Titel: Den unge Werthers lidanden
Författare: Johann Wolfgang von Goehte
Antal Sidor: 193

Den unge Werther är berättelsen som under 1700-talet blev förbjuden i flera länder - bland annat Danmark - pga att många unga män begick självmord efter att ha läst den. Boken handlar om Werther som blir förälskad i Lotte. Problemet är att Lotte redan är förlovad med någon annan, men Werther är helt fast. Han kan inte tänka sig att träffa någon annan kvinna, och inte heller att göra något annat än att vara i Lottes närhet. Hans lidelse är så stor att han tar livet av sig.


Oj, tja, vad finns det att säga om den här boken egentligen? Berättelsen är uppbyggd i brev som Werther skickar till sin vän Wilhelm, där han berättar om Lotte och sin känslor på henne. Det är egentligen inte speciellt mycket handling/saker som händer, utan hela berättelsen bygger på Werthers känsloliv, i sann romantisk anda.

"Åh, det löper som en eld genom mina ådror, om min hand av en händelse snuddar vid hennes, om våra fötter vidrör varandra under bordet! Jag ryggar tillbaka som om jag svett mig på eld och en hemlig kraft drar mig åter mot henne - jag bli så yr av det. - och åh, hennes oskuldsfulla sinne, hennes oberörda själ känner inte hur mycket dessa små förtroligheter pinar mig. /.../ Hon är mig helig. Varje begär tystnar i hennes närvaro. Jag vet aldrig vad som går åt mig när jag är hos henne, det är som om själen vändes i mig, i varje nervfiber. /.../ Och hur hon vet att välja rätt tidpunkt, ofta när jag helst ville skjuta mig en kula för pannan."

Ungefär så ser språket ut, och är jättejättejobbigt i början. Efter ett tag lossnar det, dock, och då går det på som ett rinnande vatten (nåja, jag läser ändå denna bok långsammare än andra böcker). Men språket är vackert, och beskrivningarna är fantastiska.

Om man är intresserad av litteraturhistoria är det här en intressant bok. Om inte så finns det faktiskt inte jättestor mening med att läsa den.