De typ två senaste veckorna har jag fått jättemycket nya följare på bloglovin', vilket ger mig en varm, fluffig kattunge i magen (eller alltså känslan av en). Givetvis blir jag gladast i världen över det här, och skulle bli ännu gladare om alla som hittat hit - nu eller tidigare - skrev en rad om hur ni egentligen hittade min blogg! För att jag är sjukt nyfiken helt enkelt, på varifrån ni kommer, varför ni klickade er in och varför ni stannat.

Om det är fler som vill följa min blogg via bloglovin' hittas den här.

Jag blev taggad av Bella att göra den här, så jag kör väl då!

Regler: Varje person som blivit taggad får 7 filmatiseringar baserade på böcker
som man sedan ska sätta en passande gif till baserat på vad man tycker om just den filmatiseringen. Filmerna kan vara sådana som är gamla, nya eller sådana som inte ens blivit släppta än (bara fantasin och förmågan att googla sätter gränserna!).
Varje person som blir taggad får sedan tagga 5 personer och ge dem 7 filmatiseringar (tänker dock hoppa över det där sista).

Nämen! Jag HANN faktiskt blogga innan skolan idag, trodde inte jag skulle hinna med det. Dessutom är det tydligen tågkrångel idag igen, så hade förväntat mig att min morgon skulle bli superstressig, men nope. Nåja, veckans jerka:

Vilka nobelpristagare kan man hitta i din bokhylla? alt. vilka nobelpristagare har du läst?

__________________________________________________________________________________

Jag hade egentligen inte alls planerat att läsa den här. Baserat på omslaget tyckte jag inte alls att det verkade vara min typ av bok. Eftersom jag inte heller läste baksidan vet jag inte riktigt vad det var som ändå fick mig att plocka upp den och börja läsa. En sak är i alla fall säker: Det räckte med ett par sidor för att jag skulle vara fast.

Outtalat handlar om Kami Glass - en sjuttonårig aspirerande journalist som jagar efter ett scoop. Kami råkar även ha en låtsaskompis som hon pratar med i huvudet - något som gör att de flesta andra tycker att hon är lite konstigt och håller sig borta.

I början av berättelsen återvänder en gammal adelsfamilj - Lynburn - till staden där Kami bor - och det är också då saker börjar hända. Kami hittar en uppsprättad räv, och när hon börjar gräva i saken är det plötsligt någon som vill döda henne.

Dessutom - som när det alltid skriv för ungdomar och YA finns det ju en kärleksberättelse med i bilden. En tröttsam TRIANGEL till och med. Alltså varför? Uppskattar dock Kamis playertendenser i början av boken! Synd att de försvinner. Hade inte varit fel att få se en tjej som är lite mer "lösaktig" (i brist på bättre ordval, det har ju en lite negativ klang, men jag menar det alltså som positivt i det här fallet) och att det inte framställs som något negativt. En av Kamis vänner - Holly - är en sån karaktär som har ihop det med olika killar hela tiden, vilket framställs som dåligt, och som att Holly skulle vara en sämre person för att hon gör det. 

Jag slukade den här berättelsen ganska fort. Själva grunden är riktigt bra. Berättartekniskt är den dock snarast katastrofal. Hälften av tiden är det så rörigt att jag inte fattar någonting. Vi tar två steg framåt, ett steg bak. Det är hela tiden fullt av luckor som förklaras liiiiite för sent. TROTS att jag läste den här mitt i en lässvacka så klarade jag av att ursäkta allt det. Kanske är det tack vare bokens setting - en mindre stad i England där vi hittar ett stort slott med makabra inredningsdetaljer och en förtrollad skog.

Eller så kan det också vara tack vare karaktärsgalleriet. Visserligen står författaren hela tiden på randen till att bli alldeles för klyschig - trots att det är tydligt att det gjorts ett försök att gå utanför genusstereotyper. Ändå tycker jag att det fungerar.

Genusmässigt, tja... alltså, den här boken balanserar på någon kant. Som jag sa märks det att författaren FÖRSÖKER tänka utanför konventionella könsroller, men jag tycker nog inte att hon lyckas riktigt. Vi har Kami som är extremt framåt och åtminstone i början får vara en player. Angela har visserligen fått obegränsad skönhet, men tänker på sig själv och är inte snäll och glad och gullig och trevlig som flickor ska vara. Hollys enda egenskaper är dock 1. naiv och 2. snygg. Hon blir hela tiden sexualiserad av andra. Det sistnämnda framställs som ett problem - det finns alltså en problematisering i att killar (ja, för det är (nästan) alltid killar i den här boken (utan att spoila mer)) inte låter henne vara något annat än sexobjekt. Men ordet "slampa" används nedsättande, och de pratar också otroligt fult om tjejer som ligger runt.

