Efter att ha läst klart Jag, En började jag direkt på den här. Jag, En var helt enkelt så fullständigt genialisk att jag var tvungen att smälla till med en Levithan till på samma gång.

Liten parlör för älskande beskriver ett kärleksförhållande. Både det bra och det dåliga. Från start till slut - fast inte i den ordningen förstås. Istället för att berättas kronologiskt berättas boken i bokstavsordning. Från A till Z. För varje ord ges en ögonblicksbild.

I början hade jag väldigt svårt för att uppskatta den här boken. Jag vet faktiskt inte om jag gjorde det alls under hela tiden som jag läste den, utan det kan faktiskt vara så att det kom först efteråt. För nu när jag läst klart den försöker jag tänka på den på samma sätt som Jag, En - microberättelser. Jag älskar ju dessa små ögonblick där det verkligen tas tillvara på nuet och allt det som är helt vanligt - men ändå helt ovanligt. Och det skulle jag säga är Levithans största talang. Han kan ta de där till synes helt vanliga, tråkiga sakerna och göra till en berättelse - till magi. Jag känner till och med att jag kanske borde läsa om den här boken, uppskatta den mer medan jag faktiskt läser den. Inte vänta till efteråt.

Jag har haft den här boken liggande hemma, plockat upp den och läst någon sida då och då. Jag tycker att det har varit ett perfekt sätt att läsa den här boken på. Den behöver komma lite i taget, inte hela på en gång. Ord för ord, ögonblick för ögonblick är bästa sättet att ta in den här på.