Alltså, det här är nog mest en kärleksförklaring mer än något annat. Varje gång efter att jag varit skolan just nu vill jag dansa hela vägen hem. Det får mig att tänka ännu mer att jag vill göra exakt det här i resten av hela mitt jäkla liv och att jag ska doktorera och stanna exakt här för alltid. Jag älskar att lärare och kursare och BÖCKER får mig att känna såhär. Det är så fantastiskt att få vara nördig, att referera till saker och att andra fattar referenserna. Att kunna diskutera utan att behöva förklara ämnet, att folk förstår vad en menar.