Om vi ska snacka mansroller och bilden av maskulinitet i den här... Herregud. Tjejerna tillåts vandra utanför stereotyperna mycket mer än vad grabbarna får göra. Håll i er, nu kommer en spoiler, highlighta för att läsa: [Jared som faktiskt inte är självständig, utan beroende av Kami på ett väldigt typiskt omanligt sätt, är endast det på grund av deras connection. Och den förklaras ju som att Kami i princip parasiterar på Jareds krafter och som att hans känslor för henne enbart kommer sig av att de har denna koppling - vilket också visar sig vara sant, då Jared slutar bry sig om henne helt när deras koppling försvinner i slutet av boken. När Jared får vara sig själv, och inte är besatt av Kami - när han är sitt "riktiga" jag slutar han vara känslig och beroende.].

Så, problematisk på flera sätt - ja, och kanske inte den mest fantastiska boken rent berättartekniskt. Men underhållande? JA! Läsvärd? JAJAJA! Alltså, ha genusanalysen i bakhuvudet. Det är inget jättetröttsamt genussnubbel, det mest dyker upp ibland. Och jag tycker i vart fall att det är okej att gilla problematiska saker, så länge en ser och reflekterar över det och inte köper det.

__________________________________________________________________________________

Jag fick den här boken i början av hösten, men kände mig inte jätteinspirerad att laga mat efter recept då. Därför har boken blivit liggande fram till nu, då jag bestämde mig för att helt enkelt hårdköra den ett par veckor.

Mera vego: Mat för hela familjen är alltså en kokbok med recept som fungerar både för den som vill prova på att äta mer vegetariskt och den som redan är veg (obs på att boken inte är helt vego dock, då recepten innehåller både mejeriprodukter och ägg). Recepten är indelade i fyra kapitel - "Kaos", "Vanlig vardag", "Äntligen helg" och "Sött och plock". I slutet av varje kapitel finns också ett infouppslag, som kan behandla bland annat vegomat till bebisen och vad en ska göra av sina rester.

Det som jag gillar allra bäst med den här boken är att den inte innehåller ett enda köttsubstitut så långt ögat kan nå. Det är ju liksom dödligt enkelt att slänga i quornbitar i en gryta när en är stressad, men den här boken är all about grönsaker.

Inte helt oväntat fastnar jag för alla grytor, eftersom jag är en grytperson. När jag skulle planera första veckan efter den här boken kom jag på mig själv med att skriva upp "Gul linssoppa" (s. 18), "Kikärtscurry" (s. 30) och "Linscurry i röd kokos" (s. 78) - allihopa kryddiga kokosmjölksbaserade grytor/soppor med citrus. Jag kände att det kanske var lite dumt att planera in tre så lika rätter samma vecka, så fick ändra om lite. Det dör jag dock inte av - alltså det finns typ ingenting i den här boken jag INTE vill äta. Tror definitivt att det här är den finaste kokbok jag äger. Nog för att bilder i kokböcker brukar vara fina och göra att maten ser aptitlig ut - men Mera vego har ovanligt välkomponerade bilder, med helt fantastiska färger.

I avsnittet som heter "Sött och plock" (självklart var jag tvungen att kolla in det även om det vara middagar jag skulle planera...) finns det recept vars blotta titlar får mig att stöna högt. Till exempel "Friterad avokado med limeaioli" (s. 133) och "Pannacotta med kardemumma och passionsfrukt" (s. 139).

Som sagt får dock boken minus för äggen och mejeriprodukterna, men ändå plus för att det finns tips på hur saker går att veganisera. Dock undrar jag varför inte dessa tips finns med i fler recept? Alltså att panera i ägg behövs ju egentligen inte. Det fungerar precis lika bra att pensla aubergineskivorna med lite vatten innan en vänder dem i paneringen. Och dessutom: Om de ändå besvärat sig med att ge tips på hur recepten går att göra helt djurfria - varför ser inte recepten ut så från början? Inget utav veganiseringstipsen går ut på att en ska ha i något jättekonstigt som ingen sett förut. (obs, det här gäller endast de recept som faktiskt går att göra veganska. Rätter som är baserade på till exempel haloumi som huvudprotein förstår jag är lite svåra att ändra på).

Jag kommer återkomma angående den här boken om ett par veckor, när jag hunnit laga flera recept ur! Så att jag kan berätta om hur maten faktiskt smakar också. Att den ser god ut är det ju liksom ingen tvekan om.

Först av allt vill jag börja det här inlägget med att säga grattis till bloggen, som fyller 1000 inlägg med det här inlägget (fattar ni att jag alltså har skrivit och postat 1000 inlägg? Fattar ni vilken tid det här måste ha tagit?).

Nåja, åter till veckans Top Ten Tuesday. Det är vinterns TBR-pile som står på schemat idag. På grund av att jag har lässvackat hela november och lite till har jag typ ingen aning om vad jag vill läsa och sånt. Så när jag började skriva det här i söndags fick jag helt enkelt ställa mig framför bokhyllan och känna lite på böckerna (eftersom det är så jag väljer vad jag vill läsa) och avgöra vilka böcker som ger mig en bra känsla. Jag har faktiskt extremt lite nya recex hemma (har inte beställt ett enda recex på jättelänge, vad är det här? Börjar jag bli sjuk?) (skriver nya eftersom jag har jättemånga äldre recex som aldrig blivit lästa. Räknade för ett tag sedan, och well... det var inte ok), så jag får väl försöka beta av böcker i min bokhylla helt enkelt. Just nu har jag dock få böcker jag verkligen, verkligen VILL läsa, så därför lyckades jag inte heller fylla ut hela den här listan. Men vad sjutton, nu ska jag sluta babbla och komma till listan istället.

