"Va, nej, vad håller hon på med?! Det här är inte temat för veckans Top Ten Tuesday!"

Nej, så uppmärksamma ni är. Om ni just tänkte tanken ovan. Jag hade helt enkelt inte lust att svara på veckans tema (som var Ten Books For Readers Who Like Character Driven Novels), och eftersom jag inte svarade på förra veckans då tar jag det nu istället. Extremt otillfredsställande att jag bara kom på nio, men jaja. Har försökt dela in listan i olika delar:

De tråkiga:
1. 1984 - George Orwell
Ärligt talat tog det tre försök innan jag tog mig igenom den här boken. Sen blev det ju en av mina absoluta favoriter, vilket alltså är ett bevis på att jag ibland ger upp böcker alldeles för fort.

2. Processen - Franz Kafka
Åh Gud, Processen. Svintråkig. Tycker det fortfarande. Skumläste om den under littvet 1 och den var fortfarande inte bra.

3. Jurtjyrkogården - Stephen King
Jurtjyrkogården försökte jag läsa när jag var yngre, men tog mig inte igenom den. Hade ungefär samma känsla då som jag bitvis fortfarande känner nu: Stephen King skriver jättebra historier, men måste han stoppa in allt det där emellan? Lagom hade varit bäst.

4. Kyrkogårdsboken - Neil Gaiman
Den här började jag också på två gånger. Den ena gången sket jag i den för att jag inte kom in i den. Den andra gången var jag tvungen att läsa klart den, men tyckte egentligen aldrig att den blev bättre. Jag gillar idén om Neil Gaiman så himla mycket, men tycker sällan det är så bra som jag vill...

De läskiga:
5. Creepypasta - Jack Werner
Jag har sagt det här så många gånger: Varför älskar jag skräck så mycket när det gör mig så rädd? Alltså verkligen. Jag ÄLSKAR skräck. Allra mest creepypasta, för tycker det är ungefär det obehagligaste som finns. But it totally creeps me out, så jag vågar ju inte läsa. Samtidigt som jag blir livrädd och tror att allt är på riktigt känner jag tillfredsställelsen i hela kroppen och kan till och med komma på mig med att fånle medan jag läser. Suck, orkar inte med mig själv.

6. Mörkrädd - Andreas Roman
Den här skulle i princip kunna ha samma text som Creepypasta. Bland den läskigaste skräck jag läst.

De sorgliga:
7. Harry Potter och Dödsrelikerna - J.K. Rowling
Grät konstant medan jag läste den här. För att det var den sista. Slutet. För att jag var tvungen att säga hejdå till och avsluta en historia som följt mig sen jag var sju år gammal.

8. Kärlek är ett blandband - Rob Sheffield
Det tog mig flera månader att läsa Kärlek är ett blandband. Egentligen av två anledningar, men främst för att den är så himla himla sorglig. Alltså så himla sorglig. Jag skojar inte. LÄS INTE DEN HÄR PÅ BUSSEN. Lovar att även den mest hårdnackade kommer gråta. Jag brast ut i spontangråt på flera ställen, trots att det inte var sorgligt på JUST DET stället. Den andra anledningen var att jag tvångsmässigt var tvungen att lyssna på ALL musik som hörde till, vilket tog aslång tid. Jag har fortfarande alla band sparade som spellistor i Spotify.

De tunga:
9. Under kupolen - Stephen King
1178 sidor. Säger bara det.

__________________________________________________________________________________