Just nu håller jag på att leta material inför min magisteruppsats och måste snabbläsa en hel del böcker. Dessa två tog jag mig tid att läsa hela, eftersom de ändå var så korta. Båda behandlar självmord, men på väldigt olika sätt.

Hej och tack för ingenting – Måns Gahrton

Elsa försöker ta livet av sig, men blir avbruten av den lilla killen Sigge. Efter att ha ätit rostmacka hemma hos Sigge inser Elsa att hon nog inte alls vill ta livet av sig. Nu måste hon ta sig till Stockholm så hon hinner fram innan avskedsbrevet hon skickade till sin mamma kommer fram. Av ett misstag råkar även Sigge hamna på tåget, och nu har Elsa inte bara ett självmordsbrev att ta hand om – utan också en påstridig unge som har en pappa som väntar på honom i Kalmar.

Den här är av det lite mer humoristiska slaget, även om det också finns ögonblick av svärta. Med andra ord den bästa typen av humor. Jag har lite problem med slutet, men gillar verkligen den väldigt gulliga berättelsen om Elsas och Sigges resa.

Känslan av att hoppa – Ingrid Olsson

Den här är betydligt tyngre i jämförelse med Hej och tack för ingenting. Lisen skriver brev till en person i sin skola som tog livet av sig. Själv är hon så trött på att vara rädd i alla sociala situationer att hon inte vet hur hon ska klara av att leva mer. Hon researchar hur hon bäst ska ta livet av sig, säger till föräldrarna att hon ska ta livet av sig, står på taket och väntar på att hon ska få modet att falla.

Den här boken är så extremt mycket igenkänning för mig, då jag känner igen mycket från min egen gymnasietid. Ingrid Olsson är också en av mina bästa svenska ungdomsförfattare. Hon skriver böcker som är larvigt mycket spot on, och det känns som att hon förstår precis alla typer av karaktärer. Det här är väl kanske inte hennes bästa bok, men ändå riktigt bra.

Rubrikreferens: The Unholy Hand – The Bronx