Jag hann inte läsa klart texten av Tova Gerge och Maria Margareta Österholm innan jag publicerade det förra inlägget. Nu när jag fortsatte hittade jag ett annat citat som jag finner intressant. Gerge och Österholm tar nämligen upp även Vingklippt ängel lite senare, och skriver såhär om den:

När både kritiker och författare själva förfasar sig över hur unga flickor går upp i destruktiva identiteter med litteraturen som förebild, såsom bland annat har varit fallet med Berny Pålsson, så har man kanhända förbisett att det mest förföriska inte nödvändigtvis är ju destruktiviteten. Visst, en bok som Vingklippt ängel beskriver ett konstant katastroftillstånd – men där finns också många revolutionära värden som inte bara är formulerade utifrån viljan att förstöra sig, utan också utifrån viljan att uppfinna och upprätta sig.

Jag tyckte det var intressant i relation till det jag bloggade om tidigare idag – hur just Berny Pålssons Vingklippt ängel fungerade som en manual för mig.

Citatet är alltså från Tova Gerges och Maria Margareta Österholms text "Benrangel och genuskrångel – Om flickböckerna som ingen tycks förstå såsom vi förstår dem (alltför väl)" i antologin Ätstört.