Ibland bara måste man är rätt mycket som en helt vanlig high school-kärleks-berättelse. Eller - skulle kunna vara. Fast om ni känner till David Levithan vet ni att inga av hans berättelser blir vara vanliga high school-kärleks-berättelser. Däremot - i en ideal värld - hade den här boken kunnat passera som en helt vanlig sådan.

När Paul ser Noah är det kärlek vid första ögonkastet. Fast det dröjer ju inte så jäkla lång tid innan han lyckas sabba allt med Noah genom att kyssa sitt ex. För att dra på en till växel tror alla att han OCKSÅ är involverad med sin bästa kompis Tony. Drama! Tony i sin tur har superkristna föräldrar som inte gillar att deras son är gay (men de är också de enda som är gay-motståndare i den här fantastiska rätt så ideala high school-bubblan som ungdomarna lever i, vilket ju är väldigt fint).

Men ja, okej, omdöme: Vad jag tycker om den här boken är uppdelat på två olika plan. Vi har dels själva berättelsen i sig, och dels dess och författarens intention. Grejen är att på det första planet är det en himla bra och underhållande high school-roman - men ärligt talat: Inte jättemycket mer. Det är ingen fantastisk berättelse. Levithan skriver inte den här smyga-runt-varandra-biten lika mästerligt som till exempel Rainbow Rowell. Den stora styrkan i den här boken ligger alltså snarare i koncept och intention än i själva berättelsen. Dock: Det faktum att det är en väldigt vanlig berättelse bidrar positivt till målet med den.

Alltså: att skapa en ideal värld, men beskriva den med vardagliga uttryck, eller att låta helt vardagliga händelser utspela sig i den bidrar till normaliserande av den världen. Att berättelsen kan upplevas som ordinär eller allmängiltig främjar syftet - vilket vi helt sonika får anta är att normalisera andra sexuella läggningar (och könstillhörigheter) än straight (eller cis-man/kvinna). Och bör den läsas, användas i skolundervisning, tipsas om på bibliotek, tryckas i händerna på varenda ungdom på grund av just detta? Ja, det borde den. Och borde exakt alla läsa den på grund av just detta? Ja, det borde den.

Dock: Okänd vadfan formgivaren av detta omslag tänkte.