1. En julsaga - Charles Dickens
Den här fick jag ett obeställt recex av från Modernista, och tänkte att "visst, jag kan läsa den". Nu är det ju typ det enda juliga olästa jag har i min bokhylla, så då får det väl bli julläsningen då!

2. Kanske är det allt du behöver veta - E. Lockhart
Kanske är det allt du behöver veta har stått i min bokhylla sedan jag fick den på Lavender Lits lanseringsfest i mitten på oktober. Men ni vet, med rådande lässvacka har knappt några böcker alls blivit lästa och den här står oläst.

3. The Geography of you and me - Jennifer E. Smith
Genom finaste facebookgruppen fick jag åka en sväng till Förlagssystem och plocka på mig recex på utländska böcker som de fått in. Jag roffade åt mig bland annat den här, men har efter det inte varit speciellt pepp. Såg dock att den var med i en av röstningsomgångarna i Goodreads Choice Awards och tänkte att då måste den ju vara bra = åkte en bra bit upp i prioriteringen!

5. Coraline & Other Stories - Neil Gaiman
Jaha, så var det det här med Gaiman. Eftersom jag inte är typen som ger upp (eller åtminstone inte Gaiman), så ligger den här kvar på min TBR-hylla. Förhoppningsvis får den flytta till min läst-hylla någon gång under den här vintern. Förhoppningsvis får den även stå tillsammans med mina bästa böcker.

6. Dash och Lilys utmaningsbok - Rachel Cohn & David Levithan
Ja, jag HAR redan läst den här. Men när Alex läste den blev jag så himla sugen på att läsa om den, så nu kanske jag gör det. Plus perfekt för julstämningen!

Sen finns det ett par böcker som jag hemskt gärna VILL läsa och inte har tillgängliga än, men som jag förmodligen kommer köpa/låna någon gång under vintern (om ingen fin människa ger mig dessa i julklapp). Ehm, om vi antar att vintern sträcker sig till och med februari eller kanske till och med halvvägs in i mars så är det nog rimligt att jag kommer ha råd med det.

7. Untold - Sarah Rees Brennan
Förlåååååt, Modernista, översättningen av första boken är jättebra... Men alltså, det är inte mitt fel att ni ger ut så bra serier där fortsättningarna redan finns på engelska. Jag kommer nog köpa den här på engelska. Det här är alltså fortsättningen på Outtalat.

8. Locke & Key: Keys to the Kingdom - Joe Hill & Gabriel Rodríguez
Om jag vill läsa denna nu? Helst igår? JA.
__________________________________________________________________________________

Okej, jag tycke att det av någon anledning är sjukt komplicerat att recensera serier, men tänker prova mig på att göra det ändå.

Efter att ha läst att Kim W. Andersson tipsade om Uzumaki som skräckserie klickade jag hem den på engelska med alla tre delarna i en. Det visade sig vara ett mycket bra val att fixa alla tre på en gång, för jag hade haft seriösa abstinensproblem om jag hade behövt vänta. Jag klämde alla tre delarna en söndag när jag var ensam hemma.

Berättelsen handlar om en liten japansk stad där Kirie och hennes pojkvän Shuichi bor. Shuichi är övertygad om att staden är förhäxad på något sätt, och att hela staden är besatt av spiraler. Det hela börjar med Shuichis pappa, och stegras sedan till att bli hela staden.

Stegringen är något av det allra bästa med den här boken. Det börjar smått, och är visserligen obehagligt - men enkelt att skaka av sig. I varje kapitel intensifieras berättelsen och blir liiiite lite värre. I slutet spårar allt totalt och blir riktigt obehagligt. Jag har ju aldrig läst japansk skräckmanga, men skulle väl säga att det fungerar lite som japansk skräckfilm. Det är obehaget som är grejen, snarare än att en ska bli ordentligt skrämd (i och för sig kan japanska skräckfilmer var seriöst svinigt läskiga. Inte sova på flera veckor-läskiga. Uff). För en lättskrämd person som jag är det sjukt tillfredsställande för skräckabstinensen, men ger inga bestående men. Win-win, med andra ord!

Som sagt hade jag seriösa problem med att sluta läsa den här. Såsåså spännande och svår att lägga ifrån sig. Berättelserna hänger inte ihop speciellt mycket på något annat sätt än genom spiralen och huvudkaraktärerna Kirin och Shuichi. Min drift hänger istället mer på "VAD SJUTTON SKA HAN HITTA PÅ HÄRNÄST?!". Alltså, berättelserna är så knäppa och fantastiska. Jag vet inte om det här är vanligt förekommande inom japansk skräck, för jag är inte tillräckligt insatt, men om det här det ska jag definitivt fortsätta på det här spåret. Är riktigt sugen på att klicka hem Junji Itos Gyo efter det här (men ni vet, studentekonomin och julklappar och allt det där... Så jag får nog vänta ett tag).

