Saga vol. 1 - Brian K. Vaughan & Fiona Staples
12:44
Okej, så i höstas när jag började kolla lite mer på att läsa serier förstod jag att jag tydligen behöver läsa Saga. När jag köpte första och andra delen på mitt jobb gick det till precis såhär: "Ska du inte ha del två och tre på en gång?" jag: "..." "Du kommer vilja ha del två och tre på en gång. Jag lovar.". Kompromissen blev att jag köpte del två på en gång.
Sååå, Saga, jag tror inte att jag träffat en enda person som INTE läst och gillat dessa - ändå kan jag inte påstå att jag är frälst. Det är en typ Romeo & Julia-saga: Två soldater från olika sidor möts, blir förälskade, rymmer tillsammans och får en knodd - simple as that. De blir såklart jagade av båda sidor och alla vill se dem döda. Soligt och fint.
Alltså, jag hade ju förstås förväntat mig extremt mycket av den här. Med tanke på den höga ratingen på Goodreads (speciellt bland mina vänner. SEX stycken har satt fem stjärnor, fem stycken fyra stjärnor), speciellt. Och alltså, jag är besviken. Det som stör mig mest är nämligen något som jag sett andra hylla - genusaspekten.
Japp, vi har en ascool mamma som släpar både unge och pappa hur långt som helst för att rädda livet på honom. Själva fördelningen av rollerna är nog rätt bra om jag gör en snabbräkning i huvudet, MEN. Det som skaver är detta: I början av boken när vi får se sexscenen mellan robotprinsen och hans fru tänkte jag: "Men shit, grymt, är det faktiskt så att vi slipper sexualisering av ENBART honkroppar i den här?" (med andra ord the male gaze). Oh my how wrong I was - i fortsättningen är det betydligt mer sexualiserade honkroppar och betydligt mindre... eh, inga, sexualiserad hankroppar. Visserligen är det mycket bara icke-sexualiserade bröst vilket är grymt och mycket uppskattat. Något annat som störde mig var hur de olika sidorna pratar om paret. Pappa Marko omnämns i termer av "monster" och "traitor". Medan mamma Alana snarare talas om som... "whore" och "slut". Well. Och argh, jag VET att det går att skildra icke-perfekt värld utan hålla med om det och allt sånt. Och visst att det bara är de onda som använder dessa ord, men begreppen problematiseras inte på något sätt. De bara står oemotsagda och det stör mig så himla grovt.
Men okej, nu låter det som att jag bara tyckte det var dåligt, och det gjorde jag ju inte. Tvärtom så tyckte jag ju att det var väldigt bra, även om jag hade förväntat mig att det skulle vara uh-mazing - vilket det ju inte var. Helt klart spännande med roliga karaktärer (alltså The Will! Är superspänd på att se hur denna mycket intressanta karaktär kommer utveckla sig) och jag vill verkligen tro att det kommer att ta sig i kommande delar - alternativt att de kvinnliga karaktärernas egenskaper väger upp för lite snubbel i början. Gillar också jättemycket att inga karaktärer är ensidiga - alla får vara personer och ha komplicerade familjeförhållanden eller andra saker som gör att en sympatiserar med dem trots att de är "onda".
2 kommentarer
En av de absolut största styrkorna i Saga är den visuella delen, Fiona Staples teckningsstil är ju helt otrolig. Karaktärsdesignen är ju helt bananer (undrar hur hennes skissblock ser ut?). The Stalk liksom??
SvaraRaderaAlltså jaaaaa, älskar det. Jag är verkligen inte typen som trodde att det öht gick för mig att bli skrämd av serier, men The Stalk skulle definitivt kunna dyka upp i mina mardrömmar. Så. Jävla. Läskig.
Radera