Det här är en otroligt fin idé om en berättelse, och utförandet är knappast sämre. Vi har den här klassmotsättningen - vilket jag uppskattar väldigt mycket. Jag upplever att klass är något som blivit så väldigt bortglömt i ungdomslitteratur, men att det har blommat upp mycket på senare tid - till och med i explicita kommentarer från karaktärerna. Vi har ju sett det dyka upp på vissa ställen - Patrik Lundbergs Onanisterna är väl det mest konkreta exemplet, men också Gunnar Ardelius Vill ha dig så illa och Marie-Chantal Longs Den blomstertid nu kommer. Ni har säkert noterat mina vänsterpackstendenser tidigare, och tja, klassfrågor är jätteviktigt för mig. Inte för att jag har någon extrem arbetarbakgrund - mina föräldrar har åtminstone gått på gymnasiet och jag har alltid bott i hus - men det är ändå svårt att vara den första som läser på universitet i sin familj, och det är svårt att vi när jag var tonåring aldrig hade råd med något när alla andra hade. Och det är svårt att sådana som jag så sällan funnits representerade i ungdomsböcker. Därför gör det mig så glad.

Det här är dock inte enbart en vänskapsberättelse med klass som motsättning. Det är också en kärlekshistoria där normer och konventioner skapar stora problem. Dessa besvärligheter är skildrade otroligt bra av Lövestam, som både använder ett trovärdigt språk och sätter fingret rakt på de tankar som uppstår.

Något som jag uppskattade väldigt mycket med den här boken var också de små iakttagelser som görs då och då. Det kan handla om Lollo i tanken kommenterar folk på båten, eller att Anna och Lollo pratar om några fåglar de ser. Det kan vara saker som jag tänkt en miljon gånger men aldrig sagt, eller ibland saker som jag aldrig tänkt med som är så sjukt spot on när jag väl läser det.

« Som eld | Sara Lövestam | 230 s. | Lilla Piratförlaget | 2015 | Goodreads »