Jag har läst ut min första bok på över två veckor! Är imponerad av mig själv. Tycker att lite applåder och grattis och sånt är på sin plats alltså.
__________________________________________________________________________________

Uh, äntligen är den här veckan slut. Jag har varit helt sinnessjukt trött den här veckan, så det ska bli himla skönt med helg nu. Men först veckans jerka!

Varför läser du egentligen böcker?

Åh, den här frågan svarade jag faktiskt på i september, så jag kommer bara kopierade över det svaret hit. Hela inlägget, med fler frågor hittas här!

Varför skulle jag INTE läsa?! Okej, men för att gå på djupet: läsning för mig är ett sätt att skaffa mig själv verktyg till att hantera vardagen. Och alla grejer som inte tillhör vardagen för den delen - jag tänker till exempel på när min farfar dog för två år sedan. Jag hade knappt någon ork att läsa då, men lyckades ändå ta mig igenom lättare fantasy. Och det hjälpte som verklighetsflykt för ett tag. När jag kliver ut ur boken har jag återfått lite styrka. Ett exempel jag läst på senare tid är Patrik Lundbergs Onanisterna (mycket bra bok som ej haft recdatum än). Jag tvivlar ca 1000 gånger om dagen på om jag kan doktorera (förut handlade det om min egen förmåga, nu har jag väl kommit till ett stadium där jag är livrädd för att yttre faktorer ska göra att jag inte passar in), men den här hjälpte mig lite på traven att faktiskt tro på mig själv. 

Okej för att sluta låta så himla pretto så läser jag ju självklart för underhållning också.

OBS! Det ovan är citat från det förra inlägget. Nu har Onanisterna haft recdatum, och min recension finns här.
__________________________________________________________________________________

Alltså, lässvackor är så spännande. Igår hade jag seriösa problem med att läsa något alls - till och med skolarbete. Orkade inte ens läsa ett recept eller någonting. Idag har jag seriösa problem med att sluta läsa. Fick Sarah Rees Brennans Outtalat på posten igår (tack Modernista!). Hade inte planerat att läsa den, och jag var ju egentligen mitt i en annan bok... Men så började jag i alla fall och nu kan jag inte sluta?! Det är så skönt, för det betyder ju att jag inte tappat förmågan att fastna i en bok i alla fall!
__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________

Okej hörni, det här går inget bra. Jag läser fortfarande inga böcker. Har suttit fast i samma hur länge som helst. Funderar på att växla till något lättare, bara för att få upp ångan liksom. Dessutom börjar den här lässvackan kännas av i bloggandet också - naturligtvis gör ju läsbristen att jag inte direkt får något att blogga om.

Så sånt här pysslar jag med när jag inte läser några böcker:

1. Lyssnar på musik. Kan faktiskt inte komma på något jag gör mer än det här. Just nu växlar jag mellan den här plattan och den här spellistan som är rätt så blandad. Innehåller Makthaverskan, Death From Above, Some Girls och Mando Diao. Vandrar alltså mellan punk, postpunk, indiepop och hardcore. Lite så.

2. Lagar mat, läser om mat, planerar mat. Alltså jag gillade att laga mat förr, men när min sambo började jobba igen är det jag som får stå för matlagningen hemma. Jag är faktiskt rätt nöjd med att vara ensam i köket, så det gör mig inte så mycket. Jag är extremt dålig på matbloggar och att bläddra de kokböcker jag har, men har några himla braiga facebookgrupper (denna och denna), samt tidningen Vego. De senaste veckorna har jag dock mest slängt ihop linsgrytor och sånt på impro. Eftersom det är det roligaste sättet att laga mat på!

3. Dricker kaffe. Är uppe i fyra muggar om dagen nuförtiden (och för bara två år sedan avskydde jag kaffe. Spännande det här med att börja på universitetet). Med sojamjölk. TIPS TIPS TIPS: Undvik Zoegas julkaffe i hela bönor. Det är vidrigare än snabbkaffe. Såvida du inte är rökare. Då kan du kanske uppskatta smaken en får i munnen efteråt, som faktiskt påminner om att typ röka en hel cigarett.

4. Spelar Quizkampen. Heter svartlava där, om någon vill spela med mig!

Till att börja med: Hoppsan, jag blev visst länkad av Sandra Beijer igår (igen). Till er som klickat er in hit och bestämt er för att stanna och till er som klickar er in idag istället: Varmt välkomna!

Åter till ordinarie schema: För några veckor sedan handlade Top Ten Tuesday om serier en ville påbörja. Den här gången är det uppföljare en längtar efter. Jag kunde inte komma på speciellt många på en gång, men kom såklart att tänka på två direkt (nr 1 och 2)! Alltså, det verkar faktiskt inte som att jag är mitt i så många serier just nu? I vart fall inte som jag dör för att få läsa direkt. Så de fyra första är sådana som jag knappt kan vänta på att få läsa, efter det är det uppföljare som jag faktiskt KAN få tag på.

1. The Young Elites #2 - Marie Lu
Den här står fortfarande som untitled på Goodreads, och den första kom ju precis ut. Men alltså The Young Elites, så bra! Och nu vill jag ha nästa! Nu. NU NU NU.

