Nu drar jag iväg på nyårsfirande och hade inte tänkt blogga mer i år. Därför vill jag säga Gott nytt år till alla!

Om det är någon som sitter hemma och inte vill göra annat än att läsa min blogg (haha) så kommer det publiceras en årsresumé så fort det blir nytt år.

Hoppas ni får en fin nyårsafton! Vi ses nästa år igen!

Titel: Den sämsta får du gratis
Författare: Henrik Lange
Antal Sidor: 197
Bokförlag: Kartago
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Den sämsta får du gratis är en samling enrutare om bokbranschen. De flesta är fullkomliga fullträffar, som vem som helst kan förstå. En del verkar dock vara mer "internskämt" som jag inte riktigt förstod, men nog hade förstått om jag var mer inne i bokbranschen. Men jag känner helt klart igen mig på flera ställen!
Jag tycker att den är ganska ojämn. Ibland är den vanvettigt rolig, och ibland faller den platt.

Jag har, precis som alla andra bokälskare sjukt många böcker. Tyvärr är majoriteten av dessa olästa, så därför har jag gjort en lista med 10 böcker som SKA bort från hyllan med olästa böcker (ja, jag har en speciella hylla för olästa böcker. Mycket enklare att hålla koll på hur många olästa böcker jag har, vilka jag har läst och vilka jag inte har läst).Böckerna på listan är sådana som kommit dit för mer än ett halvår sedan. Alltså inga nya böcker, dessa läser jag nog ändå. Annars får de vara med på Rensa hyllan-utmaningen 2013!

Vad jag mer tänkte mig är att jag inte får låna några böcker på biblioteket innan jag klarat av hela listan. Det kan bli knepigt (därför vill jag inte sträcka mig så långt som till att inte köpa några böcker), men jag ska nog klara av det.

1. The Dirt - Mötley Crue
2. Jurtjyrkogården - Stephen King
3. Pretty Vacant - Phil Strongman
4. Den hemliga trädgården - Frances Hodgson Burnet
5. Fallen - Joyce Carol Oates
6. En god människa - Nick Hornby
7. Självbiografin - Johnny Cash
8. Det här är inte en bok - Linda Skugge
9. Sagan om ringen - JRR Tolkien
10. Utrensning - Sofi Oksanen

Den enda jag egentligen bävar inför är Sagan om ringen. Men nu ska jag fasen läsa den. Nu ska det bli gjort. Om jag under läsningen tycker att den är dålig eller tråkig eller vad som helst så får jag lägga bort den. Men då har jag i alla fall gjort ett ordentligt vuxet försök (senaste gången jag försökte var jag 12. Kanske inte en bok som är den bästa att läsa när man är tolv. Finns säker de som grejar det, men jag var inte en av dem).

Det här blir nog min sista utmaning inför 2012. Hittills har jag postat Boktolvan och ett löfte om kommande 3x-utmaningar. Det får räcka, hur mycket som helst ska jag inte utmana mig själv!

Eftersom filmen The girl with the dragon tattoo hade premiär den 21:a, och jag var och såg den i tisdags tyckte jag att det var lämpligt att komma ihåg Stieg Larsson Män som hatar kvinnor den här veckan.

Det var sommaren -08. Jag och min fästman (fast då var han ju förstås bara min pojkvän) låg och blev kokta i ett tält på en festivalcamping i Borlänge (Peace & Love. Sommren jag lärde mig älska Johnossi och dog coolhetsdöden under Sex Pistols). Han envisades med att hela tiden ta min bok, eftersom han hade varit dum nog att inte ha med sig någon egen. Mina fötter gjorde så ont att vi inte kunde gå någonstans (30 grader + gummistövlar. Behöver jag ens nämna ordet skavsår?). När jag efter ett tag tröttnat på att behöva dela med mig av min bok stack jag en annan i händerna på honom, Fruktansvärdet (som det nog är läge att minnas en annan gång). Då fick jag äntligen läsa klart den i lugn och ro...

Den 22 september 1966 försvinner sextonåriga Harriet Vanger spårlöst. Nästan fyrtio år senare får journalisten Mikael Blomkvist ett ovanligt uppdrag. Han kontaktas av industriledaren Henrik Vanger som vill att han ska skriva släkten Vangers historia. Släktkrönikan är dock bara en täckmantel för det verkliga uppdraget: att ta reda på vad som egentligen hände med Harriet. Mikael, som nyligen har blivit åtalad och fälld för förtal, känner att han behöver en paus från sitt jobb på tidskriften Millennium och åtar sig jobbet. Han får hjälp av den unga, struliga datahackern Lisbeth Salander. Tillsammans börjar det omaka paret att gräva i familjen Vangers förflutna och möter en mörkare och blodigare historia än vad de någonsin kunnat föreställa sig.

Titel: Simon och ekarna
Författare: Marianne Fredriksson
Antal Sidor: 342
Bokförlag: Bonnier pocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Simon växer upp i utkanten av Göteborg i en liten arbetarfamilj. Hans pappa är principfast och stark, medan mamman är trygg och varm. Något som Simon inte förstår är varför de andra barnen skriker "judejävel" efter honom i skolan, men mamma Karin och pappa Erik bär på den tunga hemligheten. Simon är adopterad, hans riktiga pappa är jude.

Jude är också Simons bästa kompis Isak. Under rädslan för nazisterna flyttar Isak ut till Simons familj, där det visar sig att han är precis den händige pojke Erik alltid önskat sig. Simon, däremot, är mer intresserad av sina böcker.

Boken sträcker sig från att Simon är elva år, fram till slutet på 50-talet då Simon är vuxen. Den behandlar en hel del tunga ämnen, och är stundom väldigt filosofisk. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara vad den här boken betydde för mig utan att bli mer personlig än vad jag vill vara i den här bloggen.

Jag är väldigt kluven till den här boken. Stundvis tycker jag att den är fruktansvärt långtråkig. Ibland är det jääääääättelånga stycken som blir väldigt sega. Till exempel tycker jag att hela berättelsen Simon "ser" i sitt huvud när han lyssnar på musik var ett sånt stycke. Dessa stycken har jag helt sonika hoppat över. Vissa stycken har varit långtråkiga, men jag har läst dem ändå.

Den kan också stundvis vara väldigt rörig. Jag tycker egentligen att man knappt kan kalla Simon för huvudperson, för berättelsen vandrar så mycket mellan de olika karaktärerna. I några kapitel är Isak huvudpersonen, i några kapitel är Karin huvudpersonen. Det är överhuvudtaget inte en helt enkel bok.

Trots att den är halvtråkig har den lett till många insikter om mig själv, och jag är ändå glad att jag läst den. Som sagt vill jag ogärna bli alldeles för personlig, men den kommer ändå alltid ha en speciell plats hos mig. Så trots att jag inte tycker att den är jättebra så är det en bok som jag alltid kommer komma ihåg.

En utmaning som jag satte igång, men fortfarande inte avslutat, är min utmaning om 3 århundraden före 1900-talet. Dessa 3-utmaningar kommer jag fortsätta med. Några ämnen för trior jag tänkte på är 3xSamlingar, 3xPå engelska och 3xZombier. Tre saker som jag egentligen inte har något problem med, men ändå är dålig på att ta tag i. Under det kommande året kommer ni få se flera utav dessa utmaningar.

Med 3 århundraden innan 1900-talet på halvpaus (tills jag orkar läsa Don Quijote eller Den gudomliga komedin, vilket nog kan vara ganska snart) så tänker jag även sätta igång 3xSamlingar. Förslagsvis kommer det bli Låt de gamla drömmarna dö, Samlade svenska kulter och Grymhet.

