Eftersom jag verkligen tyckte Beautiful Creatures-serien var sådär (har inte ens läst klart den) var jag väldigt tveksam till huruvida jag skulle gilla den här eller inte. Jag sa ändå okej till att läsa den för Barnens Bokklubbs räkning, och blev glatt överraskad. Tydligen klarar sig Kami Garcia mycket bättre själv än tillsammans med Margaret Stohl.

Kennedys mamma dör en kväll medan Kennedy är på bio med sin bästa vän. När Kennedy får veta av två okända killar att hennes mamma inte alls dog av hjärtsvikt - utan blev dödad av en ande - och att en demon är ute även efter henne ställs hela hennes värld på ända. Tillsammans med fyra andra ungdomar ger sig Kennedy av för att leta reda på olika delar som de måste pussla ihop för att kunna fjättra demonen.

Det är en otroligt tacksam - kanske till och med lite lat - handling. Jag menar - att jaga föremål som ska bilda ett magiskt vapen. Jakten blir till en skattjakt där varje ny fyndplats också lämnar en ledtråd till var nästa del kan tänkas vara gömd. Det är nästan så att det blir spännande av sig självt. Ibland kan jag nog tycka att det hela går lite FÖR lätt. De hittar alltid rätt plats på första försöket, till exempel, och hela handlingen utspelar sig bara under några dagar. Inget veckor av sökande för att de kört fast i en ledtråd eller något sånt. Ledtrådarna fungerar knappt ens som LEDTRÅDAR, utan mer som explicita vägbeskrivningar - eftersom alla också har sin "specialitet" (dvs superkraft) eller direkt på två röda kan komma ihåg en berättelse deras mormor eller farfar eller farbror eller något berättade när de var yttepytte är ju dessa ledtrådar piece of cake för dem. Dessutom skulle det ju kunna ses som en form av portalfantasy (på samma sätt som till exempel The Hobbit eller Lord of the Rings skulle kunna ses som portalfantasy), vilket ju också är ett väldigt tacksamt berättarsätt, i och med att det går att presentera den fantastiska världen för läsaren samtidigt som den presenteras för huvudkaraktären.

Jag hade inte läst vad boken handlade om innan, men baserat på titeln och omslaget antog jag att det skulle vara ännu en cheesy, überfjantig urban fantasy - helt i linje med Beautiful Creatures. Och visst gränsar det till att bli lite cheesy och fjantigt ibland - den givna YA-kärlekstriangeln är givetvis med och ett kärlekspar som blir handlöst förälskade vid första ögonkastet och som skulle dö för varandra trots att de känt varandra i typ två dagar. Alltså stör mig SÅ MYCKET på att Jared bara köper Kennedy och blir jättekär rakt av fastän de omöjligt kan känna varandra efter så kort tid. Och lite "du är den enda som ser mitt rätta jag!!!!". Please, cut the crap. Men då är allt som det ska vara i YA-land då...

I övrigt balanserar berättelsen nästan någonstans mellan fantasy och skräck. Okej, låt mig omformulera: Det här är porr för en skräckfetishist som jag. Jag blir så upphetsad av miljöerna att jag nästan blir helt snurrig. Gänget besöker en hel hög med totalklyschiga - men ack så suggestiva - skräckplatser. Ett nedlagt barnhem som varit brottsplats för ett massmord, ett fängelse där en seriemördare hållits fängslad samt blivit avrättad och ett hederligt gammalt klassiskt spökhus är några av platserna de besöker. Överraskande nog blir det faktiskt också stundvis ganska läskigt (förlåt Kami Garcia, men jag hade verkligen inte väntat mig det av dig).

Med andra ord är det här inget mästerverk. Det är inte fantastiskt. Inte på något sätt faktiskt. Lite klyschor blandat med lite nytt, men himla spännande och actionspäckat. En snabb berättelse som också går väldigt snabbt att läsa. Och miljöerna! Oh lord, miljöerna. *tar mig för pannan*