagom hade varit bäst.

4. Kyrkogårdsboken - Neil Gaiman
Den här började jag också på två gånger. Den ena gången sket jag i den för att jag inte kom in i den. Den andra gången var jag tvungen att läsa klart den, men tyckte egentligen aldrig att den blev bättre. Jag gillar idén om Neil Gaiman så himla mycket, men tycker sällan det är så bra som jag vill...

De läskiga:
5. Creepypasta - Jack Werner
Jag har sagt det här så många gånger: Varför älskar jag skräck så mycket när det gör mig så rädd? Alltså verkligen. Jag ÄLSKAR skräck. Allra mest creepypasta, för tycker det är ungefär det obehagligaste som finns. But it totally creeps me out, så jag vågar ju inte läsa. Samtidigt som jag blir livrädd och tror att allt är på riktigt känner jag tillfredsställelsen i hela kroppen och kan till och med komma på mig med att fånle medan jag läser. Suck, orkar inte med mig själv.

6. Mörkrädd - Andreas Roman
Den här skulle i princip kunna ha samma text som Creepypasta. Bland den läskigaste skräck jag läst.

De sorgliga:
7. Harry Potter och Dödsrelikerna - J.K. Rowling
Grät konstant medan jag läste den här. För att det var den sista. Slutet. För att jag var tvungen att säga hejdå till och avsluta en historia som följt mig sen jag var sju år gammal.

8. Kärlek är ett blandband - Rob Sheffield
Det tog mig flera månader att läsa Kärlek är ett blandband. Egentligen av två anledningar, men främst för att den är så himla himla sorglig. Alltså så himla sorglig. Jag skojar inte. LÄS INTE DEN HÄR PÅ BUSSEN. Lovar att även den mest hårdnackade kommer gråta. Jag brast ut i spontangråt på flera ställen, trots att det inte var sorgligt på JUST DET stället. Den andra anledningen var att jag tvångsmässigt var tvungen att lyssna på ALL musik som hörde till, vilket tog aslång tid. Jag har fortfarande alla band sparade som spellistor i Spotify.

De tunga:
9. Under kupolen - Stephen King
1178 sidor. Säger bara det.

__________________________________________________________________________________

Idag åker vi!

"Vart, vart?" kanske ni undrar. Till Göteborg såklart! Gud vad jag inte har pratat om det här (en subtil hint här bara), men jag ska hänga med Alex på Bokmässan! Vi tar bilen ner idag på eftermiddagen, kör hela vägen ner och åker hem på lördag eftermiddag. Torsdag-fredag kommer vi hänga på själva mässan, så om ni tror att ni ser mig: SÄG HEJ! Om det inte är jag kan det ju bli pinsamt, men om det är jag blir det hemskt trevligt - promise!

Frida, aka Photos and books har ett bokbloggsmaraton som pågår just nu. Jag har inte hängt på tidigare utmaningar, men tänkte att den här är ju inte superdupersvår (eller?) så den kan jag ju peta ihop! Jag har faktiskt också börjat förbereda uppdrag nummer tre, men det är inte riktigt klart, så det får ni vänta lite på. Det här är alltså uppdrag nummer fyra, och går ut på att fylla i böcker för hela alfabetet. Jag har försökt välja mina allra bästa böcker och böcker jag recenserat!

A - Agnes Cecilia, Marie Gripe
B - Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgren
C - Carrie, Stephen King
D - Det handlar om dig, Sandra Beijer
E - Egenmäktigt förfarande, Lena Andersson
F - Francesca, Melina Marchetta
G - Guldkompassen, Philip Pullman
H - Här ligger jag och blöder, Jenny Jägerfeld
I - I kroppen min, Kristian Gidlund
J - Just kids, Patti Smith
K - Kvinnan i svart, Susan Hill
L - Lilla stjärna, John Ajvide Lindqvist
M - Mio, min Mio, Astrid Lindgren
N - Nattens cirkus, Erin Morgenstern
O - Onanisterna, Patrik Lundberg
P - Panic, Lauren Oliver
Q - x
R - Resten får du ta reda på själv, Lauren Oliver
S - Sista kulan sparar jag åt grannen, Fausta Marianovic
T - Tretton själ varför, Jay Asher
U - Under kupolen, Stephen King
V - Varma kroppar, Isac Maarion
W - Woodstock, Elliot Tiber
X - x
Y - Yummy, Eva Susso (okej, gillade inte den här supermycket, men hittade ingen annan på Y som jag läst)
Z - Zelda, Lina Neidestam
Å - x
Ä - x
Ö - Önska bort, önska nytt, Ingrid Olsson
1-9 - 1984, George Orwell
__________________________________________________________________________________

Hallå juli, jag älskar dig! Den här månaden har jag läst supermycket (tydligen!). Sjukt kul! Och det har typ hänt... i smyg? Har inte ens märkt att jag läst mycket, det har bara hänt liksom. Det är ju förstås en hel del serie (fyra stycken), men jag tycker inte att det gör något. De räknas ju lika mycket som alla andra böcker liksom. Det här liknar ju den där sinnesjuka våren för två år sedan när jag läste typ 15-16 böcker i månaden. Och hallå, kolla! Kolla! Kolla! Jag har faktiskt hunnit med att recensera lite också. Även om det inte är allt. Ett inlägg om Egenmäktigt förfarande kommer dyka upp på söndag också (och imorgon. Ni kommer förstå vad jag menar då).