Igår fick jag hem del 2 och 3 i Hungerspelstrilogin. Just nu läser jag Under kupolen (Stephen King), Eldfödd (Stephen King), Trafikmaktordningen (Planka.nu) och Simon och ekarna (Marianne Fredriksson) och har absolut inte tid med några fler böcker. Simon och ekarna vill jag få klar innan jag ska se den på bio (nästa vecka någon gång skulle jag tro) och Under kupolen vill jag få klar innan jag hinner tröttna på att läsa en så tjock bok (jag vet inte om det kommer hända, för den är så himla bra, men OM det händer vill jag inte att det ska vara på sida 350, utan hellre på sida typ 1170). Eldfödd och Trafikmaktordningen vill jag hinna få klara innan... tja, innan jag förlorar mig i Fatta eld, som är del två av Hungerspelen.

Jag tänker inte vara sämre än alla andra som utmanar sig inför det nya året. I år (eller nästa blir det ju) hänger jag på Enligt Os boktolva. Det går alltså ut på att man skriver en lista på författare, och sen läser man 12 av dem under året. Om man vill kan man göra en lista på endast 12 författare också. Jag har gjort en lista på 13, alltså kan jag hoppa över en om jag har lust.
Ni kanske redan har hunnit se min lista som jag publicerade som en ny sida i måndags. För er som inte har sett den postar jag den här igen.

1. Jens Lapidus
2. Stig Larsson (ingen felstavning, Millenniumtrilogin har jag redan läst!)
3. Torgny Lindgren
4. Jane Austen (den zombifierade Stolthet och fördom räknas bara halvt, därför får Jane var med på den här listan)
5. Daniel Defoe
6. August Strindberg
7. Kerstin Ekman
8. Franz Kafka
9. Fjodor Dostojevskij
10. Hjalmar Söderberg
11. Paulo Coelho
12. Max Brooks
13. Dean Koontz
14. James Joyce
15. Edgar Allan Poe
16. H.P Lovecraft
17. Donna Tartt

Det känns ju lagom bra... På 17 författare har jag bara fått in 3 kvinnor. Det får jag skämmas lite över, men jag får trösta mig med att jag nog kommer läsa en hel del kvinnor ändå.
Sen har jag en liten lista på författare jag faktiskt läst, men som jag skulle vilja läsa mer av:

1. George Orwell
2. Haruki Murakami
3. Joyce Carol Oates
4. Nick Hornby
5. Katerina Janouch

Fler utmaningar kommer postas snart!

Idag var jag och såg den. Jag tyckte den var tråkig i början, men vet inte riktigt när den började bli bra. Jag är inget stort fan av Daniel Craig, men i rollen som Mikael Blomqvist älskar jag honom (trots att han inte kan uttala sitt namn...). Jag har alltid tyckt att han verkligen är så fruktansvärt ful, men kunde inte låta bli att faktiskt tycka att han var lite snygg ibland.
Och Rooney Mara. Som jag skrev tidigare har jag aldrig varit något stort fan av Noomi Rapace i rollen som Lisbeth. Mara gör henne så mycket bättre. Under den där hårda ytan känns hon mjuk och sårbar, något som Rapace inte alls får fram på samma sätt.

Nu var det länge sedan jag såg den svenska versionen, så jag kommer inte ihåg så mycket av den faktiskt. Det var länge sedan jag läst boken också. Över lag är jag nog ändå nöjd. Jag slogs flera gånger över hur vackert snö är (och att tågen var i tid trots snöstormen...).

Två saker irriterade jag mig också på. I scenen där Rooney aka Lisbeth sitter på diskbänken i stugan (morgonen efter att de har haft sex) äer hon på en mjuk smörgås, men när hon tuggar knastrar den som om det vore hårdbröd. Sak nummer två är: Det var många som tragglade med engelskan. Jättekul att de fått med så många svenska skådespelare, men väldigt irriterande att de bryter lite. Det kanske känns som en liten grej, men när jag tittar på film gillar jag när språket flyter. Det är så väldigt mycket mer jobbigt att lyssna på någon som pratar kantigt eller stockigt än att lyssna på någon som bara flyter på. Förutom det är jag nöjd.

Efter att ha läst nästa 400 sidor Stephen King tycker jag ändå att jag kan skriva om varför jag redan älskar honom - trots att jag ännu egentligen inte läst en hel bok av honom. 400 sidor är ju ändå lika långt som en ganska normallång bok, om än inte lika många sidor som en Stephen King-bok.

1. Brodyren
   Förmågan att inte bara kunna säga saker som de är, utan göra en enda mening till ett långt stycke utan att det blir tråkigt och repititivt.
2. Planteringen
   Han är mästare på att göra föremålsplanteringar. Polismästare Dukes fru uppmanar honom att vara försiktig med pacemakern. Det hade han behövt komma ihåg lite senare.
3. Jag vet, men inte karaktärerna
   Jag vet att den här karaktären snart kommer dö. Det vet inte han.

Jag har också samlat ihop 4 ytterst snygga citat från Under kupolens första 60 sidor. De behöver inte nödvändigtvis illustrera punkterna ovan, utan är bara fantastiska.

"Vilken vacker jävla dag!" utbrast Claudie. Chuck skrattade. De hade fyrtio sekunder kvar att leva.

Alla nålarna på instrumenträdans mätare föll ned till noll och låg stilla.
"Vad i helvete?" sade Claudie Sanders. Hon vände sig mot Chuck. Han hade spärrat upp ögonen med såg inte panikslagen ut, bara förbryllad. Panik hade de inte tid med.
Chuck såg aldrig instrumentbrädan. Han såg att Senecans nos knycklades ihop mot honom. Sedan såg han att de båda propellrarna löstes upp i sina beståndsdelar. 
Han hann inte se mer. Han hann ingenting mer. Senecan exploderade ovanför Route 119 och det regnade eld över landsbygden. Och kroppsdelar. En rykande underarm - Claudettes - landade med en duns bredvid det prydligt halverade skogsmurmeldjuret.
Det var den tjugoförsta oktober.

Vi har tagit en tur runt hela det strumpformade Chester's Mill och kommit tillbaka till Route 119. Och tack vare berättandets magi har inte ett ögonblick förflutit sedan den drygt sextioårige karlen i Toyotan rusade rakt in i något osynligt men mycket hårt och bröt näsan.

Det hördes en förfärlig smäll som genljöd över landskapet likt ett rullande klippblock. Sedan regnade timmerstockarna tillbaka ned på Mottonsidan, och landade på vägen och de omgivande fälten som ett enormt plockepinn. En av dem träffade taket för Sea Dogs stadsjeep och slog den alldeles platt och spred ut vindrutan över motorhuven i ett regn av diamantgnistrande splitter.

Den här boken hann jag läsa ut en bok, och sen fick jag jullov. Lovet innebar att jag bestämde mig för att ge mig på den tjockaste bok jag någonsin läst. 1178 sidor Under kupolen. Stephen King alltså. Det är en rejäl tjockis, men ack så bra! Nåja, Djävulens märke var boken jag hann läsa ut.
Parallellt med Stephens Under kupolen läser jag mer Stephen (Eldfödd) och lite Marianne Fredriksson (Simon och ekarna). Totalt har jag väl läst en 400 sidor i de båda Stephen-böckerna, och har redan lärt mig älska hans sätt att berätta på. Mer om det tänkte jag posta imorgon. Han blir tillängnad ett helt eget inlägg istället.

