Svenskan, i nian måste det ha varit. Vi skulle läsa böcker som blivit filmatiserade, och blev tilldelade (eller fick i alla fall ett antal böcker att välja på). Den här var inte bland dem, men en annan bok av samma författare, Glappet var det. Såhär i efterhand funderar jag på om jag har läst Glappet också. Nåja, tillbaka till rätt spår.
Tusen gånger starkare var alltså inte med bland dessa, för det var på den tiden innan den filmatiserades. Och jo, jag har nog läst Glappet, för det var nog så att jag läste den och ville läsa mer av Christina Herrström (som alltså är författaren). Vad jag kände eller vad som hände i mitt liv när jag läste den kommer jag inte alls ihåg. Men jag minns just det här att vi skulle läsa böcker som filmatiserats.

När Signe var mindre kände hon sig fri och glad. Hon vågade ta för sig. Klassen hon gick i var levande och sprallig. Men när hon började i sexan förändrades allt. Tjejernas syn på sig själva och varandra. Det var som om världen krympte.

Nu är de 15 och Mimi och hennes nickedockor regerar. Mimi har makt och sprider sitt förakt bland klassens tjejer och killar. Signe uppfattar sig själv som en parentes. Hon är avundsjuk på Mimi men tycker inte om vad hon står för.

En dag kommer det en ny tjej, Saga, till klassen och väcker de övrigas nyfikenhet. "Det verkar vara en stark tjej", säger samhällsläraren. Saga har ett stort självförtroende och en självklarhet som tjejer i hennes ålder oftast saknar. Saga tycker att världen är till lika mycket för henne som alla andra. Och hon vågar stå upp mot Mimi, lärarna och killarna i klassen. Hon förändrar mönstret. Men så en dag är hon borta. Hon kom och försvann. "Jag vet inte var Saga finns idag. Men en sak vet jag säkert. Hon var stark, tusen gånger starkare än alla tjejer jag jag känner. Och någonstans i mitt inre växer den kraften. Det här är mitt enda liv."