Egentligen har det gått orättvist lång tid sen jag läste den här, men vad sjutton. Vi kör!

Dan ska spendera några av sommarlovets veckor på New Hampshire College Prep - ett sommarläger för high school-studenter där de kan prova på att läsa college-kurser. När han kommer till skolan upptäcker han att alla elever blivit inhysta i en gammal mentalvårdsanstalt för mördare.

Väl i studenthemmet börjar konstiga saker hända. Dan hittar obehagliga foton i sitt sängbord och lappar som han inte vet vad de kommer ifrån. Tillsammans med sina nyfunna vänner Abby och Jordan börjar han utforska husets källare och avslöjar mörka hemligheter om vad som egentligen försiggick på anstalten - hemligheter som trots att anstalten lade ner för många år sedan ändå har något att göra med Dan.

Inte helt oväntat föll jag som en fura när omslaget varnade för/utlovade "disturbing images". Jag är väldigt lättflirtad på så sätt. Skriv ut en liten varning om att jag kanske kan tycka att det kommer bli obehagligt och det finns inte en chans att jag skulle kunna hålla mig borta från den boken. Misstänker att det här är lika mycket ett försäljningsknep som en faktisk varning och jag faller lika hårt för det varje gång (förmodligen skulle nog ingen bli förvånad om jag skulle säga att jag är löjligt förtjust i found footage horror som typ The Blair Witch Project eller Paranormal Activity. Det här med låtsasriktigt är helt min grej). Dock måste jag säga att jag är lite besviken. Jag hade föreställt mig Miss Peregrine's Home for Peculiar Children all over, men fick inte alls lika intressanta/obehagliga/fantastiska bilder som i den. Jag skulle inte säga att dessa bilder är alls speciellt disturbing... Visst, ja, kanske för en jättekänslig läsare. Det märks dock tydligt att vem det nu är som formgivit den här boken definitivt hade Miss P som förebild, för de är nämligen misstänksamt lika. De mönstrade bladen mellan kapitlen, typsnitten - och förstås bilderna.

Alla likheter med Miss P upphör dock så fort en börjar läsa. Eller okejdå, manlig huvudperson i ungefär samma ålder och hemligheter som ska avslöjas. Sen stopp. Trots de "obehagliga" bilderna blir berättelsen aldrig speciellt obehaglig. Det är spännande, och jag är ju en sucker för mentalsjukhus (det gör mig svag i knäna av välbehag att tänka på det bara) så plus för det. Men faktiskt, jag önskade mer av den här boken. Spännande - japp, men läskigt? Nej. Jag vill ha mer hjärtklappning, fler risker och mer spöklika stämningar. Hela mentalsjukhusgrejen räcker liksom inte till för att göra det läskig nog.

Men! Om en inte har alltför höga förväntningar på att det ska vara just LÄSKIGT och OBEHAGLIGT är den säkert bra. Nu när jag vet vad det hela handlar om tänkte jag ändå ta och läsa del två i serien - Sanctum. Om en inte är sugen på att fortsätta serien fungerar den här jättebra som ensamstående. Vill inte minnas att den avslutas med någon cliffhanger eller något sånt.

För övrigt. SOMMARLÄGRET. Seriously, så drömmigt. Vissa drömmer kanske om att festa sig igenom hela somrar, backpacka eller jag vet inte vad. Jag drömmer om det där sommarlägret. Välja kurser, läsa sånt som är kul utan att ha läxor eller ens få betyg. Utan bara chilla och lära sig grejer. Sådana grejer blir jag dimmig i huvudet av längtan till.