Jag kom ihåg Tusen gånger starkare. För övrigt var det det tolfte inlägget i den kategorin. Med ett inlägg per vecka blir det med andra ord 12 veckor. Det känns som mindre, men tiden går fort när man har roligt!

Antal sidor:
Mån: 181
Tis: 2
Ons: 132
Tors: 103
Fre: 120
Lör: 64
Sön: 0

Totalt: 602
Medel per dag: 86

Nu är jag tillbaka efter julen, fylld med godis och mat, men utan några bok-julklappar att visa upp. Jag har fått många fina julklappar - till exempel ett nytt täcke, lakrits-te, en parfym jag önskat mig och 300 kronor - men inte speciellt många böcker. 3 böcker fanns i mina paket: en om cupcakes, en Beatles-fotobok och en om Kinas historia. Den om Kinas historia antar jag var med för att demonstrera pocketfordralet farmor hade sytt till mig.
Däremot fick jag fyra bokiga julklappar. Water for Elephants-filmen, biobiljett till Simon och ekarna, ett pocketfodral (som sagt) och ett presentkort på Akademibokhandeln. Presentkortet ska få ligga kvar på ett bra ställe fram tills det är dags för bokrea. Då ska jag ta med mig mitt presentkort (och en hel del pengar) och ge mig ut i rean!

Trots att det faktiskt är dagen före julafton tänker jag redan nu säga god jul! Eftersom det är jul tänker jag inte blogga under helgen, utan bara vara helt ledig (kanske visa upp några julklappsböcker, om jag får några. Det verkar lite osäkert i år faktiskt - jag har nämligen knappt önskat mig några böcker). Så god jul nu då så kommer jag tillbaka efter helgen! Hoppas ni får många bokiga julklappar!

Enligt O kollade hur många av årets mest sålda böcker (på Adlibris) hon läst, och jag tänker göra detsamma! Jämfört med henne har jag läst få... Men här kommer listan!

Rött/länk = Har läst
Grönt = Vill läsa
Blå = Äger

1. Den farliga leken av Jungstedt, Mari
2. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonasson, Jonas
3. En dag av Nicholls, David
4. Vårlik av Kallentoft, Mons
5. Sarahs nyckel av Rosnay, Tatiana de
6. I grunden utan skuld av Sten, Viveca
7. Niceville av Stockett, Kathryn
8. Flickan med snö i håret av Schulman, Ninni
9. Pansarhjärta av Nesbø, Jo
10. Tusenskönor av Ohlsson, Kristina
11. Drömmen förde dej vilse av Jansson, Anna
12. Paganinikontraktet av Kepler, Lars
13. Blodläge av Theorin, Johan
14. Vyssan lull av Gerhardsen, Carin
15. Den glömda trädgården av Morton, Kate
16. En sannolik historia av Alvtegen, Karin
17. Dyngkåt och hur helig som helst av Skäringer, Mia
18. Mamma, pappa, barn av Gerhardsen, Carin
19. Igelkottens elegans av Barbery, Muriel
20. Samlade dikter 1954-1996 av Tranströmer, Tomas (håller jag på med i stilla mak just nu och en lång tid framöver)

Alltså totalt fyra lästa, två som jag vill läsa och två som jag har.

Jag och min pojkvän har nu köpt biljetter och ska se den på tisdag i nästa vecka. Är väldigt sugen på att se hur Mara har klarat det här.
Jag har aldrig varit riktigt förtjust i Noomi Rapace som Salander, i motsats till resten av världen (verkar det som), så jag hoppas att Rooney Mara gör det bättre.

Jag läste Norwegian Wood ungefär samtidigt som filmen Norwegian Wood, baserad på boken, gick upp på biograferna har i stan. När vi började hyra filmer genom Lovefilm var det den första film jag satte upp på vår lista, och igår såg vi den äntligen.

Jag var ju inte överdriver imponerad utav boken, men det är ingenting jämfört med filmen. Filmen var faktiskt inte bara icke imponerande, utan dessutom en riktigt stor besvikelse. Två timmars film, och det känns som att det inte händer någonting. Skådespelarna känns osäkra och spelar inte bra (eller så är det bara det där med japanska).

Dessutom stör jag mig på det lilla faktum att det i filmen är totalt obegripligt varför filmen heter Norwegian Wood. Reiko spelar den en gång i filmen, men man får aldrig veta vad den har för betydelse för Watanabe. Jag saknar faktiskt en hel del grejer från boken. I filmen går aldrig Watanabe och Midori på porrfilm. Man får inte ens veta att Midori betyder grön, och att Watanabe flyttar till ett hus med veranda och inte till en lägenhet. Reikos historia är helt utelämnad.

Men självklart förstår jag att allt detta inte hade fått plats. Samtidigt känner jag att om de dragit ner lite på alla tystnader så hade det kanske fått plats i alla fall. Över lag känns filmen väldigt fransk, fast utan den där sköra stämningen som finns i fransk film. I de franska filmer brukar stämningen vara så skör att den är som en spänning som gör allting intressant och drivande. Den här filmen hade behövt den där extra lilla stöten, för nu är den mest långrtråkig.

Däremot är fotot underbart. Miljöerna är magnifika, och jag vill helst av allt sälja allt jag äger och har och åka till de japanska bergen. Naoko är väldigt söt och Watanabe är fantastiskt välklippt. Han frisyr är perfekt, och inte ett enda hårstrå ligger någonsin fel. Så den är nästan värd att se bara för att den är snygg.

Svenskan, i nian måste det ha varit. Vi skulle läsa böcker som blivit filmatiserade, och blev tilldelade (eller fick i alla fall ett antal böcker att välja på). Den här var inte bland dem, men en annan bok av samma författare, Glappet var det. Såhär i efterhand funderar jag på om jag har läst Glappet också. Nåja, tillbaka till rätt spår.
Tusen gånger starkare var alltså inte med bland dessa, för det var på den tiden innan den filmatiserades. Och jo, jag har nog läst Glappet, för det var nog så att jag läste den och ville läsa mer av Christina Herrström (som alltså är författaren). Vad jag kände eller vad som hände i mitt liv när jag läste den kommer jag inte alls ihåg. Men jag minns just det här att vi skulle läsa böcker som filmatiserats.

När Signe var mindre kände hon sig fri och glad. Hon vågade ta för sig. Klassen hon gick i var levande och sprallig. Men när hon började i sexan förändrades allt. Tjejernas syn på sig själva och varandra. Det var som om världen krympte.

Nu är de 15 och Mimi och hennes nickedockor regerar. Mimi har makt och sprider sitt förakt bland klassens tjejer och killar. Signe uppfattar sig själv som en parentes. Hon är avundsjuk på Mimi men tycker inte om vad hon står för.

En dag kommer det en ny tjej, Saga, till klassen och väcker de övrigas nyfikenhet. "Det verkar vara en stark tjej", säger samhällsläraren. Saga har ett stort självförtroende och en självklarhet som tjejer i hennes ålder oftast saknar. Saga tycker att världen är till lika mycket för henne som alla andra. Och hon vågar stå upp mot Mimi, lärarna och killarna i klassen. Hon förändrar mönstret. Men så en dag är hon borta. Hon kom och försvann. "Jag vet inte var Saga finns idag. Men en sak vet jag säkert. Hon var stark, tusen gånger starkare än alla tjejer jag jag känner. Och någonstans i mitt inre växer den kraften. Det här är mitt enda liv."
 

Ja, det här temat var jobbigt. Tre tegelstenar som jag har eller vill läsa är temat hos Lyrans Noblesser den här veckan. Jag väljer att skriva om tre som står i min bokylla, två är mina egna, och den tredje tillhör biblioteket.