2. Miss P. #3 - Ransom Riggs
Den här har ens inte fått något namn eller sida på Goodreads eller någonting, men hallå FORTSÄTT NU.

3. Endgame #2 - James Frey
Är mer pepp på den här än vad som egentligen är rimligt - med tanke på att första delen inte direkt frälste mig. Är dock fortfarande såld på konspirationsteorierna och hela konceptet. Bara den grejen gör mig pepp!

Hittade den här hos Vargnatt, så den lånar jag!

Skulle du hellre...
1. Läsa bara trilogier eller fristående böcker?

Tyckte att Eli gjorde en så ypperligt fin genusanalys och förklarade så himla bra varför det blir problematiskt när bara en bild av manlighet presenteras. Så idag när jag inte har något inlägg åt er, tycker jag att ni ska gå i och läsa på Elis blogg istället!

Åh, fredag, äntligen! Jag ska åka till landet en sväng imorgon, och tänkte ta bussen istället för bilen - just för att det tar nästan två timmar och de liksom inte kan fyllas med något annat än läsning. Det ska bli fint!

Veckans jerka är en svår en:

Kan du berätta om någon bok/några böcker som beskriver kända berättelser ur någon annan huvudpersons synvinkel? 

Ex: Charlotte Brontes Jane Eyre kontra Jean Rhys Wide Sargasso Sea, som har ”the Mad Woman in the Attic” som huvudperson, eller Bengt Ohlssons Gregorius, vars huvudperson är prästen i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas.

__________________________________________________________________________________

I somras konstaterade jag att jag och Neil Gaiman faktiskt inte går ihop. Så är det bara. Jag VILL hemskt gärna att det ska fungera, men hur mycket jag än försöker så känns det aldrig riktigt rätt mellan oss (förutom i Coraline. Där är allt så mycket rätt att... jag har inte ens någon bra liknelse).

Ändå så ÄR det ju något speciellt med Gaiman. Något som gör att jag dras till hans böcker på samma sätt som Katniss (katten alltså, inte Everdeen) dras till den röda pricken. Om jag nu aldrig tycks gilla Gaiman sådär jättemycket - varför provar jag igen och igen och igen? Jaha, nähä, om jag nu inte gillade Amerikanska gudar, så går nog Oceanen vid vägens slut bra? Och om jag inte gillar den blir det nog bättre med Kyrkogårdsboken? Men om jag provar Gaiman i serie-form då? Men vadå, noveller då? Det måste ju bara fungera, trots att jag inte ens gillar noveller i vanliga fall.

Vill klappa mig själv på axeln och säga: "Men lilla Anna, det FUNGERAR inte så". När ska jag egentligen lära mig att det aldrig kommer bli någon kärlekshistoria mellan Gaiman och mig? Förmodligen kommer jag inte lära mig, utan bara fortsätta och fortsätta försöka i all oändlighet. När jag läst klart alla hans böcker kommer jag börja om igen. För att jag helt enkelt är besatt vid tanken på att hitta vad sjutton det är som alla andra älskar, och som jag inte kan förstå.

Ni som gillar Gaiman: Vad är grejen? Tell me!
__________________________________________________________________________________

En dag upptäcker Lumikki att skolans mörkerrum är fyllt av sedlar. Sedlar som tvättats rena från blod. Utan att hon vill det dras hon in i en härva där tre andra elever hittat en påse med blodiga pengar. När de fyra tillsammans börjar nysta i var pengarna börjar saker hända - Lumikki blir jagad genom skogen och beskjuten. Någon vill att de aldrig ska få reda på vad det är som pågår.

 Lumikkis namn betyder Snövit på finska. Sagotemat är också något som kommer igen flera gånger i boken - till exempel i en sagomaskerad och hur boken är berättad. Frasen "det var en gång" återanvänds flera gånger. I övrigt vill jag inte påstå att boken är speciellt sagolik. En skulle ju kunna tro att hela sagotemat skänkte boken en air av magi, men till min besvikelsen infinner den sig aldrig riktigt.

__________________________________________________________________________________

Jag har svurit rätt mycket över att det redan har börjats julpynta ute på stan och sånt. Tycker åtminstone det går att vänta till det blir december. Nu när det hunnit bli november är det MER okej än i oktober, men jag är ändå skeptisk till att julpynta såhär tidigt.

Nåja, jag får väl acceptera att det ändå ÄR jul snart. Det här blir min första jul som helveggis, så jag är lite pepp på jul just därför. Var pescetarian förra året, så åt sill och allt sånt. Hade egen djuraftonsskinka bara. I år tänkte jag köra all in, med åtminstone ett par "sillar" också. Dessutom hade jag tänkt ge mig själv en iPhone 6 i julklapp (nåja, det blir redan i början av december). God jul mig själv från mig själv liksom.

Men om någon annan som vill uppskatta den här fantastiskt fina personen så är det det här jag önskar mig:

1. Den här muggen. Finns liknande till exempel här.

2. En matchande tesil. Finns till exempel här.

__________________________________________________________________________________

Som ni kanske redan förstått har jag gett upp tre på tre, eftersom jag har lässvackat som sjutton. Trodde jag klarat mig ur det, men nepp. Om jag inte får läsa bara sådant jag absolut vill läsa nu kommer jag typ gå under och inte läsa alls (NÄR ska lässvackan ta slut? NÄR ska det bli fantastiskt superroligt att läsa igen? NÄRNÄRNÄR?).