63. Det är svårt att vara Elvis i Uppsala, Nina Hemmingsson
62. Egenmäktigt förfarande, Lena Andersson
61. Molly Moons hypnotiska tidsresa - Georgia Byng
60. Serieantologi 2014, red: Jonas Lidström Isegrim
59. The Night Bookmobile, Audrey Niffenegger
58. The Three Incestuous Sisters, Audrey Niffenegger *
57. Carrie, Stephen King
56. Underbart!, Karina Ericsson Wärn
55. Kyrkogårdsboken, Neil Gaiman
54. Sorgeliga saker hände, Kathinka Lindhe *
53. Jurtjyrkogården, Stephen King
52. Banbrytande mode, Karina Ericsson Wärn *
51. Shopstop, Gunilla Brodrej *
50. En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret, Brian Selznick *
49. Popmusik rimmar på politik, Anna Charlotta Gunnarsson *

Totalt: 15 st.
Gillade mest: Egenmäktigt förfarande. Näst efter den kommer Carrie. I Carrie är Stephen King allt som jag vill att han ska vara.
Gillade minst: Serieantologi 2014. Tror att det handlar om att jag inte är från Norrland och därmed inte riktigt förstår alla referenser.
Största överraskning: Egenmäktigt förfarande. Har inte varit sugen på den här boken inte, för jag trodde inte att det skulle vara något för mig. Men tydligen så var det det.
Största besvikelse: Kyrkogårdsboken. Snart slutar jag försöka gilla Gaiman alltså.

Okej, trots att jag gnällde lite på att Stephen King ofta förstör sina berättelser genom att inte hålla ihop slutet gav jag mig ganska snart efteråt in på Carrie. Jag vet inte vad det var som gjorde att jag vill prova på den ändå, trots att jag då var lite halvsur på honom. Dock visade det sig vara ett mycket lyckat beslut.

Carrie är skolans hackkyckling. Allt tycks vara fel med henne. Vad ingen vet är att hon har en magisk kraft - hon kan flytta på saker - alltså telekinesi. Hennes mamma är djupt troende och tror att det är djävulen som givit Carrie kraften och förbjuder henne att använda den. När Carrie blir bjuden på vårbalen blir hon utsatt för ett elakt spratt. När hon inser att hon blivit lurad släpper hon helt kontrollen över sina krafter, vilket leder till en katastrofartad situation där hundratals människor dör.

Berättelsen om Carrie berättas delvis samtidigt som händelserna inträffar, delvis genom tillbakablickande förhör, intervjuer och överlevandes självbiografier. Jag tycker att konceptet fungerar väldigt bra, och även om en vet vad som kommer hända blir berättelsen väldigt intressant. Det här berättarsättet - att vi vet att något kommer hända, men inte exakt vad - är ju något av Kings specialitet, även om det sällan är lika tydligt som det är i Carrie.

Alltså, okej, jag kommer inte ens på något jag ogillade med den här boken. För jag älskade den. Det är typ bland det bästa jag någonsin läst. Jag tycker den är så himla perfekt, faktiskt. Här är ett så himla bra exempel på hur King kan vara fantastisk när han låter berättelser stå för sig själva, utan att förstöra allt med monster eller högre makter på slutet. Här är det inget sånt. Det är bara Carrie och hennes kraft, och allt bara fungerar så himla bra.

Dock fanns det en grej som jag störde mig lite på, men som egentligen är en småsak och lika gärna kan vara den översättningen som jag läst och inte Kings fel. Det vet jag inte, eftersom jag bara läst ju den översättningen (dock inte den på bilden jag läst, utan utgåva från Legenda, 1985). Och det är småsaker att en tampong blir en binda efter ett par timmar och att Carrie sägs vara sexton, sen sjutton och sen sexton igen. Jag vet att det var ännu fler sådana grejer som jag inte kommer ihåg just nu, men som jag störde mig himla mycket på när jag läste.

Eftersom jag tydligen har lite sån där bloggtorka just nu snor jag den här enkäten av Alex.