1. Under kupolen - Stephen King
   Den här ska jag nog försöka mig på under jullovet. Jag har faktiskt inte läst så mycket av Stephen King (Raseri är den enda bok jag läst av honom tidigare), men jag håller på att läsa Eldfödd just nu. Om jag gillar Eldfödd ska jag ge mig på den här.
   
2. Alla själars natt - Deborah Harkness
   Verkar jättebra, men är jättetjock. Det är det enda som hindrar mig, allvarligt talat.
   
3. Decamerone - Giovanni Boccaccio
   Behöver avsluta min utmaning, och den här boken skulle kunna vara det avslutet. Jag är jättesugen på att läsa den - men det är samma som med Alla själars natt, det enda som hindrar mig är tjockleken. Och kanske att den är skriven på 1300-talet.

Titel: Djävulens märke
Författare: Magnus Nordin
Antal Sidor: 490
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Ingen vikarie orkar med klass 9c på Katarina Östra skola. Efter att deras lärare Hanna blivit deprimerad har de bytt vikarie varannan vecka. Sen kom Malin. Hon får eleverna att prestera mer än de någonsin gjort tidigare. Alla elever och lärare blir totalt charmade av Malin. Alla förutom tre, eleven Ella, matteläraren Fredrik och Hanna. När Hanna oväntat tar livet av sig försöker Fredrik ta reda på vem den här Malin egentligen är. Varför skiftar hennes ögon färg, och vad gör hon i en död mans lägenhet tillsammans med eleven Jonathan?

Jag väntade länge på att den här boken skulle börja. Efter 250 sidor hade jag fortfarande inte kommit in i boken, och det kändes knappt som att det hände något. Tempot var för lågt, och stämningen var inte tillräckligt mystisk för ett så lågt tempo. Jag tycker att det var lite för mycket personer inblandade, för väldigt många sidor gick åt till att beskriva deras hemförhållanden. Det gjorde att det blev mycket långa transportsträckor. Över lag var det väldigt lite som hände på alldeles för många sidor.

Jag är med andra ord inte nöjd, men å andra sidan kunde jag knappt sluta läsa. Någonting drev mig, trots att jag egentligen inte tyckte att den var jättebra. Jag är lite missnöjd med hur den slutar också.

Det här var veckan då jag både lämnade in dator och telefon. Eftersom jag har en iPhone i vanliga fall (när den inte är inlämnad) så är jag ganska van att jag göra det jag ska göra på internet på den. Det vill säga, twittra, blogga, läsa bloggar, kolla forum och facebook. Nu när jag bara har en gammal skruttelefon känner jag mig helt handikappad. Tack och lov har jag kvar kontakter och kalender med iCloud, så jag kan se dem i datorn. Felet på telefonen är att hemknappen börjat glappa och mejlen är konstig (virus, sa butiksförsäljaren).

Nåja, något jag däremot förlorade (förhoppningsvis bara tillfälligt) var anteckningarna om hur många sidor jag läst i veckan. Jag minns hur många, men inte exakt vilken dag. Nåja, det är nog inte viktigt egentligen, förutom att jag helt maniskt håller koll.

Den här veckan anlände äntligen mina visitkort och en goodiebag från Akademibokhandeln!

Två böcker hann jag läsa ut (färre än förra veckan, men å andra sidan har jag faktiskt orkat mig igenom en vuxenbok. Ojojoj), Mannen som föll i glömska och Hungerspelen.

Boken (eller bokserien) jag kom ihåg var Molly Moon.

Lästa sidor:
Totalt: 1012
Genomsnitt per dag: 144

Mitt i allt stök med trasiga datorer och telefoner så har jag glömt helt bort att blogga om detta! Jag har ju fått mitt inlägg från min bokvän! Allting var verkligen fullträffar, och jag ser fram emot att läsa de båda böckerna. Jag hade tagit en bild på allt också, men den togs med telefonen, och finns således inte här exakt just nu...

Böckerna jag fick var i alla fall Snabba Cash av Jens Lapidus och Bedragaren av Katerina Janouch. Som sagt, två böckerna som det ska bli väldigt kul att läsa!

Jag har dock ingen som helst aning om vem det skulle kunna vara, men jag säger i alla fall STORT tack!

Veckans fråga: Vilken är den bästa bok som din/dina favoritförfattare har skrivit? Observera att du bara får välja en bok per författare! 
Åh, den frågan svarade jag på för ett tag sen i 30-dagarsutmaningen! Joyce Carol Oates: Foxfire Celia Rees: Blodssystrar John Ajvide Lindqvist: Hanteringen av odöda Nick Hornby har jag utelämnat avsiktligt, eftersom jag egentligen inte riktigt kan bestämma mig för vilken bok som är min favorit.

Har du en bokblogg och tycker det här verkar roligt? Klicka då här!

Titel: Hungerspelen
Författare: Suzanne Collins
Antal Sidor: 304
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Panem består av 12 olika distrikt. Distrikten är rangordnade, och 1 är det som är finast och rikast, medan 12 är landets fattigaste distrikt. Katniss bor i distrikt 12 med sin mamma och sin syster Prim.
Varje år ordnas Hungerspelen, en tävling där två stycken - en kille och en tjej - från varje distrikt måste delta. Alla ungdomar mellan 12 och 18 har en lott. När man lottat fram de 24 deltagarna släpps de in på en arena. Bara en kan överleva, och allt är direktsänt i tv.

"Det måste vara ett misstag. Det här kan inte hända. Prims lott var en bland många tusen! Risken att hon skulle bli vald var så minimal att jag inte ens hade brytt mig om att oroa mig för henne. Hade jag inte gjort att jag kunde? Tagit alla tesseras som gick och vägrat låta henne göra detsamma? En lott. En lott bland alla tusen. Oddsen hade verkligen varit gynnsamma för henne. Men vad hjälpte det? /.../
'Prim!' Det kvävda skriket sliter sig upp ur min strupe och mina muskler börjar fungera igen. 'Prim!' Jag behöver inte tränga mig fram genom folkmassa. De andra ungarna stiger genast åt sidan så att jag kan gå rakt fram till scenen. Jag når fram till henne i samma ögonblick som hon är på väg att äntra trappan. Med en svepande rörelse föser jag henne bakom mig.
'Jag anmäler mig som frivillig!' flåsar jag. 'Jag anmäler mig till slåttern!' "

Miljön är en slags framtidsmiljö. De finare distrikten är högteknologiska, medan man i t ex distrikt 12 lever i princip helt utan elektricitet.

Tja, var ska jag börja? Den här boken är så bra att jag har svårt att ha några ord alls för den. När jag började läsa den sa flera till mig "Åh, du kommer inte bli besviken". Och nej, jag är inte ett dugg besviken. Det enda jag är besviken på är att boken tog slut, och att jag inte har de andra två hemma. Otroligt jobbigt. Nu efteråt klarar jag inte ens av att läsa någon annan bok, för jag VILL INTE läsa någon annan bok, för att den här är så BRA.

Jag har suttit och spänt mig hela boken igen, vilket har gett upphov till en del träningsvärk och muskelspänningar. Igår kunde jag knappt sluta läsa alls. Enda gången jag tog en paus var när jag blev hungrig och var tvungen att laga mat. Annars har jag läst och läst och läst.

I början tyckte jag att den var lite seg, och tänkte flera gånger att jag skulle lägga av. Nu är jag så himla glad att jag inte gjorde det. Det här är den bästa boken jag läst sen Harry Potter. Ingen tvekan. Jag kan inte ens minnas senast jag läste en bok som jag blev såhär fängslad av. Om jag hade haft fler poäng än fem hade den fått det.

