Legend: The Graphic Novel - Marie Lu
06:08
Sååå, det kan har varit så att jag bestämde mig för innan jag jobbade på SF-bokhandeln i lördags att jag INTE SKULLE KÖPA NÅGOT (för jag köper alltid något när jag jobbar... Gången innan var det Odinsbarn, gången innan det var det första delen Mistborn, och ingen utav dem har jag läst än...). Men så såg jag att Legend: The Graphic Novel hade trillat in, tappade all impulskontroll och tjofftjoff så hade jag stoppat in kortet, tryckt in koden och boken var min. Jaha, okej, jaja, dåså.
För er som inte känner till Legend: Day är killen av folket, June tjejen av börd. Han = brottsling. Hon = ska ta fast honom. Istället blir de kära och det blir en hel himla massa problem. Utspelar sig i dystopiskt framtids-USA. Så.
Nu har alltså Leigh Dragoon och Kaari gjort en tecknad serie av hela den här berättelsen. För mig tog det oerhört lång tid innan jag kunde se både June och Day framför mig när jag läste själva böckerna, och det var ungefär när jag såg Marie Lus egna bilder i manga-stil som alla bitar föll på plats. Serieadaptionen är också tecknad i samma stil, vilket känns helt rätt (även om June för mig känns helt fel. Hon ser inte alls ut så i mitt huvud. Men det må vara).
Jag gillar att så många direkta repliker har använts från första boken. Eftersom jag skrivit kandidatuppsats om den här serien har jag ganska bra koll på formuleringarna och sånt, och flera grejer känner jag verkligen igen. Det roliga är att det känns som att hela den här adaptionen bygger på citat jag använt i min uppsats - där jag alltså valt ut citat jag tycker är speciellt karaktäristiska för Day och June. Så uppenbarligen är jag och Leigh Dragoon (som alltså gjort själva adaptionen. Kaari är det som har tecknat) överens på den biten.
Dock kan jag tycka - som väl hel 100% naturligt med serier, det går ju inte att få fram hur mycket som helst i "bara" bild och dialog - att mycket av djupet och svärtan som finns i böckerna saknas i serien. Om jag hade läst den här som serie först är jag väldigt tveksam till om jag hade blivit sugen på att läsa böckerna ärligt talat. June och Days relation kommer inte riktigt fram ordentligt, utan först så nästan-kysser de varandra i mitten typ, och sen helt plötsligt utan att de knappt haft någon mer kontakt med varandra kan de inte leva utan varandra? Det blir väldigt konstigt och väldigt ofullständigt. Det makes sense om en har läst boken, men är tveksam till om det skulle göra det annars.
Så, jag skulle säga att den här serien är främst ett komplement för sådana som redan läst böckerna. Jag vet inte vilken typ av personer som brukar läsa den här typen av serieadaptioner i vanliga fall? Det kanske är främst läsare av böckerna som är målgruppen? Jag tänker att till exempel Game of Thrones-serien (alltså som i comic:en) fungerar himla bra för mig som inte läst böckerna och inte är frälst av tv-serien heller.
För övrigt måste jag bara tipsa om den här bildserien som jag hittade på Marie Lus blogg. Det är olika miljöer från böckerna, sjukt coola!
För er som inte känner till Legend: Day är killen av folket, June tjejen av börd. Han = brottsling. Hon = ska ta fast honom. Istället blir de kära och det blir en hel himla massa problem. Utspelar sig i dystopiskt framtids-USA. Så.
Nu har alltså Leigh Dragoon och Kaari gjort en tecknad serie av hela den här berättelsen. För mig tog det oerhört lång tid innan jag kunde se både June och Day framför mig när jag läste själva böckerna, och det var ungefär när jag såg Marie Lus egna bilder i manga-stil som alla bitar föll på plats. Serieadaptionen är också tecknad i samma stil, vilket känns helt rätt (även om June för mig känns helt fel. Hon ser inte alls ut så i mitt huvud. Men det må vara).
Jag gillar att så många direkta repliker har använts från första boken. Eftersom jag skrivit kandidatuppsats om den här serien har jag ganska bra koll på formuleringarna och sånt, och flera grejer känner jag verkligen igen. Det roliga är att det känns som att hela den här adaptionen bygger på citat jag använt i min uppsats - där jag alltså valt ut citat jag tycker är speciellt karaktäristiska för Day och June. Så uppenbarligen är jag och Leigh Dragoon (som alltså gjort själva adaptionen. Kaari är det som har tecknat) överens på den biten.
Dock kan jag tycka - som väl hel 100% naturligt med serier, det går ju inte att få fram hur mycket som helst i "bara" bild och dialog - att mycket av djupet och svärtan som finns i böckerna saknas i serien. Om jag hade läst den här som serie först är jag väldigt tveksam till om jag hade blivit sugen på att läsa böckerna ärligt talat. June och Days relation kommer inte riktigt fram ordentligt, utan först så nästan-kysser de varandra i mitten typ, och sen helt plötsligt utan att de knappt haft någon mer kontakt med varandra kan de inte leva utan varandra? Det blir väldigt konstigt och väldigt ofullständigt. Det makes sense om en har läst boken, men är tveksam till om det skulle göra det annars.
Så, jag skulle säga att den här serien är främst ett komplement för sådana som redan läst böckerna. Jag vet inte vilken typ av personer som brukar läsa den här typen av serieadaptioner i vanliga fall? Det kanske är främst läsare av böckerna som är målgruppen? Jag tänker att till exempel Game of Thrones-serien (alltså som i comic:en) fungerar himla bra för mig som inte läst böckerna och inte är frälst av tv-serien heller.
För övrigt måste jag bara tipsa om den här bildserien som jag hittade på Marie Lus blogg. Det är olika miljöer från böckerna, sjukt coola!
« Legend: The Graphic Novel | Marie Lu, Leigh Dragoon & Kaari | 160 s. | Penguin | 2015 | Goodreads »
0 kommentarer