1. Vad har du på dig?
Shorts och min sambos tröja med en Abbey Road/Stormtroopers-tryck.

2. Hur lång är du?
För det mesta 172 cm, men på mornarna snarare 173 cm (viktigt!!!!!!).

3. Några piercingar?
Två hål i öronen, en i underläppen. Plus lite planer som kommer ske den 8 augusti. :)

4. OTP?
Alltså, till att börja med måste jag ju säga som Alex: Ron och Hermione. Men om jag ska vara lite originell och komma på något själv också så June och Day i Legend, och En och Rhiannon i Jag, En.

5. Favoritprogram/tv-serie?
Orange is the New Black! Och kanske Breaking Bad. Och BONES! Alltså Bones, hur kan jag glömma Bones?

6. Favoritartist/band?
Det varierar sjukt mycket, men eftersom jag har det inpräntat på min hud (alltså bokstavligt talat) måste jag väl säga Red Hot Chili Peppers. Det är liksom det band som ligger kvar jämt (och har varit mitt favoritband sen jag var åtta år). Men för tillfället blir det mycket Amason, Sahara Hotnights, Belle & Sebastian och Grateful Dead. Den här spellistan innehåller min bästa musik just nu.

7. Någonting du saknar?
Ett jobb hade jag ju inte dött av. Och fungerande internet! (har simkort i datorn med gratis internet (pga HP ger gratis internet när en köper dator med 3G där), vilket är anledningen till varför jag kan blogga nu. Annars är biblioteket och Wayne's = <3)

8. Favoritlåt?
Min all time-favorit är Thirteen av Big Star. Det är låten som får mig att gråta av lättnad när jag är spänd eller ledsen, som virar in mig i bomull när allt bränner mot huden. Alla mina bästa låtar finns i den här spellistan.

9. Hur gammal är du?
21.

10. Favoritskådespelare?
Robert Downey Jr. Alla gånger.

11. Favoritfärg?
Rött! Typ lite mörk/blod/vinrött snarare än klarrött.

12. Hög eller låg musik?
Hög! Älskar att störa grannarna (haha).

13. Senaste boken du läst?
Kyrkogårdsboken av Neil Gaiman. Inte helt oväntat (pga jag + Gaiman verkar inte vara någon vinnande kombination) gillade jag den inte överdrivet mycket.

14. Vad läser du just nu?
Inget! Har inte hunnit påbörja en ny bok än. Men troligtvis blir det Carrie av Stephen King.

15. Senaste programmet du såg?
Life Unexpected.

16. Favoritmat?
Sushi! Och typ Anammas filéers. SÅ. GODA.

17. Plats du vill besöka?
Just nu längtar jag efter Barcelona. Vill visa staden för min sambo, som inte varit där tidigare. Men annars New York, San Francisco, Detroit, Chicago, Bangkok, Indien, Australien.

18. Sista platsen du besökte?
Är ju på "semester" på "annan ort", dvs i hos min sambo i Östersund. Förra helgen var vi i Aspås utanför Krokom och gick på världens mysigaste mini-festival, och där hade jag aldrig varit innan. Så får väl bli lilla Aspås då.

19. Favoritsötsak?
Lakrits. Och glass. Gärna i kombination. Och typ allt med citron.

20. Senaste sporten du spelade?
Badminton! Jag och min lillasyster brukade spela, och sen rann det ut i sanden lite...

(För övrigt heter den här tydligen TMI-taggen egentligen. Är det bara jag som INTE tänker på Too much information först, utan något helt annat? (The Mortal Instruments))
__________________________________________________________________________________

När jag läste Under kupolen blev jag såld. Jag tyckte att det var bland det mest fantastiska jag läst, och ville genast läsa mycket mer. Såhär ett och ett halvt år senare har jag hunnit läsa betydligt mer av Stephen King - Dimman och Jurtjyrkogården samt påbörjat (men aldrig avslutat) Eldfödd och Staden som försvann. Tidigare, innan jag började blogga läste jag Raseri, som jag fortfarande tror är min favorit av de böcker jag läst av King. Eller Under kupolen. Vet inte riktigt.

Hur som helst. Nu när jag läser en sommarkurs om barn och skräckfantastik har det blivit en hel del King. Igår tittade jag på Children of the Corn (den första från 1984) och idag på It. The Shining har jag givetvis sett tidigare - dock inte Kings egna.

Nu försöker jag reflektera lite över King som författare och funderar på var jag ska stoppa honom i min inre katalogisering (okej, kanske lite orättvist att basera mina åsikter om Stephen Kings författarskap på filmer som inte är gjorda av honom, men det är en stor del av huvudstoryn i vissa som jag kommer motsätta mig). Liksom jag uttryckte om Neil Gaiman vet jag inte riktigt var King hamnar. Jag kan inte riktigt säga om jag gillar honom eller inte. Om jag tycker att han är ett geni, eller om han helt enkelt är skvatt galen.

