Ni vet när man läst en bok av en författare som var så. himla. bra. Och så blir man oerhört peppad att läsa en annan bok av samma författare - för den första var ju så bra. Så tänkte jag när jag plockade ut Dödsdriften ur bokhyllan. Den är skriven av Jeb Rubenfeld som också har skrivit Analys av ett mord. Analys av ett mord läste jag för två år sen, och älskade. Fortfarande tycker jag att det är en utav de bästa deckare jag någonsin läst (trots att minnet nu har bleknat lite). Tja, ni hör ju att förväntningarna på Dödsdriften är skyhöga.

Tyvärr så står den still. Helt still, och det kryper under huden på mig för att den är så himla långsam. Inte nog med att den är långsam, den är LÅNG också. Det värsta är att förutom att den är lång+sam är den också bra. Så jag blir stressad för att det går så sakta, men kan inte bara sluta läsa eftersom den dessutom är BRA.

Vilket dilemma, eller vad säger ni?