När jag läste beskrivningen av den här boken förväntade jag mig att den skulle vara ungefär som en Himlen börjar här, fast med mer filosofi och en manlig huvudperson. Det vill säga: Jag förväntade mig humor och värme, med ett inslag av tydlig svärta. Egentligen är det ju rätt farligt att ha såhär specifika förväntningar på en bok, för det är ju inte så himla lätt att leva upp till något sånt. Och det gjorde inte den här boken. Visst finns det ett visst mått humor i, men den är betydligt råare och mindre framträdande än i Himlen börjar här - vilket också är något som går igenom boken som helhet. Helt naturligt är den väl lite "grabbigare" och hårdare, men jag tycker att böcker av den här typen ofta kräver lite mer värme och humor för att hålla sig intressanta, och inte bara bli en sobfest. Visst känns porträttet av den förvirrade Will väldigt trovärdigt, men jag hade nog velat se något än mer nyanserat.

Dock är nog gestaltningen av Wills sorg och själve familjedynamiken det enda jag uppskattar i den här boken. Kärlekshistorien blir mest konstig, berättelsen har inget tydligt driv eller mål och trista karaktärer. Slutet var platt och konceptet (dvs filosofi-inslagen) inte tillräckligt intressant gjort. Dessutom undrar jag varför X Publishing inte har med bilderna i sin utgåva? Enligt kommentarer på Goodreads innehåller boken bilder, men inte den svenska utgåvan? Sjukt tråkigt. Också obegripligt varför de inte bara valde titeln Nybörjarguide till livet, när den heter The Beginner's Guide to Living på engelska...