Så, vi börjar med Huset mittemot! Det handlar om Joel, som inte riktigt är cool, utan snarare den som mest hakar på det alla andra gör men egentligen är rätt smart. Han bor mittemot ett hus som har stått öde i flera år, och berättelsen som cirkulerar i skolan är att en trettonårig kille ska ha hängt sig där. Joel blir besatt av att ta reda på vad som verkligen hände med den här killen. Vem var han? Varför tog han livet av sig? Och vem är det som efter att huset stått tomt i många år faktiskt är där?

Jag har sett den här boken få rätt mycket kritik för att inte bestämma sig för vad den vill vara - coming of age eller spökhistoria - vilket jag faktiskt tycker är rätt så oförtjänt. Personligen blir jag lite rastlös när böcker bara är coming of age-berättelser, och behöver nästan något mer. Här fungerar ju också thriller-biten som en ganska tydlig del i Joels mognad, och får en väldigt stark symbolik. Jag skulle till och med säga att jag tycker att balansen är perfekt, vi får lite av det ena, lite av det andra - och de två berättelserna som ändå berättas är sjukt väl sammanvävda. 

Det jag gillade allra mest i den här boken var prologen. Jag vill till och med säga att det är precis som inledningen låter som jag VILL att Neil Gaiman ska låta. Alltså ni vet hur jag aldrig blir kompis med Gaiman? När jag läste prologen tänkte jag bara THIS IS IT. Alla bitar föll på plats. Jag vill kombinera det språket med Gaimans berättelser, och då hade vi varit hemma och sålda och fallit och knappt rest oss upp. Haridi behåller tyvärr inte samma sagoton genom hela boken, men jag är övertygad om att om han skulle få för sig att skriva något mer sagoaktigt i framtiden kommer han göra det med bravur.

Stjärnstenen är något helt annat - här har vi istället high fantasy. Det handlar om Nea vars mamma var drakryttare och pappa var stjärntolkare - två personer som det inte alls är meningen ska gilla varandra. Det finnas nämligen en stark konflikt mellan de olika folkslagen, och Nea och hennes mamma blir hårt drabbade efter att hennes pappa dör. De är nämligen inte alls välkomna i staden fylld med stenfolk (som alltså är det fokslag pappan tillhörde). Så ska Nea ändå få göra ett prov - ett prov för att avgöra om hon ska få börja som lärling hos en stjärntolkare. Men när hon berättar vad hon ser blir stjärntolkaren istället arg och Nea blir jagad ut ur staden. Var ska hon nu ta vägen? Och hur ska hon kunna varna alla för vad som kommer komma när de bara misstror henne?

Lite för ung för Odinsbarn? Då är Stjärnstenen definitivt för dig! Jag skulle säga att det finns en hel del likheter - bland annat klassproblematiken och rasismen. Jag tycker att det är intressant med böcker som ändå är rätt så samhällskritiska för den här åldern, eftersom det är en så oerhört känslig ålder. Det blir liksom ännu mer uppenbart att en vill ge barnet bra värderingar med litteraturen. Det spännande är ju att jag tycker att det är helt okej så länge det är värderingar som jag ser som bra.

Nåja, bra värderingar eller inte är jag inte överdrivet imponerad av Stjärnstenen, men det kan också handla om att jag inte tillhör målgruppen. Jag upplever den nämligen som lite enkel och kanske lite... platt. Det känns inte som att jag direkt får något djup i vare sig själva berättelsen eller karaktärerna. Jag är dock övertygad om att jag hade varit såld på den här när jag var typ tio, och det är ju egentligen det enda som är viktigt! Och jag gillar ändå oerhört mycket låta-karaktärer-från-andra-böcker-dyka-upp-konceptet. Alltså den här världen råkar vara densamma som Salmsons böcker om Tam och hon nämnde under träffen att Tam och andra karaktärer från den serien kommer dyka upp i kommande delar. Sådant är kul tycker jag!

Sammanfattning: Huset mittemot är jag helt klart såld på, och den innehåller definitivt inslag som flirtar även med en äldre läsare. Stjärnstenen är jag personligen inte riktigt lika såld på, men tror absolut att det är en betydligt bättre bok för den ålder som den är avsedd för (dvs 9-12).

Imorgon är det Sincerely Johannas tur i bloggstafetten, så kolla in hos henne då!

« Huset mittemot | Alex Haridi | 368 s. | Bonnier Carlsen | 2015 | Goodreads »

« Stjärnstenen | Jo Salmson | 304 s. | Bonnier Carlsen | 2015 | Goodreads »