Okej, kommande stycken kommer innehålla spoilers om berättelserna ovan samt om The Sixth Sense, så om ni inte vill veta, fortsätt inte läsa.

Jag tycker att Kings berättelser så ofta börjar bra, men att de nästan alltid - lite för ofta åtminstone - spårar ur i något som jag inte kan köpa. Till att börja med har jag väldigt svårt för odefinierade monster - som alltså varken är zombie, varulv, vampyr eller något annat etablerat monster. En tentakel hit och en tentakel dit i någon slemhög - alltså jag köper det inte. It var spännande och småläskig (om än lite trist och långdragen emellanåt) fram till slutet, när allt totalt spårar ur och det jättelika insektsliknande monstret dyker upp.

Children of the Corn hade varit jäkligt creepy om det bara handlade om barn som blev hjärntvättade - det hade varit tillräckligt läskigt och sjukt uncanny. Men så dras hela grejen med något FAKTISKT övernaturligt in, och då tappar berättelsen mig direkt. Det är liksom inte intressant längre, för jag KÖPER det inte. Berättelserna förlorar all logik, och då slutar det vara obehagligt.

Under kupolen är bara spännande så länge som det inte är aliens inblandat. Dimman gillade jag aldrig över huvud taget, pga ovanstående aversioner mot odefinierade monster.

Det jag vill komma fram till är att jag hade kunnat älska Stephen King. Jag hade kunnat göra det. Inga problem. Jag hade kunnat tycka att han var ett geni och tycka att alla som inte insåg hans storhet var idioter. Men jag gör inte det, för han twistar sina berättelser FÖR LÅNGT. De hade kunnat vara PERFEKTA. Alltså jag menar det. P.E.R.F.E.K.T.A. Men det är de inte. Jag såg även The Sixth Sense häromdagen, och efter twisten på det slutet tänkte jag bara: "BAM, där satt den!", för det slutet tar verkligen hela berättelsen till en helt ny nivå. Istället tycker jag att Stephen Kings berättelser känns SÅ SJUKT BRA fram till jag kommer till slutet, och han bara pajar allt genom att stoppa in något jävla monster.

(Och nä, tänker inte klaga på The Shining (eller Kubricks tolkning av The Shining), Raseri och Jurtjyrkogården, för det är fan perfekta berättelser rakt igenom. Förutom lite utsvävande osv, men sån är han ju)
__________________________________________________________________________________

Okej, kollade precis litteratur/filmlistan på en utav de kurser jag ska läsa i sommar. Hoppar upp och ner i stolen och fnissar pga AWESOME så bara måste dela med mig:

Skönlitteratur
Andersen, H C. 1845. "De röda skorna", i valfri samlingsutgåva av författarens sagor.
Dahl, Roald. 1964. Charlie and the Chocolate Factory. Valfri upplaga.
Gaiman, Neil. 2009. The Graveyard Book. Bloomsbury Publishing PLC.
Higson, Charlie. 2010. The Enemy. Puffin Books.
Irving, Washington. 1819. The Legend of Sleepy Hollow King, Stephen. 1983. Pet Sematary. Valfri upplaga.
Lindqvist, John Ajvide. 2004. Låt den rätte komma in. Ordfront Förlag.
Rice, Anne. 1976. Interview with the Vampire. Valfri utgåva.
Saul, John. 1999. Comes the Blind Fury. Dell Publishing Company.
Tolkien, JRR. 1937. The Hobbit: or There and Back Again. Valfri upplaga.

Filmer
Barnhemmet Bayona, Antonio Juan, 2007.
Children of the Corn. Kiersch, Fritz, 2004.
Coraline. Selick, Henry, 2009.
Pirates of Caribbean. The Curse of the Black Pearl, Verbinski, Gore, 2003.
Studio S. Videovåldsdebatten, SVT, 1980.
Supernatural, The CW. Avsnitt i urval.
The Exorcist, Friedkin, William, 1973.
The Omen, Donner, Richard, 1976.
The Nightmare before Christmas, Selick, Henry, 1993.
Harry Potter and the Goblet of Fire, Newell, Mike, 2005.
The Sixth Sense, Shyamalan, Night, M, 1999.
The Ring, Verbinski, Gore, 2002.
The Walking Dead. AMC. Avsnitt i urval.
Village of the Damned, Carpenter, John, 1995

Alltså SER NI SÅ HIMLA AWESOME?! Det är alltså Barn och skräckfantastik på Linnéuniversitetet jag ska läsa. Kan knappt vänta till kursstart på måndag. IHP!
__________________________________________________________________________________