Hur många olästa recex jag har i bokhyllan? Jättemånga. Vi behöver inte ens räkna. Det är jättemånga, helt enkelt. Hur många böcker jag totalt läst i oktober? 13. Hur många av dessa som varit recex? 2. Om jag känner mig dålig? Inte ett dugg.

Den här månaden har jag inte prioriterat recensionsexemplaren. Svindlande. Blir jag en bättre människa av att läsa de senaste böckerna först? Nej. Blir mitt liv berikat av att jag har koll på vad som ges ut hela himla tiden? Nej. Blir mitt läsande roligare för att jag läser de böcker jag kan få, istället för de böcker jag verkligen vill läsa? NEJ.

I oktober har jag mest läst för att jag vill (om en bortser från de perioder då jag haft ordentliga lässvackor, vilket varit nästan halva oktober. Då har jag läst för att hålla mig vid liv). För att jag älskar att läsa böcker. För att jag älskar bra historier. Inte för att vara först eller för att recensera. Och jag tycker faktiskt att det märkts i både recensioner och övriga blogginlägg. Så jag kanske faktiskt skulle fortsätta med det. Dra ner på recexen och barabara läsa det jag verkligen, VERKLIGEN vill läsa. Okej, kan vi komma ihåg det? Bra. Nu har jag sagt det så att alla andra hört det, så nu måste det bli så.

Vad tänker ni?

(Ja, jag HAR bloggat om ungefär det här tidigare. Läs här.)
__________________________________________________________________________________

Den här veckan har jag varit tillbaka i skolan efter höstlovet. Förutom att jag börjat två nya delkurser skriver jag också hemtenta i fantasykursen (varför, varför, varför har jag så dålig självdisciplin när det kommer till hemtentor? Lovar att jag kommer sitta där med paniken i sista stund). Idag avslutar jag veckan med att gå i skolan 14-17 (tjoho!). Superkul.

Nåja, veckans jerka lyder:

Det börjar lacka mot jul. Hur ser din önskelista ut just nu?

Okej, vi gör såhär, vi tar det helt enkelt från början: Jag hatar inte julen. Inte på något sätt. Tvärtom - jag älskar julen. Det är supermysigt och allt sånt. MEN jag tycker också att julen ska HÅLLA SIG PÅ SIN PLATS. Det vill säga: I december. Att börja julen redan i november - eller OKTOBER! Huvva! - är på tok för tidigt.

Men okej, jag svarar väl på frågan ändå: Jag önskar mig gratis hyra, förhöjt studiebidrag, en resa till Lagunitas Brewery och fred på jorden (och ärligt talat har jag faktiskt planerat en längre önskelista till på måndag. Så ni kan ju kika tillbaka då om ni vill).
__________________________________________________________________________________

Okej, jag ger upp. Jag avskyr att göra det här, det ger mig faktiskt lite ångest. Men jag ger faktiskt upp.

Ända sen jag läste ut Den femte vågen har jag peppat och peppat inför del två - Det oändliga havet. Men jag ger faktiskt upp den nu. Jag har haft med mig den överallt, men det slutar ändå med att jag bombar andra med facebookmeddelanden eller att jag läser bloggar istället.

Anledningen är mycket enkel. På genusfronten är Det oändliga havet bland det värsta jag läst på väldigt länge. Jag skulle definitivt säga att den är värsta av de 89 böcker jag hittills läst i år. Till att börja med är boken hopplöst fast i heteronormen. Eftersom de flesta böcker dock är det, tänker jag inte klaga allt för mycket på det. Något som jag däremot tycker att många andra författare brukar lyckas undvika är genusslentrianen. Visst dyker den upp mer eller mindre tydligt i de flesta ungdomsböcker, men inte på det här extremt tydliga och extremt frekventa sättet som i Det oändliga havet.

Med genusslentrian menar jag alltså att könen slentrianmässigt tillskrivs egenskaper för att de är just män eller kvinnor (och att de alltid är just män eller kvinnor behöver ju självklart också diskuteras. Men jag kommer alltså utgå från ett binärt könssystem här). I Det oändliga havet är det männen som vaktar kvinnorna. En av männen är till och med kallhjärtad nog att skjuta ett barn. Barnet blir dock räddat. AV EN KVINNA. Som tar hand om barnet. Givetvis. Männen ska vara hjältemodiga och offra sig för kvinnorna. Cassie konstaterar vid ett tillfälle att något är "typiskt män" eller att "det bara är män som gör så". Och det problematiseras inte ens, utan bara står där, oemotsagt. "Så är det" punkt.

Dessutom känns boken rörig och tråkig och typ... händelselös? trots att jag kommit nästan en tredjedel in. Konceptet var det som jag fastnade för med Den femte vågen. Att det fanns ett koncept kring den. Det finns inget koncept kring den här. Den är bara fortsättning, och det finns inga hintar om i vilken riktning den ska ta vägen. Jag blir mest förvirrad och undrar vad i hela friden som är poängen med den här boken.

