Okej, NOW WE'RE TALKING! Efter första boken önskade jag mig liiiiite mer av den här berättelsen. Lite mer fick jag ju i bok nummer två, men kände att det inte var riktigt hemma än. Nu är jag ordentligt hooked (här gör jag en paus för att tänka på hur förutsägbar jag är, då detta även råkar vara den hittills läskigaste boken i serien. Anna + skräck = sant).

I den här boken hemsöks två barn på Viggo och Alriks skola av en myling - det vill säga ett barn som blivit mördat och kommer tillbaka för att hämnas. Mysigt värre, med andra ord! Som vanligt läser de på i biblioteket och ger sig sedan ut för att bekämpa mylingen. Inget revolutionerande nytt på uppbyggnadsfronten alltså.

Det som skiljer den här boken från tidigare böcker är att 1. Det dyker upp en tjej (ooooooh!). 2. Den är rejält mycket läskigare. Alltså JAG tyckte det var obehagligt, helt klart bland det bättre jag läst i skräckväg (och tänk då att det här är en MELLANÅLDERSBOK. Vuxenskräck kan slänga sig i väggen). Och själva bakgrundsberättelsen är ju så makaber att det är helt fantastiskt (mvh tönt). Jag gillar också det här konceptet att en får lära sig om dessa mytologiska väsen samtidigt som det liksom är spännande.

I övrigt lämnar berättelsen inte jättemycket att önska. Lite mer tjejer - men det verkar det ju finnas en plan för (se bland annat omslaget för femte boken! Jag som för övrigt har jättesvårt för alternativa tjejer i litteratur för att de alldeles för ofta känns så poser-aktiga och tillgjorda är totalt kär i Iris. De har verkligen lyckats skapa en alternativ tjej som inte är jättetrist). Jag skulle nog gärna se liiiite variation i uppbyggnad av berättelsen - det är ju rätt mycket same same ändå. Och kanske ett visst mått mer socialrealism, med tanke på killarnas bakgrund. Vore kul att få se den komma fram mer! Förutom det säger jag bara: Det får hemskt gärna fortsätta på exakt det här spåret, pretty please.