Ja. Jag vet inte riktigt vad jag mer ska säga. Den är så bra att jag inte ens kan uttrycka mig ordentligt. Så nu sätter jag betyg så får det vara klart sen.





Läs också: 1984

När jag började läsa Hungerspelen var det flera som sa "Du kommer inte bli besviken", och det är jag sannerligen inte. Jag går och läser, pluggar och tar paus var tionde minut för att läsa ett par sidor, äter och läser, gör inget annat än läser. Jag kan omöjligt lägga ifrån mig den. I början tyckte jag att den var seg, och många gånger var jag på väg att ge upp. Nu är jag så himla glad att jag inte gjorde det, för denna bok har potential att vara den bästa boken jag läst i år!

Nu har jag lottat fram vinnaren bland de rätta svaren i tävlingen.
Namnet på Patti Smiths självbiografi är förstås Just Kids. Jag får nog komma på en svårare fråga till nästa gång, för ALLA svarade rätt!

Vinnaren blev i alla fall Monika/Sannboken. Grattis! Jag har skickat ett mejl till dig Monika, så om du svarar med din adress senast imorgon borde paketet hinna fram innan jul.

Molly Moon var väldigt populär när jag gick i 4:an-5:an. Det hela började med att en utav tjejerna i min klass hade klätt ut sig till Molly Moon på vår klassmaskerad. Jag förstod inte vem denna fantastiska Molly kunde vara då, men några veckor senare fick jag en underbar glittrande bok av mamma. Den hade titeln "Molly Moon stannar tiden". Jag blev förtrollad av allt glitter och började läsa den direkt. Sen var jag fast. Molly Moon, Molly Moon, åh så jag älskade de böckerna.
Molly Moon stannar tiden är egentligen bok nummer två i serien. Idag innehåller den fem stycken böcker, men jag har bara läst de två första. Jag blev faktiskt precis väldigt sugen på att beställa hem allihopa och läsa om dem nu. Jag har ju tvåan någonstans, men jag vet inte riktigt var.

Nu är jag glad att jag minns Molly Moon, för faktum är att jag inte alls gjorde det för bara en stund sen. Jag bara satt och funderade på vilken bok jag skulle komma ihåg den här veckan. Så slog det mig, att det här är ju den självklara, den bästa.

Molly Moon är en osäker, föga tilldragande och impopulär 10-åring som har tillbringat hela sitt liv på ett eländigt barnhem skött av en hårig, monstruös föreståndare.

Molly har vant sig vid att klara av den förskräcklige föreståndarens oförskämdheter och de andra barnens hån, men när hennes enda vän, Rocky, blir adopterad flyr Molly till sin sista tillflyktsort - biblioteket. Där hitta hon en mystisk bok om hypnos och upptäcker att hon har en mycket speciell talang. Snart hypnotiserar hon föreståndaren att göra en hatt av ett par trosor och ger sig sedan iväg för att hitta Rocky.
Sökandet för Molly till New York men hack i hälarna finns den ondskefulle professor Nockman, som är fast besluten att använda Mollys hypnotiska makt i ett spektakulärt brott...

Inatt avslutas Svenska kulter-tävlingen!

Titel: Mannen som föll i glömska
Författare: Mia Ajvide
Antal Sidor: 364
Bokförlag: Albert Bonniers
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

En dag när Jack kommer hem vet hans fru inte vem han är. Hans jobbarkompisar känner inte igen honom. Till och med hans mamma behandlar honom som en främling.  

"När Jack i all hemlighet och för andra gången på mindre än en vecka, betraktade sin hustru genom verandafönstret var han klar över att hon hade glömt bort honom. Och att hon aldrig skulle minnas honom igen.
Det var inte hennes fel. Lika lite som det var någon annans. Han hade fallit ur hennes medvetande lika självklart som en droppe regn faller ur ett moln. Ena stunden är den där. I nästa är den borta"

Själv känner Jack ingen skillnad. Han känner sig inte förändrad på något sätt, och det har inte hänt honom något speciellt.
För att fördriva tiden medan han väntar på att någon ska minnas honom forskar han i den unge Almas mystiska död. Varför dog hon? Varför är det ingen som minns hennes bror Edmund?

Det första jag slogs av med den här boken var omslaget. Eller tja, det är ju såklart det första man ser, men det är inte förrän man tar i det som man reagerar. Det känns nämligen som matt gummi, helt mjukt och lent. Fram tills jag satte på mitt eget skyddsfodral på satt jag och klappade på omslaget samtidigt som jag läste. En detalj som är trevlig, men väldigt distraherande om man är jag.

Sen så var det innehållet, ja. Väldigt intressant berättelse, men jag hade velat ha mer Myntholm. Dessa vändor i Rinkeby drar ner betyget markant. På något sätt känns det som att boken är två historier som inte hänger ihop, fastän de gör det i alla fall. Det är lite svårt att förklara, men framför allt tycker jag att det beror på stämningar. Känslan av mystik som finns när han inte är i stan infinner sig inte när han är i stan. Det tycker jag är väldigt tråkigt, för jag vill att den ska vara lagom spännande och mystisk hela tiden.

Att jag älskar att känna igen miljöerna är svårt att komma ifrån. Jag har alltid uppskattat att maken Johns böcker ofta utspelar sig i närheten av där jag brukade tillbringa somrarna som barn. Och Stockholm. Den här stan alltså. Den är mitt hem, och jag älskar att läsa böcker där jag så fort jag blundar kan se exakt var personerna i boken är någonstans.

Överlag tycker jag att det är en mycket bra bok. Egentligen skulle jag vilja säga 3,5, och hade till och med kunnat tänka mig att göra en ny betygs-bild med 3,5 poäng just för denna bok. Eftersom min dator har gått sönder så kommer jag ju dock inte åt mallarna och photoshop, så jag sätter en fyra!




Läs också: John Ajvide Lindqvist

Idag vaknade jag av att någon med dolt nummer ringde till mig. "Hej! Jag kommer från DHL och står utanför ditt hus för att leverera ett paket, men det verkar inte vara någon hemma". Jag for upp ur sängen och nästan halvskrek "JO! JO! JAG ÄR HEMMA!" Så slängde jag i alla hast på mig de första kläder jag såg och snubblade ner för trappen. Upp med dörren och "HEEEEEJ!". Efteråt insåg jag att håret stod på ända och klänningen satt helsnett. Förhoppningsvis kommer vi aldrig ses igen.

Paketet innehöll i alla fall 250 st visitkort, matchande min blogg. Heja!

Efter det gav jag mig ut för att plocka in posten och upptäckte en stor påse (och en avi, men har inte orkat ta på mig ordentliga kläder för att hämta det paketet än...). Påsen innehöll tre stycken paket från Akademibokhandeln, och ett papper som berättade om deras nya omslagspapper.

Jag måste säga att dessa omslagspapper är faktiskt fantastiskt fina. Jag älskar båda två! Insidan är dessutom röd, så himla snyggt. De tre paketen innehöll förstås tre stycken böcker också. Jag är Zlatan, Två gånger är en vana och Marko-Polos kärlekskaruseller.

Titel: Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag
Författare: Sara Ohlsson
Antal Sidor: 304
Bokförlag: Gilla Böcker
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Olivia har blivit dumpad av John, och förstår inte hur hon ska kunna leva utan honom. Tillsammans med bästa kompisen Emma gör de upp planer över hur hon ska kunna få honom tillbaka. Plan A: Visa att hon är världens bästa flickvän och att John var dum som dumpade henne. När inte det fungerar får de ta till Plan B: Att göra John svartsjuk. Men Olivia tar det ett steg längre. Först hånglar hon med Danijel, och sen med Kalle.