Så därför: Tyvärr. Nu ger jag upp. Det kan hända att jag någon gång i framtiden - när jag inte är lika kinkig med vad jag vill läsa och inte ligger lika nära att falla över till en ny lässvacka - att jag plockar upp den här igen. Men fan alltså. Livet är för kort för dåliga böcker.

__________________________________________________________________________________

...är detta: VARFÖR har någon lurat in mig på att läsa serier?! Det dåliga med serier är att de liksom räcker INGENTANS. Jag fick hem del två och del tre av Locke & Key igår och nu - klockan tio på morgonen dagen efter - är båda två redan slut. Det här är ju jättedåligt. Jättejättedåligt. För nu har jag inte råd att köpa fler den här månaden. Åååååh, jag skulle ha sugit på det hela lite till...

__________________________________________________________________________________

Okej, det här är inte bokrelaterat alls och att skriva om kultur som tröst var förra veckans utmaning på Kulturkollo. Men jag vill ändå skriva några ord.

Ni vet när ångesten sitter i musklerna och exakt varje rörelse är som att springa ett maratonlopp? Okej, ni kanske inte har någon aning. Det kanske bara är jag (men förmodligen inte). Idag är i varje fall en sån dag. Då blir jag glad över att Spotify verkar läsa mina tankar. Sätter på en lista (balsam-listan) på shuffle och den första låten som spelas råkar vara världens bästa låt.

Jag vet inte riktigt om jag kan förklara varför, men den här låten får exakt varenda muskel att slappna av. Det börjar som ett slag i magen och sprider sig. Jag blir varm och kall på samma gång - perfekt mitt emellan. Och det känns som att saker kanske kan bli rätt okej. Det känns till och med som att jag kanske orkar läsa lite Locke & Key (eftersom jag just fick dem i paket). Det kanske i varje fall kan bli någonting av den här dagen.
__________________________________________________________________________________

Den här veckan är temat för Top Ten Tuesday är böcker en vill läsa om. Jag är så himla dålig på att läsa om böcker, för jag blir så stressad och tänker att det är slöseri med tid när jag istället kan läsa nya böcker. Och ärligt talat genererar ju omläsningar inte så mycket blogginlägg direkt. Så ja, bloggen är en av anledningarna till varför jag sällan läser om böcker. Men dessa vill jag hemskt gärna läsa om:

1. Harry Potter
Jag fick till och med en Harry Potter-box i julklapp förra året, och har inte läst en enda bok. Skäms lite. Längtar efter att få fördjupa mig i den världen igen, men vet inte riktigt när det ska bli av. Mellandagarna kanske?

2. Det handlar om dig - Sandra Beijer
Första gången jag läste den brände jag igenom den på ett par timmar, eftersom jag fick den samma dag som jag skulle på releasefest och först var tvungen att skriva klart hemtenta och väldigt gärna ville hinna läsa klart boken innan releasefesten (vi behöver inte prata om satsradningen i den där meningen). Jag skulle vilja låta mig själv ta tid till att stryka under meningar och allt sånt. Plus att magin börjar avta lite. Jag har börjat glömma varför Det handlar om dig platser på min hjärte-lista.

3. Vill ha dig så illa - Gunnar Ardelius
Den här brände jag också igenom alldeles för snabbt för att det skulle vara schysst mot boken. Den är värd mer tid än vad jag gav den. Och den är värd att läsas med penna och post-its.

4. Rytmen i blodet - Jeff Noon
Det här är bland det bästa och konstigaste jag någonsin läst. Boken är för fin för att jag ska våga markera direkt i den, men skulle kunna tänka mig att det finns en del citat att ta med sig från den. Läste den på den tiden då jag inte brydde mig om sånt (pfff, kan väl inte påstå att jag gör det allt för mycket nu heller... Men ändå).

5. Den mörka materian - Philip Pullman
Dessa böcker KOMMER jag läsa om. Någon gång. Faktum är att jag redan läst Guldkompassen två gånger. Men måste ju läsa om alltihopa igen. Pga bland det bästaste bästa någonsin.

6. Hanteringen av odöda - John Ajvide Lindqvist
När jag på bokmässan fick mitt (nyköpta) ex av Hanteringen av odöda signerat fick jag frågan om jag inte hade läst den. Jag svarade: "Jooo, men det var den enda av dina böcker jag inte redan ägde. Jag tycker till och med att det är din bästa". Fick ett skratt och ett: "Jaha, det tycker ju inte jag. Men fint att du tycker det". Men det var så himla länge sedan jag läste den, och en omläsning borde verkligen göras.

7. Foxfire - Joyce Carol Oates
En gång fanns det en fantastisk barn- och ungdomsbibliotekarie på Tumba bibliotek. Hon var rätt ung och hade varit med på inspelningen av videon till Håkans En midsommarnattsdröm (efter hon berättat det vann hon hela klassens respekt). Hon sa i varje fall att jag skulle läsa den här. Och nu borde jag faktiskt läsa om den.

