Hur lång tid ger ni en bok?

06:54

Sååå, i skrivande stund är det söndag, 16:22. Jag vaknade upp med en så svullen hals att jag knappt kunde svälja vatten och har hittills bara ätit chips och glass idag. Heja! Men det var inte det jag hade tänkt skriva om idag - istället blir det ett sånt där inlägg som jag har liggande ifall jag inte lyckas klämma ur mig en recension. Vilket jag inte orkar göra, eftersom resten av den här dagen kommer spenderas i Batman-kläder (notera plural) i soffan, tittande på Orphan Black. Till ämnet:

Jag vet att vissa av er är envisa - lämnar aldrig en bok halvläst. Själv droppade jag den envisheten för ett par år sedan. Livet är helt enkelt för kort för att läsa dåliga böcker - speciellt när det finns så mycket annat BRA som väntar!

Ändå kan jag ju inte påstå att det händer alltför ofta att jag läser böcker som är så dåliga att jag GER UPP. Ibland blir de liggande för att något roligare, peppigare, intressantare kommer mellan (som Mira Grants Feed som fick hamna på halvläst hyllan till förmån för något annat). Antalet böcker som jag känt att "nej, det här är faktiskt ingen idé längre" med, uppgår till kanske max tio-talet under det senaste två åren. De enda jag kan komma på är Samantha Shannons Drömgångare och Rick Yanceys Det oändliga havet - inte så värst många. Drömgångare fick enligt min bloggpost om det ca 70 sidor. Det oändliga havet minns jag inte hur mycket jag läste i.

För några veckor sedan började jag läsa Melina Marchettas Ett folk utan land. Eftersom Francesca och Jellicoe Road är bland det bättre jag läst i mitt liv ville jag verkligen gilla den, men orkade mig bara igenom 60 sidor. Sen tog det stopp och jag bara kände att jag fortfarande inte tycker boken är speciellt intressant. Det som fick mig att ens fortsätta så långt var minnet av Jellicoe Road - men inte ens den var obegriplig och rörig i 60 sidor! Ett folk utan land - jag fastnar liksom inte för världen, karaktärerna känns inte intressanta, grundstoryn är tråkig, handlingen är... tråkig. Under de första 60 sidorna åtminstone.

MEN! Jag undrar det här: När kan en egentligen veta att det här inte är boken i ens liv? Hur långt behöver en läsa för att kunna avgöra om en bok är något för en själv? Eller: Hur lång tid ger ni en bok innan ni dumpar den? För det är det jag gör med Ett folk utan land. Kära Ett folk utan land, det kommer aldrig bli vi. Vi kommer inte gifta oss, inte skaffa barn. Det är inte jag, det är du. Kthnxbye.

Du kanske också gillar

13 kommentarer

  1. Alltså först: USCH VAD TRÅKIGT ATT DU INTE GILLAR! Blir ju riktigt rädd för att plocka upp den nu, för som du gillade jag Francesca och Jellicoe rätt så väldigt mycket. Men hmm - hur länge jag ger en bok? Typ såhär: jag läser typ 60 sidor, redan om det tar flera läsomgångar att komma så långt är ett dåligt tecken, och om jag inte känner lust att fortsätta och har något SUPERINTRESSANT jag vill läsa så plockar jag upp det där superintressanta, som antagligen går betydligt snabbare att läsa. Om jag FORTFARANDE inte vill fortsätta, kanske jag läser något annat, men efter det ... njae. Jag brukar inte aktivt bestämma mig för att NEJ NU, NU ÄR DET NOG. Jag brukar mer inse att jag inte kommer läsa den inom en snar framtid och därefter lämna tillbaka den till biblioteket, eller gömma den i hyllan. Eller nåt. I två fall jag nu kommer på har jag gjort det med böcker som jag antagligen skulle gilla på slutet, men inte just då. Det är ju lite det här med vad man är på för humör också! Men dem kanske jag tar och avslutar, någon gång. När jag inte har lika mycket annat som pockar på min uppmärksamhet. Summan av kardemumman? Typ som du, inser jag ju. Men roligt och intressant diskussionsämne!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså jag veeeet, är jättebesviken. Men kändes liksom fortfarande efter 60 sidor som att jag kämpade med att försöka gilla den och alltså... Det är inte värt det att tampas med sådana böcker. När det finns böcker som är bra från början till slut liksom. Så då ger jag upp. Jag läser ju för att bli UNDERHÅLLEN, och om jag inte blir det: Vad är då poängen?