Boken handlar om att låta bli att lyssna på rykten och göra som kroppen vill. Den ifrågasätter den "slampstämpel" som unga tjejer ofta får när de hånglar eller har sex med flera olika killar.
"Jag är tyvärr död..." är både varm och sorgsen, men framför allt är den fruktansvärt rolig. Ohlsson blandar kul med allvar, och hon gör det himla bra.

Språket är lätt och flyter på bra. Jag tycker att det påminner mycket om Jenny Jägerfelds språk, men innehåller inte samma klockrena formuleringar som hennes böcker gör.

Över lag måste jag säga att det är en väldigt bra bok!

Under den här veckan har det varit ganska tomt med inlägg. Och tja, vid det här laget vet ni väl varför... Nåja, jag startade ju faktiskt igång en ny tävling! I tävlingen kan man vinna ett gott julte, och bok Svenska Kulter. Jag tycker att ni ska klicka er in där och vara med och tävla!

Jag såg också Dödsdansen på Stadsteatern, och hann läsa ut tre stycken böcker: Naomi & Elys kyssförbudslista, Hoppas och Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag (vars recension inte publiceras förrän imorgon!). 3 stycken ungdomsböcker. 2xGilla Böcker, och 1xRachel Cohn & David Levithan. Två faktorer som verkar ha blivit min specialitet. Jag måste nog utnämna Gilla Böcker till mitt nya favoritförlag. Kan man göra så? Säga att man har ett favoritförlag? För i så fall har jag nog det.

Antal lästa sidor:
Mån: 42 s
Tis: 321 s
Ons: 472 s
Tors: 12 s
Fre: 38 s
Lör: 10 s
Sön: 82 s


Totalt: 977 s
Genomsnitt per dag: 140 s

Titel: Hoppas
Författare: Åsa Anderberg Strollo
Antal Sidor: 272
Bokförlag: Gilla Böcker
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Eftersom det ändå inte finns någon hemma som bryr sig, sticker Jonna till Stockholm. Hon åker iväg med det som är kvar av studiebidraget och ska skaffa ett jobb och boende. Alltså går dock inte som Jonna tänkt sig. Det är svårt att hitta butiker som tar emot 16-åringar ett par dagar innan jul, och istället blir Jonna hemlös.

I början känns språket "undervisningsaktigt". Som att: "Gör inte såhär och såhär för då går det illa". Som att det är MENINGEN att jag ska lära mig något utav boken, och att det är dess enda syfte. Tack och lov blir det mycket bättre efter ett tag. Senare är det inte alls lika stelt och stolpigt som i början.

Berättelsen om Jonna som försöker få en dräglig tillvaro i det vinterkalla Stockholm är rörande. Hon träffar flera olika personer som hjälper henne, bland annat Alex, Elina och Helena. Hon träffar också flera människor som bara vill henne illa.

Boken handlar om att hålla ihop och hjälpa varandra när man har jobbigt. Den handlar om att klara sig på egen hand, när ingen bryr sig, och ingen riktig hjälp går att få. Stundvis är den väldigt fin, men lika ofta faller den platt. Över lag känner jag nog att Jonna är alldeles för barnslig för sin ålder. Hon känns snarare som 14 än som 16. Det irriterar mig ibland. Ofta.

Ja, jag är lite kluven till den här boken. Kanske mest för att den är så himla ojämn. Ibland är det så himla BRA, och ibland känns det konstlat och inte-på-riktigt. Betyget borde ligga precis i mitten, 2,5, men eftersom jag inte har några halva poäng så tänker jag avrunda uppåt.




Om du är lite äldre: Hemlös - med egna ord

Veckans fråga: Berätta om boken/böckerna du läser just nu! 
Just nu läser jag Mia Ajvides Mannen som föll i glömska. Den handlar om Jack som har ett jobb där han trivs och världens bästa fru. En dag när han kommer hem från jobbet har hans fru ingen aning om vem han är. Ingen på jobbet känner igen honom, och inte heller hans mamma. 

Har du en bokblogg och tycker det här verkar roligt? Klicka då här!

Titel: Naomi & Elys kyssförbudslista
Författare: Rachel Cohn & David Levithan
Antal Sidor: 256
Bokförlag: Pocketförlaget
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Naomi och Ely har vuxit upp i samma hus och har alltid varit bästa kompisar. Egentligen vill Naomi vara mer än vänner, men hon vågar inte tala om det för Ely. Speciellt inte eftersom han gillar andra killar. "Andra killar" råkar just i det här fallet vara Naomis pojkvän...

Jag insåg att min Cohn&Levithan-dyrkan inte kunde bli komplett utan att ha läst även denna. Att jag tycker att denna är sämst av de tre säger inte så mycket, eftersom jag tycker att de andra två är fantastiska. Det här är heller inte på något sätt en dålig bok. Tvärtom. Men tyvärr håller den inte riiiiiktigt lika hög standard som Nick & Norahs oändliga låtlista och Dash & Lilys utmaningsbok.

I den här boken är det även andra än huvudpersonerna som får chansen att berätta saker ur sin synvinkel. Det ger en mycket bredare bild, och berättelse, än när det bara är två personer som berättar. Detta på både gott och ont. Å ena sidan kan den ibland faktiskt bli lite rörig. Å andra sidan är det kul att få berättelsen berättad ur olika synvinklar. Å tredje sidan så älskar jag rörigheten i den här boken. Det känns på något sätt väldigt New Yorkskt (kan man säga så? Nu kan man!).

Precis som jag skrev när jag läste Dash & Lily får jag en mycket bättre bild av Naomi än av Ely. Naomi ser ut som en blandning mellan en annan Naomi (Shimada) och Lily Allen (alltså i mitt huvud), medan Ely... blank. Det dyker bara inte upp någon som helst bild av honom i mitt huvud.

Och sen älskar jag Levithans gaykaraktärer. Jag tycker att det behövs mer homosexualitet i ungdomsböcker för att visa att det ÄR helt OKEJ att vara homosexuell. Så där får Levithan ett STORT PLUS av mig. Att ett gaypar dyker upp i alla hans berättelser får mig att känna att Manhattan vimlar av dem. Och jag älskar det.

Jag måste igen nämna toalettexten. Jag gillar det. Att det återkommer liksom. Som jag skrev om Dash & Lily får det berättelsen att verka mer levande.

"The Cure. Botemedlet mot våra ex? Jag är ledsen, Nick. Du fattar. Kommer du att kyssa mig igen?"

Läs också: Dash & Lilys utmaningsbok, Nick & Norahs oändliga låtlista

Ni glömmer väl inte bort tävlingen?

Är det för att min dator är pajko som jag inte kan uppdatera på samma sätt. Jag har nu lagt in tre stycken tidsinställda recensioner med vad jag läst klart sen datorn gick sönder, så det finns i alla fall något att läsa! Bokbloggsjerka tänkte jag också få upp efter att ha skrivit klart det här inlägget. Tyvärr vet jag inte riktigt när min dator kommer bli frisk igen, men försöker låna min lillasysters lite då och då.

Om ni får tråkigt ändå så Twittrar jag ibland.

Annars? Tja, i torsdags var jag och såg Dösdansen av Strindberg. På Stadsteatern alltså. Och ja, det var väl bra, men långsamt. Förra vintern såg jag Demoner av Lars Norén (fast inte på Stadsteatern), och det är ju i grunden samma berättelse, fast Demoner innehåller lite mer action. Så jag tycker nog att den var intressantare.