8. Mörkrädd - Andreas Roman
Minns den här som vanvettigt läskig. Självklart blir inget lika läskigt andra gången som första gången en läste/såg det, men hoppas på att kunna ta tillbaka lite av den känslan i alla fall!

9. Nattens cirkus - Erin Morgenstern
Jag vet inte om jag har förklarat det här tidigare, men jag har min bokhylla uppdelad i bra böcker och superbra böcker (dåliga böcker blir utrensade och får alltså ingen plats i min bokhylla. Är det rimligt att jag får ont i magen och känner mig som Hitler för det här? Någon gång ska jag skaffa en fristad för ALLA böcker). Nattens cirkus står bland mina superbra böcker, men jag börjar faktiskt glömma varför. Omläsning behövs? Ja.

10. Kafka på stranden - Haruki Murakami
Jag har blivit så avtänd på att läsa Murakami efter Norwegian Wood. Har visserligen bara läst tre av hans böcker, men har två stående olästa i bokhyllan och är inte det minsta sugen. Vill läsa om Kafka på stranden för att fatta varför jag började älska Murakamis skrivsätt från början egentligen.

__________________________________________________________________________________

Okej, det låter typ som att jag hatar bibliotek, när jag egentligen tycker att bibliotek är typ det bästa som finns. Det var lätt min bästa plats när jag var liten. Inser ju att jag alltid låter extremt sur och bitter när jag bloggar om just bibliotek. Ehm, om någon blir sur och tar åt sig kan jag ju säga det här: Alla som jobbar på bibliotek: Ni är bäst. Kan vi gå vidare nu så jag får klaga lite igen?

Mitt senaste i-landsproblem är detta: Att ta in första delen i en serien och sen inte resterande. Då måste jag ju KÖPA böckerna. Vilket jag efter noga övervägande faktiskt hade råd med och allt sånt (nåja, typish, det löser sig). Och jag vill läsa dem NU. NU NU NU. NUNUNUNUNUNU. Ok? Och de har inte kommit. Det är DET som är problemet i det här.

Vad var det för böcker då? Den här gången var det Locke & Key. Biblioteket hade del 1, men inte någon mer del. Så jag har beställt del 2 och 3 nu. Dessutom visade det ju sig att jag råkade få bäst i hela klassen på grammatiktentan, så en belöning dör jag ju liksom inte av. Passade på att beställa en skolbok i samma omgång så kändes det lite bättre också.

Oj, jag hade fullt upp hela dagen igår - först en runda på Ikea, sen lunch på stan, sen ihopsättande av tv-möbel till jag var gråtfärdig av hunger. Så då åt vi pizza och tittade film och sen var huxflux dagen slut. Kom i panik på när jag låg i sängen att jag helt glömt blogga under dagen. Därför svarar jag på veckans jerka idag istället. Veckans fråga lyder:

Har du några tips på liknande nyhetsbrev eller kanske en intressant sajt som boknördar borde kolla in? Kan handla om precis vad som helst, t.ex. böcker, prydnader, porslin etc?

Oj, jag vet inte riktigt. Som de flesta andra använder jag ju förstås goodreads typ extremt mycket. Är inne på goodreads några gånger om dagen, skulle jag tro.

För roliga prylar och sånt är etsy det bästa. Är inte inne där så mycket längre, för det har en tendens att bli så himla dyrt... Just nu suktar jag efter ett sånt här, men det tar emot att lägga 250:- på ett skal till telefonen liksom.
__________________________________________________________________________________

Alltså, är det bara jag som tycker att det känns som att det varit en månad mellan oktober och september? September känns så sjuuuuukt avlägset. Och att det redan är november? Seriöst, tiden går så fort. Orkar inte med det.

Jag har haft svinmycket att göra den här månaden. Hade ett skräcksug, men visste inte hur jag skulle tillfredsställa det. Den kombinationen resulterade i - just det - lässvacka. Som jag väl fortfarande är inne i, eftersom jag inte har ork att läsa något annat än serier (så mycket för det höstlovet som skulle bli läslov). Har alltså läst extremt mycket serier (för att vara jag), vilket jag ändå gillar. Tror ändå jag ska fortsätta med det ett tag. Känns som att jag börjat hitta min grej och vad jag gillar. Då blir det ju lite enklare. Till exempel vill jag jättegärna fortsätta läsa Locke & Key och fler berättelser av Junji Ito.

I oktober läste jag:
92. Creatures of the Night, Neil Gaiman & Michael Zulli *
91. Y: The Last Man: Unmanned (vol 1), Brian K. Vaughan, Pia Guerra & José Marzán Jr. *
90. Love Hurts 2, Kim W. Andersson
89. Uzumaki, Junji Ito *
88. The Young Elites, Marie Lu
87. Locke & Key: Welcome to Lovecraft (vol 1.), Joe Hill & Gabriel Rodriguez *
86. Love hurts, Kim W. Andersson
85. Alena, Kim W. Andersson *
84. Endgame: Kallelsen, James Frey *
83. Bombingham, Anthony Grooms *
82. Raringen min, var inte så ogin!, Emilia Lehtinen & Laura Valojärvi *
81. Skärvor av J, Magnus Ljunggren *
80. Rooms, Lauren Oliver