      Radera
  2. 1. Jag är otroligt dålig på att lägga ifrån mig böcker även om de inte är någon hit, kanske är det ett masochististiskt drag hos mig ELLER möjligheten att dra till med en riktigt brutal sågning som hägrar...tror faktiskt inte jag dumpat en enda bok sen jag började blogga om dem. Men visst, 60-100 sidor in i en bok så är det ju tveksamt om det är nåt som skulle kunna rädda den, så din "smärtgräns" låter helt rimlig.

    2. Jag skulle vilja påstå med lite drygt 100 sidor kvar att "Ett folk utan land" faktiskt är en väldigt intressant liten fantasy-bok som diskuterar ett väldigt relevant ämne - men ja, jag var väldigt konfunderad i början så jag förstår vad du menar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså ja, jag fattar ju hela grejen med att relatera till samtiden osv, det är ju extremt uppenbart redan i början av boken. Men alltså nej. Orkar inte läsa, för kämpar mig liksom igenom.

      Jag har blivit bättre på att lägga ifrån mig böcker, vilket ju gör att jag nästan aldrig får chansen att såga en bok. Synd, för det är ju faktiskt himla kul alltså... (Nej, jag borde inte läsa fler dåliga böcker)

      Radera
    2. Jag har ju i ärlighetens namn bara totalsågat två eller tre böcker så antagligen läser jag helt enkelt väldigt få böcker som jag tycker är så pass dåliga att jag väljer mellan att sluta läsa eller att läsa för att såga... och det är ju skönt om det är så!

      Radera
  3. Efter att ha läst Konsten att höra hjärtslag kan jag ju bara hålla med dig, otroligt korkat att inte bara ge upp den. Envishet är inte alltid bra.

    Marchettas bok blir jag väldigt nyfiken på nu. CRM Nilsson tokhyllar och du tokdissar och jag brukar ju lyssna på er båda. Tur att David slipper avgöra ( tungt ansvar det här med läsning ) eftersom jag kommer läsa den alldeles snart förhoppningsvis. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fasen vad gött att slippa ansvaret den här gången! :)

      Radera
    2. Stackars David, han får axla taskigt mycket ansvar från vårt håll alltså! :)

      Radera
  4. Jag var en sån innan som vägrade ge upp böcker. Kämpade mig igenom alltid. Vilket oftast är helt onödigt för det är sällan det blir bättre. Vilket jag har slutat med nu. Jag försöker bli bättre på att ge upp böcker, för precis som du säger är livet för kort för dåliga böcker. Jag brukar läsa upp mot 100 sidor innan jag ger upp men känner man redan innan att man inte gillar den så tycker jag man ska ge upp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, alltså jag övar ju fortfarande. Men sen är det ju skillnad på dåliga böcker och dåliga böcker också. Det finns ju dåliga böcker som ändå är... Läsbara. Om det makes any sense.

      Radera
  5. Ja så är det , livet är fört kort för dåliga böcker!

    Brukar tänka minst 60 sidor, sen blir det ofta mer för att det är som du säger ändå svårt att ge upp. men runt där någonstans!

    SvaraRadera
  6. Jag vill inte lägga undan en bok utan lever ihopp om att den ska bli bättre, och tänk om den blir bättre och jag missar en bra avslutning :) Men ibland blir böcker liggandes olästa, och ibland önskar jag att jag kunde köra typ 100 sidors regeln som verkar vara vanlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, så brukar jag också tänka. Och att det ju är "slöseri med tid" om jag inte läser klart. För jag menar - då kan jag ju inte ens få med den i statistiken över lästa böcker liksom.

      Radera

Instagram

Populära inlägg