Ikväll har jag sett filmen Scott Pilgrim vs. The World, som var grym. För att dra handlingen lite snabbt: Scott spelar i ett band som försöker slå igenom. På en fest träffar han Ramona, tjejen som alla killar blir kära i. En annan tjej försöker verkligen avråda honom till att stöta på henne, men han vägrar lyssna. När de väl börjar dejta kommer hennes ex, ett och ett, för att göra slut på honom. De är De 7 exen, och de tänker inte låta honom få Ramona så enkelt. Cool tvspels-film. Så om man inte gillar tvspel finns nog risken att man endast finner denna film löjlig.

Nåja, nu är ni uppdaterade på läget i alla fall!

Min dator gick nog just sönder. Den startar, men vägrar kommunicera med skärmen. Har prövat olika skärmar och olika sladdar. Därför kommer det kanske vara lite tyst på bloggen under de kommande dagarna. Så ni vet bara.

Gah, jag skulle ju just in och skriva en recension av Naomi och Elys kyssförbudslista. Det är lite svårt att göra från telefonen...

Igår avslutades Bländverk-tävlingen, och idag kommer det upp en ny. Så kan det vara i jultider! Den här gången är det en liten julklapp som jag bekostat själv, och den kommer gå till en av mina läsare.
För ett tag sedan köpte jag boken Svenska kulter, och nu när jag fick Samlade svenska kulter som nyligen släpptes så har jag kvar den här, som är en del av Samlade svenska kulter (man skulle kunna säga att det är ett litet smakprov!). Jag har inte hunnit läsa boken själv än (den är alltså helt ny), så jag tyvärr inte uttala mig huruvida den är bra eller inte.
Något annat man får ett smakprov av är ett te som heter Adventssaga. Man skulle nog kunna säga att det är mer än bara ett smakprov faktiskt. Såhär står det om det "Rooibos med smak av saffran och apelsin. Dekorerat med apelsinskal och rosépeppar".

Vinsten är alltså boken Svenska kulter av Anders Fager i pocket och en påse av teet Adventssaga.

För att göra det lite krångligare än förra gången så ska ni få en liten uppgift.
Boken börjar med ett citat ur en Patti Smith-låt (Ain't it strange). Vad heter hennes ganska nyligen släppta självbiografi?

Den här gången vill jag ha svaret på mejl. Ni skickar mejlet till tavling@saganomsagorna.se, och i ämnesraden skriver ni "Tävling Svenska Kulter". Det ska finnas hos mig senast den 14:e december klockan 23:59 så att jag hinner med att posta det innan den 16:e, som är sista dagen för att paketet garanterat ska komma fram innan julafton.

Utlottningen sker mellan de personer som har svarat rätt. Precis som i förra tävlingen kan du skriva om tävlingen på din blogg eller twitter och få EN extra lottplats i dragningen, men om du inte svarat rätt på frågan blir det tyvärr ingen plats. 

Okej, då kör vi!

Den här veckan är temat julklappsönskningar hos Lyrans Noblesser. Jag hänger på, som vanligt, trots att jag faktiskt visat upp några julklappsönskningar tidigare.

 1. Miss Peregrine's home for peculiar children | Bokia | Bokus |
Åh, bara framsidan får mig att vilja läsa den här boken. Jag behöver den typ nu.   Helst igår.

2. Coraline | Bokia | Bokus |
Jag älskar filmen, och måste läsa boken någon gång!

Den sista är något som jag inte på allvar önskat mig, utan bara drömmer om:

3. NE i tre band | Bokia | Bokus |
Tja, vad ska jag säga mer än att jag älskar ord? Jag skulle egentligen vilja ha SAOL som bok också (min farfar har en. Jag vill ha den), både internet och app räcker liksom inte. Jag älskar att slå i stora böcker!

Jag var sjuk hela veckan, och hade därför en hel del lästid... som jag var dålig på att utnyttja. I sann feber-anda valde jag att titta på töntiga high school-filmer istället. Fastän jag inte tyckte att jag läste så himla mycket hann jag ändå läsa ut tre böcker: Hål i huvudet, Dash & Lilys utmaningsbok och Mirakel.

Jag har också uttryckt min stora kärlek till Rachel Cohn och David Levithan i recensionen av Dash & Lily. Om det fortsätter såhär måste jag nog ge dem titeln Mitt favoritförfattarpar.

Nåja, jag har också velat om hur jag ska avsluta min 3 århundraden för 1900-talet-utamning; Lite enklare med Don Quijote eller om jag skulle avsluta med buller och bång med Den gudomliga komedin. Dante var det som blev vald, men efter den här nattens insomnia var jag tvungen att inse att jag inte är riktigt redo att läsa Dante än (men det är ju jullov snart!).

Boken jag kom ihåg var Vingklippt ängel.

Det kanske viktigaste jag gjorde på hela veckan var att gå på rollen som ny bloggambassadör för Bokmässan 2012. Det känns fortfarande jättebra, och jag är fortfarande jätteglad!

Antal lästa sidor:
Mån: 177 s
Tis: 88 s
Ons: 287 s
Tors: 107 s
Fre: 10 s
Lör: 0 s
Sön: 10 s


Totalt: 679 s
Genomsnitt per dag: 97 s

Jag håller på att ändra om lite på bloggen. Till exempel har jag gjort en juligare header, och lagt till en spalt även på höger sida. Ni får ursäkta om det ser lite konstigt ut ett tag, det kommer ordna sig sen när det blir klart!

Har sett att några stycken har kört några inlägg med julklappstips. Eftersom andra har bokrelaterade julklappstips tänker inte jag ha det, utan har bara tre helt random julklappstips som inte har någonting med böcker att göra. Det är helt enkelt 3 saker som jag ogärna hade klarat mig utan just nu (i ordning, där ett är minst viktig och 3 är mest viktig):

1. Palett med 120 ögonskuggor, set 3, warm & dark.
   Här kan man köpa den på en svenska sida, men jag köpte min av denna säljare på ebay.
   
    
2. Star Master, projektorlampa som ger en rymden i taket! Jag köpte min här!
   
   
   
   
   
3. Tangle Teezer, världens bästa hårborste! Jag brukade ha jättemycket tovor förut, och när jag redde ut dom blev mitt hår ungefär lika stelt som svinto. Med Tangle Teezern blir håret inte lika stelt, och det blir mycket finare. Jag är supernöjd!
   Jag köpte min på Enklare liv (tror jag det heter?) i Skärholmen, ligger bredvid Kicks. Om du inte kan ta dig till Skärholmen så finns de att köpa här.
   
   

Nu har jag med formeln =SLUMP.MELLAN(1;26) i Excel slumpat fram vinnaren av Bländverk. Datorn valde nummer 8 som var Niklas. Grattis Niklas, jag har skickat ett mejl till dig för att få din adress!

Ni som inte vann något behöver inte vara ledsna, utan kan hålla lite utkik på bloggen i veckan. Det kommer nämligen dyka upp en till tävling inom kort, och den kommer vara skräckrelaterad. Så kasta ett öga på bloggen då och då!

Veckans fråga: Hur får du tag på dina böcker? Köper du eller lånar du dem? Finns det någon internetbokhandel som du anlitar oftare än andra? Kort sagt: beskriv hur du får tag på dina böcker som trängs i bokhyllan och som gör allt för att fånga ditt intresse. 

För det mesta handlar jag mina böcker på Adlibris eller får dem som recensionsexemplar. En del handlar jag på rea också, men annars är det sällan jag köper böcker i butik.

Har du en bokblogg och tycker det här verkar roligt? Klicka då här!

Titel: Mirakel
Författare: Renate Nedregård
Antal Sidor: 302
Bokförlag: Gilla Böcker 
Köp den här: Adlibris | Bokus

Rakel blir headhuntad till norska Idol när hon sjunger i kyrkans ungdomskör. Hon funderar på om hon ens vill vara med i Idol, men de coacher hon får hjälp av övertygar henne om att hon är värd det här.

5 år senare är Rakel inte längre bara Rakel, utan Miracle, världskänd popstjärna. Boken handlar om tiden innan och efter Idol och visar upp de dåliga sidorna av kändisskap. Rakel har till synes nämligen allt, men ändå känner hon sig så himla ensam.

Det här hade kunnat bli så himla bra, men det är det inte. Likt Kort kjol tycker jag att den blir alldeles för övertydlig och undervisningsaktig i sin kortfattade rakt-på-sak-stil. Det fungerar tyvärr inte för mig, men som flera andra bloggare skrivit tror jag den skulle fungera bra som diskussionsmaterial i skolan.

Berättelsen har inte heller något riktigt mål, en punkt som man vill komma till. Nej, tyvärr så fungerar inte den här boken alls för mig.

Det bästa med min lillasyster är när hon börjar sjunga "I saw you at the police station..." och jag fortsätter: "...and it breaks my heart to say".

När hon säger att hon inte har något att läsa, jag ger henne Nick & Norahs oändliga låtlista och hon sen tjatar i flera dagar om jag inte är klar med Dash & Lilys utmaningsbok än.

För övrigt misstänkte jag lite att Bokclara hade brutit sig in hos oss och tagit kort på min lillasysters bokhylla. Men så är såklart inte fallet.

Några har skickat mejl till mig och sagt att det inte fungerat att kommentera. Nu har jag fixat det! Det var en inställning som var fel, så att man inte kunde kommentera anonymt, men nu går det!

Åh, måste bara avreagera mig lite, och varna er. Tre utav mina kompisar var med och tävlade i LG:s Drömstipendium - en tävling där man hade chansen att få sin dröm uppfylld. Man behövde bara skriva om den, och sen se till att bli uppröstad på tio i topp, så hade man chansen. För från de tio i toppen skulle en jury bedöma vem av dessa tio som skulle få det här drömstipendiet. Två av mina tre vänner låg alltså på tio i topp när röstningen avslutades, och idag presenterades vinnaren.

Tamtaraaaam: Ingen av mina vänner vann. Tjejen som vann låg inte ens på top tio.

LG har alltså fuskat och inte ens följt sina egna tävlingsregler. Vad var då poängen med att belasta alla sina relationer under flera månaders tid för att få dem att rösta, rösta, rösta? Tja, det fanns ju ingen poäng med röstningen alls, eftersom LG ändå gjorde som de ville.

Inget ont mot tjejen som vann. Jag har inte läst hennes dröm, den var säkert jättefin. Men LG ha fasen ingen rätt att fuska för det.

Citerat från deras sida:

"De tio ansökningar som fått flest röster kommer automatiskt med till juryöverläggningen, där ansökningarna bedöms och årets drömstipendiat utses. Du får rösta på hur många bidrag du vill, men bara en gång per bidrag. LG äger rätten att villkorslöst radera röster alternativt diskvalificera bidrag där fusk kan misstänkas."

Jag vill återigen påminna er om att du kan tävla om boken Bländverk hos mig, och att tävlingen tar slut på söndag!

För er som känner att just Bländverk inte passar er kommer jag starta en annan tävling när den här är slut. Vänta bara och se!

Titel: Dash & Lilys utmaningsbok
Författare: Rachel Cohn & David Levithan
Antal Sidor: 305
Bokförlag: X-publishing
Köp den här: Adlibris | Bokus
Dash går som vanligt in på sin favoritbokhandel Strand. Bland de välbekanta bokryggarna i hyllan med hans favoritförfattare finns en inte fullt så välbekant bokrygg. En röd anteckningsbok. Han öppnar den och läser:
 Och eftersom båda hans föräldrar är bortresta över jul, och han inte har något bättre för sig, så följer han instruktionerna till punkt och pricka. Förutom den sista. För när han har klurat ut ledtråden vill han visa att han också kan spela spelet.

Dash och Lily skickar nya utmaningar till varandra - till exempel som att gå och klappa på tomten på Macy's mitt i värsta julruschen och gå på barnvagnsbio. Men när ska de egentligen träffa varandra?

Den här boken har jag väntat på sååååå länge. Om ni minns, så älskade jag Nick & Norahs oändliga låtlista, och därför tänkte jag att den här nog också skulle vara väldigt bra. Jag hade rätt, den här är nog till och med bättre - om än något längre.

Jag tycker att man får en väldigt bra bild av Lily, men desto sämre av Dash. Lily har en väldigt tydlig personlighet, men får veta en del om hennes bakgrund, hennes klädstil. Jag får en ganska tydlig bild av henne i huvudet, men när jag försöker föreställa mig Dash är det... tomt. Jag vill nog minnas att jag tyckte det i Nick & Norah också, men att jag inte skrev något om det då (alltså att jag kan se Norah, men inte Nick).

En rolig detalj som jag la märke till, som jag tror att ni andra som läste Nick & Norah också tänkte på, var skriften på väggen inne på toaletten på klubben:

"The Cure. Botemedlet mot våra ex? Jag är ledsen, Nick. Du fattar. Kommer du att kyssa mig igen?"

Det är alltså den text som Norah skriver på väggen i Nick & Norah. Jag älskar när böcker hänger ihop, fastän de inte har något med varandra att göra egentligen. Det gör att båda böckerna känns mer levande. Och levande känns det. Och trovärdigt. Det känns väldigt trovärdigt. Trots att jag redan är förlovad och allt har jag god lust att lämna en anteckningsbok med ledtrådar i en bokhandel. Fast kanske för att eftersöka en vän då.

Språket är som i Nick & Norah, ganska rakt på sak, och igenkänningen är också densamma. Det är lustigt att Rachel Cohns alla karaktärer verkar vara nästan precis som jag. Jag har beställt Ibland bara måste man, boken som David Levithan skrivit själv, och Naomi och Elys kyssförbudslista också - för en sak är säker: Jag kan inte få nog av Rachel Cohn och David Levithan. I alla fall inte tillsammans. Låt de aldrig sluta skriva böcker tillsammans.

Förresten var det kul att läsa en julbok. Jag kände verkligen att jag kom i lite julstämning fastän det inte är någon snö än!




Läs också: Nick & Norahs oändliga låtlista

I november läste jag totalt 1973 sidor, vilket är en del mindre än i oktober. Nåja, de böcker jag läst är dessa:

1. Bländverk
2. Du vet var jag finns
3. Cathys bok
4. Alice's Adventures in Wonderland
5. Den unge Werthers lidanden
6. Här ligger jag och blöder
7. Hål i huvudet
8. Dash & Lilys utmaningsbok

Medelbetyget ligger på 3,25.

Det här med 30 dagar har ju gått sådär, men jag tycker att det ändå känns rätt okej att publicera de 30 utmaningarna lite sporadiskt, eller vad säger ni?

Så var det ju utmaningen också. Jag har svårt att komma ihåg böcker från när jag var riktigt liten, men från låg-/mellanstadiet kommer jag ju ihåg. Min favoritserie var ju Miranda, som jag redan nämnt tidigare, en annan Sanne gatubarn av Mecka Lind (som jag funderar på att läsa om snart, faktiskt). Godnatt mister Tom gillade jag också, och Tordyveln flyger i skymningen.